måndag 26 mars 2007

Livet kan vara bra

Alltså jag vet verkligen inte riktigt vad jag ska säga.

Jag vet inte. jag är inne i min lilla egna melankoli för tillfället. Samtidigt som jag i vissa fall är riktigt glad. Samtidigt som jag är extremt lättirriterad. Jag skyller på två mensperioder under en månads tid. (Yay.................)
Men det är okej.

Okej, livet är inte så hemskt. faktiskt inte alls. Men ja. vad kan jag säga. Det finns bara så mycket mer. På "seminariumet" vi skulle hålla idag för folk som eventuellt ville till musiklinjen frågade en tjej om man inte kände sig så långt ifrån allt i LILLA hemse. Jag sa att det var lugnt. att man inte tänkte så. Man är för inne i övandet för att tänka så. Varför? jadu. det vete...nån. Kanske bara för att jag trots allt tycker om linjen och vill att de får många sökande och ja... att den får leva vidare.
Mina egna känslor är ju inte linjens fel. Det är ju mitt eget problem. Och lärarna är underbara. och jättebra. Och klassen är bra, det stämmer faktiskt. Och imorgon skulle vi få tillbaka internet i villan fick jag just höra. Härligt:)

I fredags gick jag i visby och såg den här skylten. blev lite förvånad över den..liksom? Varför står den mitt inne i stan(Eller typ. På norr)

och idag sattes programmet för turnén. jo. jag hann knappt hem i tid, de var typ klara när jag kom tillbaka. gjorde mig lite arg. men men. what to do?
Jaja, iallafall,NU. Eftersom jag inte tog nån jacka när jag gick tidigare idag när solen sken kommer nu att frysa ihjäl av kylan som är ute nu när det mörknat. i tunn t-shirt och en sjal runt axlarna. jepp. jag kommer att frysa mig förkyld på den lilla vägen tillbaka.

Och ja, Älskling, tyck nu inte att jag börjar bli för negativ. Jag är faktiskt inte så EMO än. Jag är positiv.

Saknar dig.

Och jag älskar dig. (Och jag vet att jag är dålig på att säga det)

lördag 24 mars 2007


Och så säger de att jag är så kreativ


De vet inte hur mycket jag önskar jag kunde hitta den där kreativiteten just nu.

Smått irriterad

Och lite rädd.
Ganska mycket faktiskt.

Jag tänker bara att bara för att jag inte har samma uttryck i känslor som någon annan så betyder väl inte det att jag inte är värd att bry sig om?
Äsch, jag borde inte ens skriva när jag är arg. förmodligen ångrar jag mig sen.

Nu sitter jag här med Göteborgs universitets studiekatalog. Och bara för att jag nu har den och kan se svart på vitt vad som finns blir jag besviken och rädd. Besviken för att det inte finns exakt de kurser som jag vill gå. Rädd för att jag(pågrund av att jag har den här och för att sista anmälningsdag är om ett par veckor och för att jag FAKTISKT INTE VET vad jag vill göra) inte vet om jag verkligen vill plugga, jo, jag vill ju plugga, men vad? Och jag vill ju absolut flytta till göteborg, jag har velat dit de senaste tre åren. (trots att jag knappt varit där, det var kanske just det som lockade.)Jag har bara skjutit upp det. Jag vet inte om jag kommer att klara franskastudier, det skrämmer mig, och jag vill inte bli en avhoppare. Jag tänker på min gamla klasskamrat som hoppat av flera linjer och började på hennes tredje, hon var mest till besvär, det erkänner jag. Och sen när det var dags för riktiga skolor så har hon hoppat av varje utbildning hon någonsin börjat på.
För mig känns det som om att om jag inte tror att jag klarar att gå klart en kurs, varför ens börja?
Jag tycker så.

Och jag undrar lite grann om min plötsliga irritation och känslosvall kommer genom att jag slarvat med mina p-piller och glömt ta dem de senaste dagarna. Det har heller aldrig hänt förr, i morse när jag plockade fram grejen så upptäckte jag bara att det var fler tabletter än det borde vara. Nu är iförsig det här inget bekymmer, eftersom jag ändå tänkt börja nästa uppehåll ett par veckor för tidigt. Dessutom är jag ju på den här ön och ja, behöver egentligen inte oroa mig så mycket, vad kan hända om jag glömmer p-pillret här liksom? nej, precis. Men jag fattar inte hur jag kunde glömma bort det.

Och jag känner mig ledsen, och har huvudvärk, och känner mig helt totalt nedtrampad. Nej, jag orkar inte just nu, jag behöver lite mening...

Åh, vad jobbigt allt blev nu.




Det var definitivt enklare förr...

Då var man iallafall säker, och man visste så mycket mindre då.

fredag 23 mars 2007

Som det är, tyvärr

Ja jag vet att det var länge sen. Ja, förutom igår då jag skrev ungefär samma sak som jag kommer skriva nu, bara med skillnaden att då försvann det när dumma Blogger vägrade fungera. Helvete. Jag skulle ha sparat ett word-dokument. Som nu.

Okej, så vad har hänt under denna vecka som gått sen sist jag skrev?

Ja, här kommer listan, förståss helt utan inbördes ordning.
  • Jag var på det där jag skrev om. Ska dit igen. Men jag vill inte prata om det, inte här. Det är bara att fråga, kanske berättar jag, det beror nog lite på.
  • Jag fick någon form av sammanbrott på en lektion och började gråta utan någon synlig anledning. Tänker jag själv så förstod jag heller inte först.
  • Jag fick dock till slut tag i Sandviken. Vi ska dit. Det är bara boende som ska ordnas fick jag höra, men det var inget problem. Så musiklinjen is going to SANDVIKEN!
  • Jag har pratat med Sanna(hoppas få träffas när jag åker dit)
  • Jag har äntligen avklarat uppgiften i ensembleledningen, så nu slipper jag tänka på det där. ÄNTLIGEN.
  • Och av någon anledning ställde jag upp på att fixa programmen för turnén. Jag har glömt varför jag ville. Men jag vill nog.
  • Och för någon dag sen så sa du det där underbara, och jag blev lite paff. Och jag är känslomässigt galen. Ja...därför, men du vet.
  • Och jag verkar lyckas med att göra min fyrstämmiga kanon med folk. De vill. Trevligt. Jag blir faktiskt riktigt glad.

Och ja… jag hade två bra veckor. Sen brakade det samman. Förståss. Jag tänkte väl för mycket, som vanligt. Suck. Oh well.

Och idag åkte Sebbe och Camilla till Damien Rice-konserten i stockholm. Jag vet inte varför jag berättar det. Kanske för att jag önskar att jag kunde åka. Men jag kan ju inte, förståss. Jag är pank. Och jag måste spara pengar till viktigare saker, som kläder. Och att åka till min käre Pierre någon gång. Jag saknar honom så otroligt mycket nuförtiden. Så hemskt mycket. Jag antar att du vet det? (Klart du gör, det är ju typ det jag skriver i alla mina sms) Jaja, faktum är fortfarande att jag saknar dig så otroligt mycket att jag skulle kunna dö(Fast det ska jag inte, jag är inte redo att dö än)



Slutsatsen för idag.



JAG VILL BLI FULL... eller iallafall dricka nånting. Och jag känner inte för vodkaflaskan Camilla och Sebbe lämnade.(DEN kvällen är uppenbarligen legendarisk. Folk kommer ihåg den natten jag och Camilla sprang runt skolan och bankade på internatelevernas dörrar...yay...eller nåt. inte.). så jag ska köpa mig en flaska vin sen.



Och oj, är bilden gammal? Det visste jag inte(Okej okej, från konserten på Effes förra året i Visby.

torsdag 22 mars 2007

JAG HATAR NÄR DETTA HÄNDER....
nu hade jag faktiskt ett jättelångt meddelande skrivet...och så försvann det...
Jaja, nu orkar jag inte skriva om det. jag skriver något annat en annan dag. där gick ni miste om den uppdateringen.

fredag 16 mars 2007

Visby stad



I visby var jag idag. med ett rosa anteckningsblock på vägen som jag utan anledning hade med mig i bussen.
09.40
Jag sitter på bussen på väg mot Visby nu. Jag är lite nervös. Jag menar, vad ska jag säga? Hela morgonen funderade jag på om jag skulle åka eller inte. till slut bestämde jag mig ändå. Jag har redan glömt varför.
11.05
Nu sitter jag på gatan och är förståss übertidig som vanligt.men jag ville inte vara sen och en halvtimme för tidigt är bättre än en timme för sent. På bussen fick jag förresten en busstidtabell av en trevlig gammal fransman som hade klottrat på franska i den. Skrivit "Semaine", "Samedi" och "Dimanche". Alltså vardag, lördag och söndag. det var trevligt, och klottret gör den personlig. Den behåller vi tills jag tappar bort den.
Vi halv elva ringde Pierre, precis uppvaknad. Han ringde visst i natt också, men då var jag redan halvsovande och har redan glömt det. jag har bara beviset i min telefon och så daniel som minns att han vaknade. Snart började telefonen krångla. typiskt mig att alltid missa att ladda telefonen innan det är försent.
14.19
På väg tillbaka igen. Det var fyra timmar i visby det. första bussen gick nu vid två. Jag vet inte hur jag ska berätta. eller vad. så jag tror jag låter bli. Men ändå.. jag ska tillbaka om en vecka. det fina är att jag fått pengar då, så sen kan jag handla lite. som de vackra ögonfransarna jag hittade, och dagkräm och nagellack. mina naglar ser verkligen hemska ut.
Undrar om någon bryr sig? jag vet att en viss person brukar säga just något i stil med att han inte tror att någon bryr sig om vad jag gjort. kanske har han rätt. Jag hoppas att han inte har rätt. För då lever vi i en värld full av egoister. Och ja, även om jag inte tycker att jag behöver berätta är det skönt att veta om någon bryr sig och kollar vad man gör. JAG skulle ha frågat vad det handlat om om det varit någon annan(Hoppas jag) , därför hoppas jag att folk är så. Känns liksom sorgligt att ingen kanske ens bryr sig om någon annan. jaja, om det nu är så andra människor är, så hoppas jag att någon alltid bryr sig om dig(Och eftersom jag känner många som läser min blogg så kan jag säga att det finns någon som bryr sig. Det finns det alltid. och känner jag dig så bryr jag mig nog.)

Och i ett anfall av uttråkning gick jag med i bilddagboken.se igår. Den där sidan när man lägger upp bilder som en dagbok. There you see. Och nu, töntig som jag är, går jag hela tiden in och kollar om jag fått nåt meddelande(Det är ju också en community) jaja, min adress dit är iallafall: http://bohemienne.bilddagboken.se/

Mitt hår börjar bli långt.

torsdag 15 mars 2007

Statistik...

Mitt postfack har ekat tomt rätt länge nu…
Nej, det här är faktiskt inget försök att få folk att skicka saker till mig, det är bara intressant att TU-facket har varit tomt de senaste dagarna. TU står alltså för de som heter nåt på T (som Thornberg, Thomson…Tivegård. Eller Thetzlaff. Han har alltid post. Ja, utom nu de senaste dagarna.) Eller U, som eh… Utgård… Kan man heta det? Okej nåt annat. Ut…Urk.. Ulrikson! Det borde man väl kunna heta? Coolt om man hette Ulrik Ulriksson. Det måste jag kolla upp om någon här i landet heter. Hmm. På tal om det. Kom just att tänka på ett gammalt samtal om travhästkuskar vi hade i högstadiet. Eller mellanstadiet. I don’t know. När vi tog upp nåt om namnet på en som hette Erik Eriksson. Då minns jag att lill-Erik(han hette samma sak som Lill-Erik i Bert-filmerna. Lindstedt alltså) han sa i alla fall att han tyckte det var det snyggaste namn som fanns och att han skulle byta till det. Heh.. undrar om han gjorde det? Antagligen har väl han glömt det precis som jag som bara av någon anledning kom att tänka på det när jag promenerade hem från Lunchen för att hämta papper till min Sånglektion som börjar om 10 minuter. Kanske borde gå alltså. Jag söker upp Ulriksson sen.

Nu är klockan 16.42 och jag är hemma på emellanvisit mellan att jag suttit och nördat(Eh… pratat och sjungit) i foajén i två timmar. Eller snarare två och en halv. Så i marken på vägen tillbaka till villan ett gäng ”klackhål” i den mjuka jorden. Märker att jag nog använder klackar lite mycket. Men nu när jag är så van att gå med dem känns det faktiskt rätt skumt att gå i platta skor. Känns liksom som om jag går med hälen. Jaja, jag tar väl plattskor när jag går till maten om en kvart då. Sebbe och Moa sitter där i foajén och spelar World of Warcraft-kortspelet. Det verkar faktiskt ännu jobbigare än dataspelet. Och jag fattar det inte heller.

På tal om mitt sökande på namn. Jag hittade en urdum artikel som jag inte vet om jag ska ta seriöst eller inte(Dels för att jag inte orkar läsa vad som står i den) men där heter alla namn som ”Elin Elinsdotter,” ”Sten Stensson” Och då förståss även ”Ulrik Ulriksson”. Läs den. Och berätta för mig, jag tycker den verkar för ointressant för att orka läsa igenom, speciellt nu när jag har lite bråttom och middag om elva minuter. http://www.leena.nu/popup/taltmote.html

Den adressen hittade jag i alla fall. Annars verkar Ulrik Ulriksson vara ett ganska ovanligt namn. Men jag hittar typ…tre personer som heter så. Hmm.. ojdå, en i riksdagen också. Fast det kan ju vara gammalt, jag orkar inte läsa det heller. I alla fall. Det finns. För övrigt finns det 3200 personer som har Ulrik som tilltalsnamn i hela Sverige. Varför har då inte jag träffat någon? Frågan är hur många i sverige det finns som heter Frida? Gissningsvis rätt många.

Ah.. under middagen tipsade Jakob mig om http://www.scb.se/ . Dvs. Statistiska centralbyrån. Så nu vet jag att det finns 20 861 personer som heter Frida i förnamn(Som tilltalsnamn alltså) Det är ju inte överdrivet många. Det kunde ha varit värre liksom. Så nu slipper jag byta namn till nåt jätteovanligt som typ Concordia eller nåt.(Det finns typ ingen som heter det. Kanske nån) 34885 personer heter Elin. Hah, det är vanligare. För övrigt finns det 377 personer i Sverige som heter Thornberg. Heh. Det finns tio män som har Elin som tilltalsnamn. Men ingen Frida. Tur för dem. 51 903 män heter Daniel, och en kvinna. Jobbigt. Det hade ju varit bättre om jag typ hetat ”Frieda” Eller ”Friedha”. Det senare finns det ingen som heter. Och Elin borde ha hetat typ Elinne. Namnet ser snyggt ut, dessutom finns det bara elva pers som heter det. Och det uttalas likadant.

Givetvis sökte jag fler namn. Tillexempel finns det 4990 som heter Pierre, men bara 4 som heter Pjär. Och många tusen Johan.
Nu är det slut med detta meningslösa letande. (För övrigt finns det EN person som heter ”Noo”. Det var väl roligt?) Det finns för övrigt 4 pers som heter Hello.
SLUTA SÖK PÅ NAMN!


Okej.
Snart..
(Och bara för att göra Daniel lite arg…eller snarare glad, men småsur för att jag sökte… Nej, det finns ingen i Sverige som heter Feuilly. Fan också.)

Och jag tog högklackat till middagen ändå. jag glömde visst.



Jag måste ta fler bilder. de där är ju från förra året...

onsdag 14 mars 2007

Nothing really happened

Eller så kanske det har det vid närmare eftertanke. Jag var frivillig för att lära ut på ensembleledninngen...trots att jag inte var ett dugg förberedd. Det visste de. Allihop. Men det var trevligt. Och jag tycker det gick helt okej. Jag var lugnare än jag brukar(Däremot på kören var jag überhoppig... faktiskt... Men då hade jag just hört om Elins samtal med min kära gamla musiklärare i Sandviken.)


Och vi har bestämt resplanen för turnén. Typ. Vi har ju inte bestämt något än. Men jag vill så OTROLIGT mycket till Sandviken. Så här mycket har jag inte sett fram emot alls mycket under detta år på den här ön. Men jag vill verkligen. så jag hoppas verkligen att det blir av.


Och något annat jag längtar till är helgen efter när turnén är slut och jag kommer hem och får träffa Pierre. (Mer att se fram emot alltså) Han berättade idag att han kommer hem i påsk, precis som jag alltså!


Och för några timmar sen hade vi en konsert för någon förening som kallar sig BILDA. första gången som "Monikas Vals" genomfördes på någon konsert. Jag ifrågasätter min röst(Jag är jobbigt krasslig i halsen! och hatar det) men klassen säger att det lät bra. Jag får väl hoppas att jag inbillar mig.
Och skvallersnacket fortsätter om den där...ni vet. Ja endel vet väl. Men verkligen! Jag fattar inte hur man ska orka. och hur vi har överlevt ett år med denna person... Och om inflyttningen av någon annan ifall att Erika flyttar ut ur villan...eh.. om DET nu skulle hända skulle jag hellre flytta in i det rummet. Fast jag hoppas hon inte gör det. Även om hon inte är här så ofta nuförtiden...:(

Och nu sitter Maria, Elin, Daniel och jag i vardagsrummet och pratar om ting. Och just nu spelar Daniel en coverlåt på en gammal låt(Nehe, en gammal låt?Man gör ju så himla ofta covers på nya låtar)

Moa är på rollspel borta hos Tobbe och Isabell (Av någon anledning vill jag skriva Thobbe. För han heter ju Thobias. med H) Och Maria börjar visst somna och vill gå hem. Jag vill se Prison Break... men då måste jag ju gå iväg till flygeln. Och det vill jag inte.

Och ja... inte för att man ser så mycket på bilderna men detta är alltså Elin och Maria i min klass som sitter och lyssnar på det sämsta någonsin gjort på musiklinjen...FÖRRA ÅRET. men det finns stolpskott varje år. I år är det för tidigt att säga (högt alltså). Och webkameran är ju inte överdrivet bra. Den första bilden är på mig. Taget typ nu. Om ingen förstod det.

Tisdag kväll

Ikväll är det spelafton i Rektorsvillan.
Daniel och jag sitter ute vid det ofungerande internetnätverket och stör oss på att det inte fungerar som det ska och spelar Worms. (För att fördriva tiden när Internet ändå inte fungerar.) Moa sitter med sin…eh…lilla grej. P nånting…_(Nej, inte PC. De är inte ens små, hallå!)
Och för en stund sen tog jag den sista tvätten och promenerade ner i tvättstugan. Torktumlaren är trasig. Och om jag inte har helt fel kommer de inte att fixa den heller. Det är ju ändå bara två månader kvar så… Den räknas säkert inte som behövlig.
Och Internet funkar knappt alls i villan. Oj vad oväntat. Helvete.
Jag som vill skicka ett meddelande till hon Data-Cecilia och säga att det om igen inte fungerar. Gud vilket uselt nätverk som vägrar fungera. Usch!
Och jag har glömt kameran i flygeln. Igen. Finfint.. Och jag som skulle ta vårfoton.
Och imorgon är det konsert. Jag har bestämt mig för att skippa morgondagens springtur på grund av att halsen är en aning krasslig. För det är den…
Och sen måste jag plugga in texten perfekt. Och hoppas att jag kan ”Raindrops” för sångensemblen… Utantill. Förhoppningsvis. Annars får jag fejka. Det brukar funka. För mig. Hmm.. fin inställning(Det är inte så egentligen. Jag lovar. Jag fejkar inte. Varför skulle JAG fejka?)
Jaja, hur som helst.
Jag och Sebbe övade för det klassiska temat idag. Jag är glad att jag jobbar med just Sebbe när det är detta tema som jag liksom inte riktigt…passar i.
Och gitarrlektion hade jag idag igen. Det var kul att äntligen få det igen. Däremot med GitarrJannes ord(som kommer typ varje lektion) ”Du har kordinationen och fingrarna för att spela, men du måste liksom bli mer besatt av att öva på gitarren”
Japp…bli mer besatt av att öva.
Jag tror på det. Det borde inte vara omöjligt. Jag ska öva. Jämt. Varje dag. Hmm.. jag borde lägga mig nu. Klockan är rätt mycket. Och Internet funkar fortfarande inte. Usch…
I morse upptäckte jag ett meddelande som Pierre skickat om att han ville bli väckt. Gulligt av honom… Jag saknar att höra hans röst dessa dagar. Jag saknar att krama honom. Iförsig saknar jag hela honom. Och mitt bästa recept för att inte tänka på det är att alltid vara upptagen. Fast snart är det lov igen. Och sen är det bara några veckor kvar.

Allt blir bra.

söndag 11 mars 2007

En riktigt BRA vecka

Det var faktiskt en bra vecka. Jag som trodde det skulle bli svårt. hmm. jag kanske klarar mig nu. (Okej, Frida, sluta tänka sådär. Om du analyserar kommer det att gå åt skogen)
Jag har nu klivit upp och sprungit varje morgon i fem dagar. (Det är iallafall nåt) Bra accomplishment. Igår var det schlagerfestivalens final. I villan satt vi ett stort gäng och såg på tv:n. Strax innan allt började hade vi också en liten vadslagning om vem som skulle vinna. Alla som ville lade EN krona på den artist de ville.(En liten vadslagning alltså) Ville man lägga på fler artister lade man två. potten blev på fjorton kronor. Jag, som fortfarande är arg över att Magnus Carlsson inte var med i finalen(Jag har faktiskt hejat på honom de senaste sju åren, tänk hur svårt det är att inse att jag inte fick göra det iår) lade två kronor. På de två som slog ut honom ur finalen, Sebastian(som för övrigt ser ut som folkmusikMarkus) och Zelmerlöf(Som har ett äckligt jobbigt smil. Usch vad trött jag är på honom) De vann inte. Tack gud. Två kronor bortslösade, like I care. Vinnarna Tobbe, Jakob och Nina skulle dela på pengarna. Nina efterskänkte sin del, Tobbe och Jakob fick sju spänn var.


Och tidigare på dagen fick jag ett meddelande från Daniel där det stod "Du det är ju sol. Ska vi inte ta kort idag då? Det vore väl kul. Vi kan ju spela hela natten. vad tycker du? kram"

Då kan vi kanske gå tillbaka i tiden några månader när jag en gång var i Gothenburg och gick in i shockstore för första gången. Där köpte jag alldeles underbara lösögonfransar. När jag kom hem igen bestämde Daniel och jag att vi någon gång skulle göra ett photoshoot med de lösögonfransarna. Men det var december och kallt. (Eller halvkallt, vi minns väl inte direkt den här vintern som kall?)

Hur som helst så blev det photoshootet av idag. Och när vi satt där och sminkade oss kommer Elin in i rummet. Daniel får en briljant idé och frågar henne om hon gör något speciellt för tillfället. När hon inte gör det får hon erbjudandet att fotografera, vilket hon tackar ja till.(Det var därför bilderna blev bra. Både Daniel och jag är överrens om att Daniel inte kan ta kort särskilt bra, möjligen med lite övning...)

Daniel förresten, han sa att han skulle städa idag. i vardagsrummet. Och så vitt jag kan minnas har han inte fått det infallet när vi bott där förut. Och sen verkade han lite nedstämd. Kanske, det kan vara inbillning också. Jag ska kolla med honom när jag kommer hem sen.
Och nyss ringde Pierre. man glad av att höra hans röst.
Och jag tänkte lägga upp bilderna på en sida jag skapar. förmodligen inte min bildblogg. Eller så blir det den. I don't know. Det kanske blir den. Dit är adressen http://bilderavmig.blogspot.com

torsdag 8 mars 2007

Il Soleil

Solen sken idag!
Det var dessutom riktigt varmt. (ja, alltså, inte direkt sommarvärme) Tillräckligt för att jag skulle kunna gå i min vårjacka utan en tjock extra tröja under. Och för att bli svettig när jag sprang en runda nån gång vid tio på förmiddagen(Efter första lektionen)
Och Pierre, den...eh... spjuvern(det är väl ett ord?) har bytt namn på Helgon. till "Stivenefterbliven"...japp... Precis som jag sa när han kallade sig Pornolasse: "kan man vara Stivenefterblivens lilla älskling?" Och svaret måste då alltså bli: "Klart man kan!"

Jag undrar var han kommer på alla dessa namn?




Programmet inför nästa konsert gjordes klart idag. När jag frågade Daniel om var den fanns ropade han "Nummer 2" Och jag tänkte... "Va?" Men det var alltså mitt programnummer. Sen fick jag fortfarande inte veta var listan finns. suck. Antagligen finns den ingenstans alltså. Eller förmodligen i Serpens anteckningsbok. Jaja, det räcker väl.

Den här veckan har gått förbi rätt smärtfritt.(Den är ju iförsig inte slut än, men snart) Förvånansvärt smärtfritt skulle jag vilja säga. Jag trodde jag skulle vara heartbroken och allt det där över att vara tillbaka. Okej, nu ska jag inte ens fundera på det där, för då LÄR jag bli heartbroken. Det var skönt att komma ut och springa idag. Även om min Mp3-spelar-program har stört sig så att jag inte kan använda det. Jag vet inte vad som hänt, jag tog bort det och installerade om det, hjälpte det? NEJ!

Så vad ska jag nu göra? lyssna på samma skräp om och om igen? (Det är inte skräp!) Jag behöver en springskiva med springmusik...hmm.. Daniel borde kunna hjälpa mig med det. Min musik går inte direkt under genren "Springmusik" direkt. Inte disco heller. hmm.. discomusik? kanske det kanske..

Och förutom att springa varje morgon så ingår i mitt nya liv att öva gitarr varje kväll. Vem vet hur länge detta kan hållas? Än så länge: Två dagar. Kanon, två månader to go. Eller tre.

Okej.

Och jag orkar inte arrangera musik. Mats verkade förstå det av min extrema motvilja att välja en låt idag. Så han gav mig fyrstämmigsats-uppgifter istället. Åtminstone bättre än att behöva leta upp en låt som jag gissningsvis inte kommer känna nånting för bara för att göra ett arr på som jag kommer att få prestationsångest inför att spela upp för andra eftersom det inte lär vara tillräckligt bra. (Lång mening...jo tjena)Jag måste för övrigt skicka mitt gamla arr till Mats. men... äh, jag är inte nöjd än bara. Attans.


Bild: Vad tycks om min modellbild? (heh)Oj var det så uppenbart att jag klippt ut mig själv. Jag fotograferade mig själv idag i ett övningsrum. dessvärre blev inte skorna på kort. Jag måste ta kort på mina skor! Det bara är så, jag har en bildidé nämligen. Den inkluderar skor. Och den är väldigt snygg i mitt huvud.

tisdag 6 mars 2007

The final destination

Idag är det tisdag.
Det som såg ut att vara skrivet idag(Förra inlägget) Är skrivet i söndags. Bara så att du vet (Vem än DU är)

Jag tänkte faktiskt istället för att skriva här tipsa till bildbloggen där jag tänkte lägga bilder från Göteborgsresan nu under förra veckan. (Inom en snar framtid I hope)
Det var liksom många fina bilder. Som när pojkarna provade rosa kläder(Ja jag vet, jag gör folk gayiga, det är inte meningen.De byter ju iallafall inte läggning, så det är ju lugnt.)
Bilden här föreställer Johan och mig på tåget på väg till Göteborg när vi ska se på One Tree Hill och trasslar för fullt med sladdarna.
Och nu har vi åkt därifrån igen. Och jag är tillbaka på gotland och saknar Pierre i Göteborg. Men det känns okej just nu på gotland. Det har kanske varit en bra dag. Och jag håller mig sysselsatt. Det hjälper.
Och är trevligt.
Jag promenerade in till byn idag. Jag glömde nämligen mitt ansiktsvatten i Eskilstuna. Och så lämnade jag ett i Göteborg. (För att ha ett där senare när jag kommer dit) Så nu har jag ett i varje stad. Heh.
Och jag lyssnade på Niklas Strömstedt. Long time no listening! Länge sen var det iallafall sen sist. Han är liksom trevlig att höra på.
Vem var det som sa att "Om" var en av de vackraste sånger hon hört? Jag vet att det var någon. Jag börjar tycka samma sak. Fast jag tröttnar på sånger. och artister.

Silence is the new loud!

Jag tänker väldigt mycket. Ibland får jag extremt bra tankar som jag varje gång tänker att ”det här borde jag skriva ner!”. Dessvärre glömmer jag det efter ett tag. När jag sitter i bilen och kör omkring helt ensam samtidigt som jag spelar Lars Winnerbäck på hög volym och sjunger med i låtarna och hittar på stämmor. (Gud vad det är underbart att göra förresten!)
Eller när jag promenerar runt Eskilstuna, ungefär samma vända. Fram till biblioteket, kanske ett par varv runt fontänen, sen bort till strömsholmen, och sen över bron och bortåt någonstans. Till slut hamnar jag alltid i Rothofsparken. Det är där alla tankarna kommer. Men som sagt. Varje gång jag har något bra som borde kunna få folk att tänka så glömmer jag det när jag väl sätter mig för att skriva.
Eskilstuna är en av de finaste platserna jag vet, men jag skulle inte kunna stanna där. Det tåget har gått för länge sen. Vi får se när nästa tåg som jag vill kliva på kommer.
Båten har förvandlats till en sovsal. Runt omkring i aktersalongen har folk lagt sig på golvet med filtar över sig. Eller täcken. Jag såg faktiskt en tjej med ett duntäcke! What the hell liksom?
Hela resan tillbaka från Göteborg igår satt jag och tänkte på hur jag inte ville resa igen. Hur jag inte orkade resa igen. Hur trött jag var på alla resor. Hur trött jag var på landet och tomheten. Hur jag längtar efter en förändring.
Insikter får jag också när jag pratar med folk. Folk som inte vet om det, men säger rätt saker ändå och hjälper mig att få klarhet. Jag pratade med Jenny i Tisdags om rädslor jag hade som jag inte kunde förklara eller sätta ord på. Hon fick mig att hitta orden, och jag upptäckte hur lätt det egentligen var, och plötsligt blev allt lite bättre.
Eller när jag låg i Pierres säng i Göteborg och pratade om…mig. (ego? njae...man behöver prata om sig själv ibland. Och folk får gärna prata om sig själva med mig. jag tycker det är trevligt att fokusera på andras problem)Ja, om varför och hur jag gör. Det märktes att han tänkt. Det gör mig glad, för därmed vet jag att han bryr sig, (om det nu skulle vara så att jag inte visste det innan. )

Lugnet gör mig faktiskt lite stressad och iochmed att jag alltid vill göra allt PERFEKT blir det aldrig bra. Jag hinner inte med, och orkar inte med. Och jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen. Det är nog sant. Jag räcker säkert till, det är bara att börja tro på dig själv.

Och nu sitter jag på den eländiga färjan igen. Ska jag försöka igen nu menar ni? Tredje gången gillt? Tredje gången jag försöker ordna rätt på saker kanske det faktiskt blir rätt.

Och om inte, är det inte alltför långt kvar. Och nånting har väl gått in i huvudet.
Och idag var första repet inför ”En Midsommarnattsdröm”. Det var roligare än jag väntat mig. Jag var faktiskt lite orolig för att ha valt fel. Men faktum är att det kändes helt okej. Jag klarar nog av det där. Jag gör det nog riktigt bra dessutom. Det känns riktigt bra.
Point taken.

lördag 3 mars 2007

Listan...som jag snott...från Annelie

10 favoriter
färg: För tillfället är jag inne på grönt...
mat: Pasta med curry är en rätt som aldrig dör
band: Lars Winnerbäck(får jag skriva fler? Damien Rice)
film: RENT-filmen är underbar
bok: Fantomen på Operan(fortfarande)
sport: Dans
årstid: Sommaren
veckodag: Typ...Lördag? Mitten av helgen är det
tid på dygnet: Midnatt

9 nuvarande
humör: rätt trött faktiskt
smak: lite ölsmak faktiskt(drack nyss en klunk...)
kläder: mina snygga halvnya jeans, vitt tygbälte, grön esprittröja. underkläder svarta och blå
skrivbordsunderlägg: En bild på mig och Pierre i E-tuna som skrivbordsbild
nagel-färg: transparent lack. Eller kanske är det rosa.
tid: 00.34
omgivning: En lägenhet nånstans i centrala göteborg
irritationsmoment: Katten som klättrar omkring i soffan
tankar: ”Undrar när sista spårvagnen till hisingen går?"

8 första
bästisen: Min gamla granne Jessica i mälarbaden
internet-nick: förmodligen Eponine. eller nåt töntigt i stil med Frida14
husdjuret: Tusse. Familjens katt som dog för några år sen.
piercingen: Första hålet i örat? var bara för två år sen
kärleken: mina crushes var all over the place på lågstadiet. Erik tror jag. han är rätt ful idag.
musiken: Hemma spelades svenska klassiker i stil med "Tre gringos" och pontus och Amerikanerna. Möjligen också beatles. mina första idoler var Schlagervinnarna 97...Blond. suck.
bilen: Den har nog tyvärr inte börjat tillverkas än. eller så har den det, och bara väntar på att jag ska köpa den.
kyssen: I have no idea...

7 senaste
cigaretten: I somras. eller möjligen i höstas
drycken: öl...
bilturen: eh... typ i måndags.
kyssen: några minuter sen
cd-skivan:En skiva som ligger i Pierres cd-spelare som jag råkade slå på när jag stängde av och slog på stereon. man kunde inte byta tillbaka till AUX igen med fjärrkontrollen. Den innehåller "Mr Sandman, bring me a dream..."
teve-programmet:eh.... När såg jag sist på tv..? i söndags..kanske.

6 har-du-någonsin
varit kär i en kompis: Japp. Ingenting som gör något längre. för länge sen
brutit mot lagen: Ibland. jag minns fortfarande när jag stal den där concealern
blivit arresterad: Haha, nej
nakenbadat: Inte helt. såvida man inte menar i ett badkar förståss
varit med på teve: självfallet. Östnytt/Gävleborgsnytt har för lite att göra
kysst en främling: När man varit full, singel och springandes på krogen händer endel ting.

5 vem
pratade du med senast: Pierre. Eller Johan. förmodligen båda
Saknar du: Linda. Min kära underbara vän som jag för allt i världen inte vill försvinner
gick du på bio med sist: Pierre, Johan och Elin på Departed i Onsdags kväll
ringde du senast: Ser ut som om jag ringde Elin igår
ska du träffa imorgon: Alla som råkar möta mig på gatan. Eller nån annanstans

4 saker
du gjorde igår kväll: drack vin. och åt krabba. och letade menthol och eucalyptuskondomer på google.
du kan höra just nu: Johan och Pierre som pratar om sitt spel.
du inte kan leva utan: Min telefon. och min dator.
du gör när du är uttråkad: Läser min egen blogg... Eller googlar på mitt namn.

3 människor
som du kan berätta allt för: Jag är inte direkt hemlighetsfull. jag skäms inte särskilt. Daniel. och Elin. för det mesta.
som du hatar: Jag har kommit över det. kanske borde jag läsa den där texten igen så jag blir påmind.
som du tycker är snygga: Pierre är grymt snygg. och sexig

2 antingen-eller
svart eller vitt: svart... fast jag faller snart mot vitt
varmt eller kallt: Varmt. jag stör mig på kylan

1 önskning


Att jag lär mig att trivas med tillvaron, I guess

fredag 2 mars 2007

"Den bästa spelaren var datorn!"

Jag sitter någonstans i Gothenburg nära Chalmers i en liten jättesöt lägenhet där Mia och Thomas bor. Mia är alltså Pierres fadder(eller var kanske. jag vet inte hur det där funkar..). Jag vill mig minnas att Thomas är hennes pojkvän och sambo.
Detta är fjärde dagen i Gothenburg(om man räknar de sista 43 minuterna i tisdags då vi kom fram till staden) Elin for igår. Jag och Johan åker och möter henne imorgon i Karlstad då hon får skjutsa oss hem.
Och idag, gick vi runt i sexshopsområdet av stan (Japp...det finns ett)för att leta efter mentholglidmedel och Johan fick sin tungpiercing. Pierre som också skulle skaffa en ångrade sig, och säger sig ska göra det när han har mindre runt omkring sig. Och det är ju trevligt, tycker jag, då blir inte Pierre precis som Johan en sluddrande stackare med huvudvärk. (Ja, alltså Johan har huvudvärk också, förutom tung...värk?.)

Och bilder orkar jag inte med idag. De ligger på kameran men... jag har ingen sladd. och jag orkar inte be om den, för övrigt känner jag inte för att störa pojkarna som sitter och spelar "Company of Heroes" 3 mot 2. Lite då och då hör man folk ropa om vad någon annan gör. "Fan, nu skickar han en massa snipers på mig" och "Var är alla mina gubbar?", eller som Johan nyss sa "Bort ditt jävla äckel, du kan ju inte bara stå!" Jag tror han pratade om den oanvändbara datorn som inte gjorde ett dugg under hela spelet(Se, jag är visst med i vad som händer)Här finns också en grymt irriterande katt som iförsig tillfälligt har stuckigt nånstans. gissningsvis till nåt mjukt ställe där den somnat. Denna katt har ingen päls. Den är skallig och skum att klappa. huden följer liksom med. Och denna katt har irriterat mig i mitt wormsspelande genom att sticka klorna i mina stackars fötter och klättra på min dator.
Johan har nu kämpat med en pizza i tre timmar. Den är kall nu, men inte slut. Stackaren har problem att äta med sin nya piercing...
Och min älskling, Subcommendante Marcos (Dvs Pierre för er som inte visste. Hans andranamn är Marcos...och ja...han spelar ett krigsspel) tror att spelet skulle gå bättre om han hade sin luftwaffemössa på sig och dessutom väntar för tillfället på en öl som just plockats ur frysen. tydligen kan man inte öppna den nu utan att burken fryser till. kolsyran är vad som håller ölen flytande. jag tror det var så. tror(Tror gör man i kyrkan!) ja, men gissar då.
Och nu är spelet slut... Hur gick det till? Fort gick det.
Och för sjuttonde gången startas ett nytt spel av skräpet. Johan börjar tröttna, det hör jag det.
Och alla väntar på Pierres laggande dator(Lagga. ett ord jag inte riktigt hört någon säga förrän jag började umgås med dessa datanördar)

Och för övrigt så fann jag inget mentholluktande och smakande glidmedel, så nu ska jag runt på Google och söka efter internetshoppar. Kan bli kul att beställa hem till mitt lilla postfack på folkhögskolan och se hur diskreta paketen är. Det kan ju vara fint att testa, eller hur?

Och rubriken... Också ett citat från dessa krigspelande pojkar som jag suttit och tjuvlyssnat på. Trist att åka imorgon. Trist att åka till Gotland. (tyvärr)Men just nu är allting bra.

Där gick katten förbi borta i hallen.