skolorna

Sådärja, då har alla skolor börjat igen. Hemma på nygatan vaknar man praktiskt taget av dem om man inte redan klivit upp(Som givetvis jag inte har vid den tiden).

Dessutom, nu när jag sitter här på innergården hör jag rinmansskolan bredvid. Tänk, jag hade nästan glömt att skolor existerade, att det kunde vara annat än tyst på skolgården bredvid.

Men det var inte det jag var irriterad på när jag vaknade i morse. Nej, imorse var jag uschligt irriterad på att jag hade synlig bondbränna. inte överdrivet tydlig(Som Johan) men iallafall. jag som gjort mitt bästa för att undvika solen. fan, dumma t-shirtar. På torsdag är det introduktion, jag väljer därav att inte gå på det diagnostiska provet, jag vet ju redan att jag inte kan något. jag behöver inte få det bevisat för mig. Så jag åker ner på onsdag, längtar lite smått att få börja mitt liv igen.

Men iallafall, vi återgår till bondbrännan. På grund av den har jag nu satt mig här på innergården med datorn för att se om jag kan jämna ut den lite.. Egentligen borde jag linda in det redan bruna området men så jobbiga ska vi inte vara.
Lilla Annelie har börjat skolan nu. Hon har vuxit upp och börjat på kth. Och jag vet fortfarande inte vad jag ska jobba med, men iförsig, hon har alltid verkat så säker.

Igår natt låg jag vaken i många timmar och bara tänkte på hur framtiden ska gå till. Jag börjar undra lite smått om jag gör rätt... Och ja, jag börjar nog få lite kalla fötter, jag som aldrig klarat av att slå rot någonstans, ska jag nu lyckas stanna på ett ställe? Gud, det här är fånigt. jag måste lära mig att ta dagen som den kommer, jag måste sluta längta någonannanstans, jag vill verkligen inte göra det när jag väl kommer ner. Jag vill trivas som jag aldrig trivts förr. och gud vad jag hoppas att jag gör det.

Jepp. framtiden har alltid skrämt mig, ändå kan jag inte låta bli att planera den och leta något nytt någon annanstans.

Imorgon ska jag träffa Daniel, han ska till arbetsförmedlingen, dit ska jag också om några månader, i Göteborg. Har jag tänkt. Och jag tror inte att min plan att sluta med allt som har med musik att göra för ett tag är särskilt genomtänkt. det kan jag ju absolut inte göra.

Okej, då ska jag gå och packa lite till. och sluta oroa mig. jag ska ju bo med min älskling, allt kommer att bli bra så snart jag får se honom. Det tror jag.