Kyssar eller hångel?

Idag skulle jag kunna prata om hur detta var min sista dag på IP denna sommaren och att jag faktiskt trivs riktigt bra efter sex veckor där, eller att Elin och Emil flyttar alldeles snart iväg till Sundsvall, eller hur livrädd men samtidigt längtansfull jag är att få flytta ner till Göteborg. Ja, eller kanske om min nya kaffebryggare, eller att jag är pank och ändå ska lyckas ta mig neråt göteborg på onsdag. Kanske att jag inte börjat packa än, Eller kanske om regnet som gjorde att jag missade Martin Stenmark igår. Eller Idol-Dannys seriösa behov av stylister(Hans scenkläder klockan elva på kvällen var en stor munkjacka med huvan uppe, och så solglasögon på det.)Man såg inte ens ansiktet. Idiot. Och jag ville inte ens se hans dumma show.

MEN. Det ska jag inte. Idag ska samtalet vara kyssar, pussar och hångel. Anledningen till detta kommer av att jag igår nån gång på natten(Fem timmars sömn fick jag inatt.. wiee.) pratade med Pierre i telefon. Han var full, och ja, därav kommer detta lilla överläggande med mig själv. Jag är lite luddig på skillnaderna mellan kyssar och hångel. Pussar är lätt. Det är inget att bry sig om. Jag har faktiskt ingenting emot att Pierre pussar på sina vänner. Jag gör det ju, så varför ska inte han. Njae... det som störde mig var snarare att han hela tiden bytte mellan att säga "Hångla" och "pussas". Och däremellan är väl skillnaden lite större? Hursomhelst. på det stora hela gör det mig inte mycket. Det är väl bara det att jag kommer ihåg precis vilka jag kysst, tungkysst alltså(Jag ska försöka sluta använda ordet hångel innan jag rett ut definitionen.) under året jag och Pierre varit tillsammans. det är sju personer, en av de är Pierre. De flesta är tjejer, märkligt nog. Jag tycker jag är riktigt usel på att kyssa just tjejer, det känns liksom lite skumt och inte riktigt rätt för mig. Jag vet att många av mina tjejkompisars pojkvänner inte alls gillar att deras flickvänner pussar tjejer, men jag kan inte se varför, för det kan jag bara inte se som något annat än vänskap, så länge man inte har några känslor för dem. ehm...anledningen till att det är färre killar är att det liksom är killar jag blir kär i. även om jag inte varit kär eller haft några känslor för någon av de killarna jag kysst under tiden jag varit tillsammans med Pierre så är det konstigt för mig om inte han är där också. Jag har liksom en spärr för andra killar, och det är väl bara bra... antar jag.

Pussar är jag lite generösare med. Jag kommer inte ihåg dem ändå. Pussar behöver inte ens handla om kärleksfulla känslor för nån, nej, iförsig inte kyssar heller, men jag har faktiskt inte kysst någon under året när jag inte var full, ja utom Pierre förståss. och nån gång Annelie. Men var inte Pierre där då?

Så... därav har vi rett ut att pussar är rätt vanligt och oskyldigt vänner emellan. Jag skulle kunna pussa vem som helst av mina vänner, och har förmodligen pussat rätt många av dem. Daniel och jag har dock en överenskommelse. Vi pussar inte varann. En gång minns jag att vi gjort det, det var den där galna kvällen i Sandviken på nyåret 2005. Men då hände också allt, precis...allt. Men gud vad roligt vi hade den kvällen. (Okej, det var inte det detta skulle handla om.)

Okej, jag ska väl sammanfatta nu. Jag har absolut ingenting emot att Pierre pussar sina vänner, det vet han. det ska man kunna göra. Så länge ingen har herpes, för då vill inte jag pussa på honom. men annars, helt lugnt. Kyssar/hångel... njae... jag vet inte, jag är kluven. Dels för att jag fortfarande inte glömt bort en gång för nästan ett år sen då Pierre ringde mitt i natten och var så ledsen och ångerfull. Det hade han kanske inte varit om det inte betydde något. Därför, har jag lite svårt för det,men inte om det är en vän som man ändå inte är kär i. Men dessutom, så tycker jag liksom om att vara den sista han kysst, Jag vet att det låter lite dumt. Men annars så tycker jag faktiskt att man får kyssa sina vänner om man är full och har roligt, om inte annat bara för att testa. testa nåt annat nån gång liksom.

Men...Det enda jag egentligen störde mig på i samtalet igår var att han aldrig kunde bestämma sig för om han skulle säga "pussat" eller "hånglat".

Bilderna: En oskyldig puss mellan mig och Annelie en gång för många år sen, Annelie håller på att börja skratta, men det enda jag kan tänka på nu är att det andra av stjärnörhängena jag har på mig på bilden är borta. Fast jag vet var, och när det försvann. FAN.. stör mig fortfarande på just det ögonblicket.2. Och en av mina älskade pussbilder med honom som jag älskar mest. Och faktum är att jag just blev så lycklig av den där bilden, att jag inte kunde bry mig längre om allt som jag just skrev.

Och sa jag just att jag har en ny kaffebryggare?