måndag 29 september 2008

Rosa saker

Ja, det har varit lite glest i bloggen den senaste tiden. Det blir ju så när det enda man väntar på är att man faktiskt ska gå ut med kameran och ta en bild. Det känns inte riktigt rätt att skriva något klantigt när man inte kan ge en bild på det klantiga. För övrigt hittar jag aldrig något vettigt att fotografera. Nåt som ser snyggt och intressant ut på samma gång liksom.

Daniel satt för övrigt just och såg på något program som tydligen var himla roligt för han skrattade nästan oavbrutet. (Eller fnissade snarare. men ändå)

Och jag kom faktiskt just hem. Jag har nämligen jobbat idag från 11-22. (Det vill säga. jag gick upp halv åtta för att åka klockan nio och komma fram halv elva. Och jag kom då givetvis inte hem förrän tjugo över elva nu på kvällen. och det bara för att jag sprang tio minuter tidigare. Jo, mitt jobb ligger långt bort. och ju mer jag tänker på det, desto mer börjar jag tröttna på pendlingen.)

Jag kanske borde berätta om min dag. Eller om min nya MP3! ja. det vore vettigt. Och kul och intressant dessutom. att jag inte tänkte på det. Så här ser den ut. den har 4 gb minne och kan spela både musik och film(påstår den, jag har inte lyckats konvertera någon fil till deras format än...). dessutom har den 45 timmars speltid.(Det är urbra, jag behöver aldrig ladda den.) Det är givetvis en sony. Så i tribute till Daniels gamla sonya får den här kallas "sonia v.2". (den heter faktiskt så på min dator.)

Ja, givetvis är det allra viktigaste att den är ROSA. det var egentligen det jag eftersökte när jag köpte den. Jag har också köpt en ny jacka, som ska fungera som vinterjacka. om den gör det återstår dock att bevisa. vi får väl se.


Pierre har också köpt en liten present till oss båda. en ny väckarklocka! jag kan berätta att den funkar. man vaknar på en gång när man hör den här. Mest på grund av att ljudet är så jobbigt distat, men också litegrann på grund av ljuset. (Inte för att man märker ljuset förrän efter några sekunder då man redan vaknat, men ändå.) Han köpte den för att den var rosa. och söt som tusen. Men jag måste tyvärr påstå att den är dryg att vakna till.
Men rosa saker äger. för alltid. snart ska jag börja bygga upp mitt rosa kök. (dvs om kanske typ tio år)

söndag 21 september 2008

godnatt!

Nu tänkte jag sova. tänkte bara tipsa om PU-hemsidan som numera är uppdaterad med bilder på alla medlemmar. Tyckte det var jätteroligt när jag hittade det.(Dock har ingen redigerat min bild.)
Dessvärre har jag glömt bort hur man gjorde när man uppdaterade sidorna.(Eller snarare har jag glömt hur man tog sig till editorn... måste fråga Spanky om det imorgon) Därav kan jag bara hälsa alla att gå in på facebook och gå till den här sidan med ett evengemang vi har snart. Sen kan ni ju tänka ut hur ni ska ta er hit då, om man nu inte bor i göteborg. Och så kan jag tänka ut hur man lägger in all info på PU-hemsidan.

I övrigt har inget hänt, vi var på kräftskiva igår, drack lite alkoholhaltiga drycker och övertalade folk om att Schlager was the way to go.
Det funkade ett tag. emellanåt var det dock några i "DJ-båset" som tyckte annat.

Och imorgon är det ny musiksociologilektion. ska bli intressant. Vi ska tydligen diskutera på temat "Är du musikalisk?"

NU tänkte jag sova.

Och i brist på bilder tagna idag(Jag har en liten mindre dryspell i fotograferingen. jag tar aldrig med kameran längre) Så blir det en bild på en torkad ros som hänger i fönstret i vardagsrummet.

torsdag 18 september 2008

good morning good mooorning!

Hej hej alla som är vakna halv sex på morgonen.
Jag för min del sitter här halvt vaken och osminkad och väntar på att ta bussen till Särö. I något troligen mindre intelligent ögonblick tackade jag ja till jobb denna dag. Smart som jag var. Precis. så detta ledde till att jag fått kliva upp nu klockan fem för att ta bussen klockann två minuter i sex.(Det påminner mig en aning om när jag fick kliva upp ungefär samma tid för att åka med 0515-bussen från Hemse in till Visby alla gånger jag åkte hem sådär himla tidigt.)
Nej, nu ska jag se om jag hinner fixa sminket innan jag springer. och jag ska helst inte väcka Daniel. frågan är hur man öppnar kylen UTAN att väcka Daniel?

