fredag 31 juli 2009

Inte många minuter

En fördel med det här sommarerbjudandet på sj är ju att man får gratis internet under hela resan. Givetvis gäller det bara på tåg som har wifi. Och större delen av min resa är ju tyvärr på ett tåg som inte har wifi.

MEN.... dessa tjugofem minuter mellan 18.00 och 18.25 så har jag ett trådlöst nätverk. Så nu är det bara att använda det så mycket som det bara går under alla de här tjugofem minuterna.
Visst är det underbart att surfa på tåget?
UNDERBART!

Egentligen är jag lite sjuk. Hela gårdagen och halva idag funderade jag på om jag verkligen skulle åka hem till Göteborg och ändå vara frisk nog att jobba imorgon. Jag är inte säker. Det hade varit enklast att bara stanna kvar i Eskilstuna ett par veckor till och sedan bara fara hem till Göteborg, packa och flytta. Det vore enkelt och bra.

Men nu blir det inte så. Jag och Pierre ska istället minutiöst planera vår flytt till Kalmar. (okej... jag ska planera minutiöst, sen kommer Pierre troligen bli tvungen att finna sig i det, stackarn.)Mest oroar jag mig för att få på allt på ett släp. Usch... jag vet ju hur himla många lådor vi har. Det är ju fasansfullt hur mycket crap vi egentligen har.

På något sätt MÅSTE jag nog se till att det MINST blir två lådor mindre att flytta med. Mat bort, böcker bort. lite husgeråd bort...kanske. Framförallt böcker och mat.

Vi får se. Men gud vad jobbigt det är att byta stad!

Och nu är det 12 minuter kvar innan ankomst till Arboga och därmed slutet på min internettid den här resan.

torsdag 23 juli 2009

Balkongstolarna i Hemse

Jag var inne på jysks hemsida för att... ja, inte för att göra något särskilt. Bara för att kolla.
Då hittade jag en sådan här stol och kom plötsligt ihåg när jag och Daniel gick till järnaffären i Hemse(Homesee) för att köpa just ett par sådana stolar till vår balkong vid rummet.
Vi fick självklart bära hem dem, en stol var.

Tänk så bra! När det blev jobbigt ställde vi bara ner dem vid vägkanten och satt en stund. Det var då vi fick idén att ta med våra datorer ut på vägarna (läs vägen) i Hemse.

Okej, vi tog aldrig med dem ut igen.. De stod där på balkongen hela tiden, och när vi åkte lämnade vi kvar dem där. Sist jag kollade stod de fortfarande kvar. Det var snart två år sedan. Men vem skulle ta bort dem? Husmor?

Och Pappa säljer nu sin första motorcykel på blocket. Den andra fick han såld för några dagar sedan. Jag har nog underskattat blockets genomslagskraft.. Det tog inte ens en dag innan folk började ringa och maila.

söndag 19 juli 2009

Idag har jag kokat sylt

Dagen började fruktansvärt segt och jag var inte uppe och åt frukost förrän någon gång runt tio. Sedan fortsatte det vara lika segt hela dagen. fram till för några timmar sedan när jag skulle koka sylt av alla blåbären jag och mamma plockat i Nora igår.
Än så länge har det inte varit så himla omständigt. det omständiga kommer väl imorgon när man ska koka sockerlagen och samtidigt "ständigt" röra om med en pensel doppad i kallvatten för att undvika sockerkristaller. Det där "STÄNDIGT" oroar mig lite.
1. Ta massor med blåbär och börja rensa och skölj dem. håll på tills du kommer upp i tusen gram.
2. häll massor med socker, lite vatten och citronsaft i en kastrull tillsammans med de tusen grammen blåbär. Låt det koka upp.
3. Häll sedan över hela smeten i en annan jättestor bunke. täck över med plast och ställ in det i kylen när det svalnat.

Det är där jag är nu. Nästa uppgift är att gå upp med hela bunken till övervåningens kyl och ställa in den tills imorgon.

söndag 12 juli 2009

Åka tåg åka tåg

Jag har säkert både packat för mycket och ändå glömt hälften. Jag känner det på mig! Igår när jag kom hem från jobbet var jag så trött att jag nästan somnade i soffan sittandes med datorn i knät. Jag hade inte fått mycket sömn på jobbet, men hade ändå lyckats hålla tröttheten borta, ända tills jag kom hem. Så då orkade jag knappt packa. Ett par saker hann jag packa i strategiskt, men resten kastades i halvtimmen innan Pierre och jag åkte till centralen. Så väskan är sprängfylld med dålig packningsstrategi.
mn jag kom med. Min sköna förstaklassbiljett hade förståss en plats i sista vagnen reserverad åt mig.
Därför fick jag springa för fullt förbi 6 vagnar för att hinna fram till tåget i Arboga.
I Örebro öste regnet för övrigt ner, faktiskt så mycket att jag var lite orolig för hur dum jag skulle se ut när jag kommer fram till Eskilstuna med mina solglasögon.
Arboga
Solen skiner, det är varmt och svettigt, men jag hittar en plats på tåget direkt. Det finns till och med uttag i tåget, men vem behöver dem? INTE JAG! HAH!. Så jag plockar bara fram datorn och sätter mig med den i knät och tittar på batteritiden: 78% och 6 timmar och 31 minuter kvar.Tänk så jobbigt allt sådant här var innan min Eeepc. En tjej bakom mig säger att hon inte fick ut sin biljett i arboga eftersom apparaten inte fanns/funkade(jag var inte säker). Den skojfriske konduktören skrattar och säger: ”jaha, men då får du kliva av!”. Det var ju roligt, bra att han gillar sitt jobb i alla fall. Tydligen är hans handdator trasig så hon får åka med till Eskilstuna ändå, för då kommer det nya konduktörer. Det kunde väl bara vara så att han var från Eskilstuna själv. Folk skämtar sådär i Eskilstuna.
Kungsör
13.45 är vi framme i kungsör. Här är det molnigt, men inget regn. Fint, hoppas det fortsätter vara OK även i Eskilstuna. Konduktören kommer inte förbi mer. Antagligen tycker han det är onödigt, det var säkert ingen som klev på i kungsör så han har väl satt sig med en kopp kaffe i personalkupén. Då ska han väl inte skämta mer om handdatorer och grejer.
13.56
Fyra minuter innan ankomst till Eskilstuna! NOOO!! Det finns ju nätverk på det här tåget. VARFÖR såg jag det först nu? Damn…Jag ansluter i alla fall.
Framme…. Attans då.

lördag 11 juli 2009

"Har du lust att köpa cigaretter till mig?"

Jag hade precis hoppat av bussen från Särö, och gick upp mot spårvagnshållplatsen för att se när sjuan mot bergsjön skulle komma åkande. Plötsligt kommer en kille fram till mig och säger
"ursäkta". Jag blir vänder mig om jättesnabbt, och blir jätteförvånad. Tänkte att han kanske skulle säga något snällt om mitt hår eller nåt. Men icke.

"Har du lust att köpa cigaretter till mig?", säger han och räcker fram några tjugor. Och jag ser snabbt på pengarna och brer sen på med den bredaste sörmländska jag någonsin kan minnas att jag pratat i. : "Nääe... jag har faktiskt inte lust med däää." Varför jag gör det har jag ingen aning om. Jag bräker väl aldrig sådär? Eller var det bara jag som uppfattade att jag bräkte? Jag vet inte. Hursomhelst gick jag så långt därifrån som möjligt och ångrade att jag inte bara sa typ: "Nej, min vagn kommer om två minuter så jag hinner inte."
Men jag hade ju faktiskt inget lust. Dessutom hade han säkert gjort som alla andra puckon som inte klarar av att gå till en soptunna eller askkopp och slängt fimparna rakt på marken. Jag ser det så himla ofta och vet inte vad jag ska göra. Ska jag göra som den där tanten gjorde när hon störde sig på att jag hade mina fötter på en parkbänk och fråga om jag gör sånt hemma? Gud, den bänken har det hänt mycket värre saker på än mina skor, jag lovar.(Fast frågan är hur många människor som slänger cigarettfimpar på golvet i sitt hem? Någon som känner någon?)
Hursomhelst... Det värsta jag vet över allt annat jag kan komma på är att se människor fimpa sina cigaretter på marken. Och att jag inte vet hur jag ska få folk att sluta.
Jag har testat med onda ögat, men det verkar inte bita. Jag har funderat på att ta en soppåse och gå ut på stan och direkt plocka upp en fimp som någon slänger, för att på ett tillräckligt subtilt sätt säga "Gör det här själv, soptunnan är där borta". Eller kan man påpeka sådant för folk man bara träffar nu på stan och aldrig sett förr..? Om inte annat kanske de slutar.

Det finns självklart miljömedvetna rökare också, som faktiskt orkar flytta sig lite till höger så att man når fimpkoppen från bänken. Några sådana känner jag och de är helt ok. Men för att återgå till inledningen, den killen verkade aningen för "cool" för sådant.

fredag 10 juli 2009

okej, hejdå.

Nu tänkte jag åka. Som vanligt när jag ska till jobbet är jag faktiskt i sjukt god tid. Om en halvtimme går spårvagnen från Chalmers och väskan är packad och klar. Imorgon vid femtiden lär jag väl vara hemma igen.
Sedan sover jag en sista natt innan jag åker till Eskilstuna för två veckor. En klump börjar samla sig i magen. Som vanligt. Men det ska nog bli bra.

Åh, och med lite tur fungerar det trådlösa nätverket på jobbet inatt, så att jag kan försäkra mig om att få så lite sömn ur mina 5 och en halv lediga timmar som det är tänkt att jag ska sova på. Jag kan ändå inte sova på jobbet.

Det är nog faktiskt lika bra att säga godnatt redan nu, men en rosenrottablett vore trevligt. Jag har faktiskt inte köpt sådana på evigheter. Tråkigt.

torsdag 9 juli 2009

RIKTIGT KALL ÖL

Jag hörde att Amerikanska öler inte är särskilt bra, dvs att de är ljusa och blaskiga och smakar lite grann som smutsigt vatten... Typ.
Budweiser ska tydligen vara ett exempel.

På Systembolaget idag hittade vi dock en himla rolig grej. En öl, vars etikett bytte färg när den blev kall! Det här var ju jätteroligt, så jag fick Pierre att köpa den eftersom jag inte dricker öl, och det gjorde han(Dessutom gillar han blaskiga öl, Coronalagret i PU-rummet dracks så gott som alltid upp av honom. Och han berättade nyss att han tyckte den var god, åtminstone till maten).

Självklart slängde vi in flaskan i frysen så fort som möjligt för att se vad som hände. Och den blev blå! (etiketten alltså.) Gud så roligt, låt USA komma på fler såna här idéer. Då spelar det ju ingen roll hur det smakar, så länge det är kul.
Så här står det på flaskan:
"Cold Activated bottle
When the mountains turns blue
IT'S AS COLD AS THE ROCKIES"

Och om ett par dagar åker jag hem till Eskilstuna. Mamma ringde förresten idag för att berätta att även hon hört om Daniels oro för sin planta. Den mår bra! Jag lovar!

Det blir så sent

Pierre kommer hem från jobbet. Det blir alltid så himla sent nuförtiden. Han jobbar 15-23 på vardagarna, och när han kommer hem går man ju inte och lägger sig, istället håller man sig uppe i evigheter. Tills...nu, ni vet.
så här är det alltså: Pierre jobbar måndag till torsdag 15-23 och lördag-söndag 9-17 respektive 1130-16. Jag jobbar helgkvällar. Denna veckan fredag kväll och lördag morgon.På fredagen tänkte jag inte komma hem heller.
Nu undrar man inte längre varför jag åker hem till Eskilstuna.
Dagens kaffeplantsuppdatering säger för övrigt att plantan mår finfint, Jag har ju inte mycket till liv så därför kollar jag på plantstackarn varje dag. Den blir till och med sprejad med vatten varje dag för att det hjälper bladen att ta upp näringen från det jättevarma men fina vädret. Nu börjar det förresten bli kallt igen.
Den ser fortfarande fin ut iallafall och växer så att man kan höra hur det knakar om man står tillräckligt nära tillräckligt länge. Men det gör inte jag. Så patetiskt är det inte.

lördag 4 juli 2009

Daniels arma kaffeplanta

Det här är Daniels kaffeplanta. Den kom i min vård typ den 16:e juni. Dagen efter tog jag ett kort. Idag tog jag ett nytt kort. Beskåda förändringen! Den har fått en massa nya små blad nu. Jag ångrar faktiskt lite att jag inte gjorde det där jag tänkte... Att ta ett kort om dagen och sedan göra en film om det. Tänk vad kul det ändå hade varit att se de små bladen komma fram.
Och Daniel, jag ska ringa Pierre och be honom vattna plantan när jag är hemma i Eskilstuna. Jag lovar. Annars kan väl du göra det? Ring innan två på vardagar och efter fem på helger:)

fredag 3 juli 2009

De roliga tomaterna i Lyckeby

Jag är faktiskt inget jättestort fan av tomater, men jag älskar att promenera runt i stora köpcentrum som Ica Maxi eller Coop Forum och kolla på allt de har. Mataffärer är jätteroliga, man kan hitta jätteroliga saker, och då och då hittar man just sådant som man måste ha, även om det är jätteonödigt.

Precis som i det här fallet alltså, jag hittade nämligen ett paket med tomater i olika färger och former inne på Coop i Lyckeby. Jag visste inte ens att det fanns så många olika sorters tomater!
Jag trodde att det som fanns var röda och gula vanliga, körsbärstomater och de där lite avlånga... är det plommontomater de heter? Och här hittar jag ett paket med lila, nästan svarta, avlånga, en vattenmelonliknande, en som liknar en paprika och en massa annat skumt... Den där rosa ser lite ut som en övermogen mango... eller?
Så givetvis köpte jag dem, och tog kort på dem under eftermiddagen(Det här var faktiskt ett par veckor sedan nu. )

Sedan smakade jag på dem, och upptäckte om igen att tomater inte var min grej, och gav dem till mamma att ha i sallader eller något.

Men visst ser den stora gröna lite ut som en vattenmelon?

torsdag 2 juli 2009

Det är roligare att städa någon annanstans

Jag har lärt mig hur man gör en bra film. Du spelar in något dåligt, och sedan lägger du in en bra låt ovanpå. Ungefär så. Jag har ännu ett exempel här. En film med en planta som inte dör. (Eftersom den är gjord av plast).

Idag, hur som helst, spenderade jag min uppenbarligen händelselösa dag(liv) med att städa i PU-rummet. De sa att vi inte skulle komma åt rummet längre, men TJI fick de som trodde det, jag kom in. Och jag städade rummet med rengöringsmedel och tvättade handdukar och sopade och slängde sopor. Jag är stolt över mig själv. (Typ)
Så att de nya inte ska gå in i rummet om nån månad och tänka "Usch vad vi hatar de gamla svinen som inte klarade av att städa och gjorde så att vi hade flugor överallt". Vilket vi hade, för ett tag sedan. Det var flugor. Men de är döda nu, HAH!
För folk som ser det här inlägget från facebook, gå in på den här länken för att se filmen:
http://friedha.blogspot.com/2009/07/det-ar-roligare-att-stada-nagon.html