söndag 11 december 2005

Så enkelt att bara ett barn klarar av det

Pratar med Stiven om Musikal...
Aldrig verkar nåt vara riktigt där borta. jag borde tycka det är skönt att vara därifrån. men...jo jag tycker att det är skönt att vara därifrån, på sätt och vis. Det var min värsta tid, men också ibland den bästa. Det är skumt. faktum är att jag vill dit och hälsa på igen. säga hej och...jag vet inte. jag vill träffa min gamla klass... fast de är ju inte där längre. Jag kanske inte vill gå på skolan där längre, jag vill inte ha tillbaka de där bra stunderna som vi faktiskt hade. Men vi hade kul i hop vi i klassen. jag hade gärna gått i samma klass ett tag till. Men någonannanstans. inte i sandviken. aldrig mer Sandviken.

Jag fick ett vännermeddelande från Susanna. Hon är i Las Vegas.
Så långt så långt från tiden då vi alla satt i samma cafeteria och pratade om framtiden för bara några månader sen. alla är spridda runt världen.

Läser ni min helgondagbok idag stämmer den inte riktigt överrens med den här. men ja... det där meddelandet från stiven om problemen på musikal fick. Jag ska skicka ett sms till Mercan och berätta att jag tänker på hur hon har det där på skolan. Jag vet att hon minns våran klass och att hon saknar oss. Det skulle vara trevligt att åka dit och sätta sig ner och prata ett tag. Men nej, det är inte mitt liv längre och jag vill inte tillbaka, bara en kort stund en enda dag. men den dagen får vänta ett tag till. Nån gång när jag har tid. nästa år kanske.

Jag läser mina gamla dagboksinlägg ibland
Konstigt att läsa om gamla planer när jag vet hur det blev.

1 kommentar:

Daniel sa...

OH skriv i din blogg någon gång! unge!