Nu låter det där som om Daniel har en liten inbyggd microsensor som säger till honom varje gång man öppnar kylen, och litegrann är det så. Han bor ju i vardagsrummet och numer finns en gris i kylskåpet som grymtar" varje gång man öppnar. Det är sant. Dock är det ingen riktig gris, och den låter heller inte som en gris, den låter som ett lejon.

godmorgon

onsdag 17 september 2008

Jag ville hem

Så satt man där. tio minuter efter att lektionen slutat på musikvetenskap och en snubbe från kåren är på besök för att berätta om deras verksamhet. Hela mötet fick mig att fatta varför folk är så dåliga på att engagera sig i ämnesgrupperna. Herregud så tråkigt det var!
Jo alltså, han själv var förståss rätt trist(Jag satt mest och tyckte synd om honom för att ingen skulle vilja skriva på papperet.), men hela upplägget var ju ungefär lika tråkigt.
Och sen när det var slut, då ville jag bara hem. hela vägen upp till hållplatsen var det enda jag tänkte på hur trevligt det skulle vara att komma hem och sätta sig i sin hemska stol(Ja, datorstolen är jättedålig ergonomiskt sett. I varje fall för skrivbordet. Jag hatar det, ändå sitter jag där)
och logga in på min dator och leta lite musik som kunde betyda något.
Kanske skriva in lite klassiska gitarrnoter på Finale.
typ nåt sånt.

Och så ringer Pierre och berättar om nån dum jäkla brandutbildning som jag måste gå på. USCH. säger jag bara.USCH.
Nu blev jag så deprimerad att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Den här stolen var förresten inte heller någon höjdare för ryggen.
Nu hittade jag dock Lastfms musiksida så att jag kan logga in på mig själv och lyssna på låtar som tydligen "Ska" passa mig enligt tidigare lyssningar(Sen att jag inte kan minnas nån gång då jag lyssnat eller överhuvudtaget GILLAT Apoptygma Berserk, som var den första artisten som kom upp, det upphör aldrig att förvåna mig.

Nu dök resten av PU upp. hejdå.

måndag 15 september 2008

Mitt katastrofala fall

I lördags skulle jag jobba. trots att jag var sjuk och på ett ställe jag aldrig jobbat på förr. "Jaha?" säger du, "Ska det vara så himla jobbigt?" Ja nu är det såhär att nya starter på saker alltid skrämt mig. Som med ny skola(och nytt jobb) till exempel. Jag är alltid jättenervös första dagen. Så länge jag inte redan vet lite smått vad jag ger mig in på och känner mig trygg i situationen.

Nu skulle jag iallafall provjobba. show var det, och ont om plats att ta sig fram på och så fick man nästan klättra över scenen för att lyckas med att ge folk sin mat. Och det var förståss då det hände... När jag står där med en flaska vitt i högsta hugg för att hälla upp i någons glas så missar jag kanten på en scentrappa med ena foten och faller pladask och skrapar upp hela benet och lyckas nätt och jämt ta emot mig med ena handen... Jag tappar givetvis nästan vinflaskan men lyckas hålla kvar den i handen bara så mycket att jag häller ut halva flaskan på en stackars tjej som sitter vid bordet.
Jag ber förståss om ursäkt, men det enda folk verkar bry sig om är om jag är ok.(Puh, jag kände inte för att betala kemtvätt) Så jag stapplar därifrån på skakiga ben och med tårarna lite smått brännande i ögonen av smärtan i benet.
Nu gråter jag givetvis inte där, utan biter ihop och fortsätter så gott jag kan.
Jag lyckas till och med glömma bort hur ont det gör efter ett tag. Och även när jag sen åker iväg till Chalmers mitt i natten för att kolla in nollfinalen känns det rätt ok. Tillräckligt för att gå på iallafall.
Men från och med klockan halv tre på natten gick det bara utför.
För det var nu blodet började rusa till benstackarn och bilda blåmärken som gör JÄTTEont när man petar på dem. Nuddar man dem nu kan jag svära på att jag fortfarande skriker till. Och på grund av att jag fick halta hela lördagsnatten så fick jag också kramp i det andra benets fotled så yay...nu gör den också ont. Så jag kan inte gå.
Så jag fick sjukskriva mig från jobbet idag(Plus att jag är förkyld. hade det bara varit benet hade jag antagligen inte märkt det när jag ringde(Då hade jag ju typ nyss vaknat och tänkte inte på det)

Nu är det iallafall sent på måndagen, och Pierre är påväg hem. Hade jag jobbat hade jag slutat om 23 minuter. klockan tolv. Men nu blev det inte så. Istället ska jag snart halta iväg till badrummet och tvätta ansiktet.

Och ja, Elin, förmodligen var mitt hår typ lika gult som på bilden. eller så är det förstärkt av blixten. troligen är det blixten vi ska skylla på.

torsdag 11 september 2008

Bye bye Blondie

Så nu har jag tagit bort eländet. Det blonda håret alltså. det som fick hänga med hela sommaren men nu är det borta.

Och faktiskt, sen folk börjat se mig med mörkt hår igen så har jag inte hört annat än hur bra jag passar i mörkt hår. (Bättre än i blont... har jag också hört några gånger) Varför var det ingen som sa något när jag faktiskt var blond? Kanske något i stil med:"Njae... jag vet inte om blont is the way for you..." eller :"Nej Frida, du passar bättre i mörkt hår." Okej, det vet väl jag också att det inte är någon som skulle gå fram och säga "Fy vad ful du är". Men på ett trevligare sätt kunde man väl ändå kanske säga ... ja just det där med att det var bättre brunt. jag vet inte. Varför gör inte folk det?

Jag menar att jag har ju ändå varit blond sen den 23 juni. (typ, även om det då var mest rödblont) Två månader alltså. även om det känns mycket längre.

Men men, nu är jag ju brunhårig igen. det roliga är att jag faktiskt köpte en färg som hette "Gyllene askblond". jag kan säga att det inte direkt ser varken gyllene eller askblont ut. Men...det blev mörkt iallafall.

Men det är ändå rätt kul. endel av mina nya bekantskaper på chalmers har ju aldrig sett mig i nåt annat än blont(Iallafall inte som de minns) FestU-Frodo blev nästan lite rädd när jag plötsligt utan förvarning började prata med honom. Han trodde ju att jag var någon random tjej som bara tagit mig ner på torget.

Okej. bilder. Sista bilden av mig som blond. (Cred CFFC) bilden som ska upp på PU-hemsidan. Och så första bilden av mig som brunhårig. (Hemma i lägenheten med en strejkande hy.)

måndag 1 september 2008

Mina minuter som masterstudent

Läs alltid igenom tider noga!
Det är ett viktigt råd. att alltid noga läsa igenom alla tider och uppgifter man får som ska hjälpa en senare. För glömmer man bort dem blir det himla jobbigt.
tillexempel idag så klev Daniel och jag upp vid sju på morgonen för att gå till uppropet för musikvetenskap. Vi trodde den började klockan nio.

Hur som helst, vi åker in och allt är lugnt. vi är till och med tidiga så jag köper en sandwich i automaten där i vera sandberg.
Så ser vi att de öppnar salen, och vi går med alla andra människor in. Att de ser mycket smartare ut är inget vi reflekterar över då. Väl därinne får vi en lapp där det står olika saker på engelska där vi tydligen ska närvara vid olika tillfällen under dagen. "Ska vi vara här ända till FEM!" säger då Daniel och stirrar surt på pappret. "Jag vet inte... "säger jag och stör mig på att jag inte känner igen läraren. jag trodde det skulle vara samma som sist.
Dock känner vi blickar från övriga studenter som tittar på oss.
Plötsligt slår de också på en powerpointpresentation med rubriken "Introduction to master studies at Chalmers"

Daniel ser den först och skriker till att "vi ska nog inte vara här!". då springer vi snabbt till dörren för att ta oss ut. DEN ÄR LÅST! vi kommer inte ut! jag börjar frenetiskt tänka på hur man bryter upp nödlåset, för jag ser ingen nyckelsymbol som en skylt hänvisar till. Daniel oroar sig för att behöva gå till andra ingången. Jag oroar mig mest för att behöva konfrontera läraren med att vi gått fel. Och för att komma ut förståss. Men tillslut, en liten liten silverknapp precis bredvid nyckelhålet. Vi är ute.

Men det är inte över.
tydligen tycker folk att vi ser ut som smarta människor som inte alls bara tagit fel på tid och lokal när några lärare frågar oss om vi är masterstudenter. "NEJ!" säger vi och springer vidare någonstans där vi kommer undan denna galenskap.

Tack och lov. Vi går till kårhuset istället och köper en kaffe och läser GT i en halvtimme.