Det är lite märkligt. när jag jobbar så är jag jättetrött och känner inte riktigt för att komma tillbaka. men när jag inte jobbar går jag och oroar mig för att jag inte får jobba nog och vill gärna åka iväg och jobba redan samma dag. Det känns liksom som om man hinner med mycket mer än man tänkt sig. så plötsligt har man inget att göra en helt vanlig kväll.känns det som.
Det är lite märkligt kanske.
Ja och sådär går det ju, och helt plötsligt kommer ett par sms från säröhus om jobb onsdag och torsdag och helt plötsligt jobbar jag fyra dagar den här veckan också. Och då blir man lite orolig över att man ska bli trött igen. och blir rädd. och får lite ångest igen. Men det ska väl gå bra den här gången också.
Och på lördag är det nollkalaset, då ska vi scenvakta åt FestU och förmodligen festa lite. Hur svårt kan det vara att svenvakta liksom? Man ska ju bara se till så att ingen hoppar över kravallen och försöker komma upp på scenen.
Och i det här fallet tror jag inte det kommer att hända.
Nu börjar det bli utväxt igen förresten. dammit. bara att promenera iväg till sin närmaste lokala hårfärgsförsäljare och köpa lite färg igen.
Jag blir nog blond ett tag till.
Nu börjar brödet bli klart i ugnen och strax ska Daniel och jag springa ner i tvättstugan och ta upp det sista.
Åh, jag glömde ju nästan, tekniskt basår. Det har jag ju börjat på nu.
Och jag ska väl vara ärlig. Det är jobbigt. himla jobbigt. och inte ett dugg kul. jag hatar det. Faktiskt. Och det enda alla pratar om är vad de ska göra sen, att de ska in på ett särskilt program på chalmers och bla bla bla... Och vad vill jag? Ja, inte tänker jag bli någon civilingenjör med inriktning något tekniskt iallafall.
Helt ärligt så saknar jag min älskade musikteori.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar