Egentligen har jag ju knappt kommit hem, jag har inte riktigt fått in i mitt medvetande att jag är tillbaka nu och ska stanna här i flera månader framöver.
Men tillbaka till det där med charmen.
Jag vet egentligen inte riktigt själv hur jag ska beskriva det här..men tänk nu, man idoliserar allt vad man bara kan när man är borta från hemmet. om hemmet alltså, inget annat.
Japp, så sen när man kommer hem på de där FÅ, så få och så korta stunderna, då önskar man att det aldrig tar slut och att man kan stanna för evigt. (Okej...hmm, nej riktigt så är det inte, men...äh, det finns några små likheter)
Men nu känns det som om jag har evigheten.
Och ska spendera den här.
Vilket känns...ja, inget större fel där inte.
men. till min poäng. VART ville jag komma nu igen?
Äh, allt har bara mist en del av sin charm här hemma i Eskilstuna.
Som igår då...
hmm...exempeldags.
Jag var ute och fikade på stan med Jimmy och Kim.
Och när vi var på väg hemifrån mig till kafeet så träffade de på en hel hop med människor som de hälsade på. såg jag nån? NEJ, precis.
Det är dessa ytliga bekantskaper. de som får en att känna sig populär.
hmm, jag bytte ämne. från charmen till nån popularitetshistoria...suck, okej jag vet.
Jaja, de bekantskaperna alltså, det är dem man mister först.
Man har de där så att man kan hälsa på alla man ser, för att man helt enkelt känner dem, ja iallafall litegrann. Ytligt.
De tappar man först, sen går det bara innåt mot de närmaste vännerna.
Iallafall, i den här stan är jag uppväxt(Eller okej, i torshälla, men det är nära)
Och jag känner faktiskt inte så många som jag gjorde en gång i tiden. för...jag gick inte gymnasiet här... nej, precis.
På dessa fyra år som jag tillbringat på annan ort har jag tappat mycket vänner, och..ytliga kontakter, mest ytliga kontakter.
Jag behöll de viktigaste, förståss, men man blir tvungen att sovra.
Det blir så när man är borta och inte kan hålla kontakten som förr.
Skolan är en av livets viktigaste kontaktskaparställen.
Tänkte bara säga det.
Dagens bild: Jag erkänner det också, jag har inte tagit en enda bild sen jag kom hemifrån gotland.(Om man inte räknar idag hos Karin och Mange med deras UNDERBARA kamera, sony cybershot med 12X optisk zoom...) såå..hmmm. äh, det blir ingen bild.
Dagens stora insikt: Dvs sammanfattningen: Staden har mist endel av sin charm under de senaste dagarna. och...under de senaste åren.
"We all loose our charm in the end"
Moulin Rouge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar