Jag tänkte att jag skulle skriva nåt. jag gjorde verkligen det. Men nu har sidan stått på här alltför länge och jag...minns inte längre vad jag ville.
Det händer uppenbarligen inget intressant på den här ön. (okej, det brukar det förvisso inte göra, men ändå, jag börjar bli tråkig av att vara här... därav...har jag väl inget intressant att säga här längre.)
För att beskriva den här dagen...eh..okej. Jag försöker mig på en berättelse.
Igår kväll såg jag klart på Grey's Anatomy's andra säsong. Daniel sa att jag skulle bli tokig eller nåt sånt och jätterörd och typ gråta av allt som hände men min reaktion till alla sjuka fall de har i den sjukhusserien var ungefär: "Jaha...där ser man." och "Ja, men livet går vidare." Daniel säger då: "Men är det inte hemskt. Blev du inte helt förtvivlad när hon satte handen på bomben?" Jag: "Eh...nej, det är ett tv-program, Daniel, dessutom har jag redan sett i ett senare program att hon överlever så jag har inget att vara orolig för." Daniel: "Men..... Du är så okänslig!! Du är CHRISTINA!!!"
Ja, det kanske jag är. (Christina är för övrigt en av typerna i den där serien som är lite kall och ser det medicinska och vetenskapliga först och människors känslor sen.men hon försöker!)
MEN, det är ett tv-program. dessutom är det en sjukhusserie. En av de bättre(Ja, enligt mig är sjukhusserier usla...trots att jag typ inte sett nån) GUD vad besviken jag skulle bli om jag var en dag på en riktig kirurgmottagning och upptäckte att det inte alls var så spännande. vad kul det skulle vara... inte. Okej, ute i vardagsrummet spelade folk poker och drack vin, jag går typ in och ut under hela kvällen(men med tanke på att jag är lite fattig och sparar den här helgen så har jag inget vin) Men senare när Daniel tänkt gå och lägga sig går jag ut igen och märker då att vardagsrummet är helt tomt. Tydligen hade Moa blivit trött och bett folk att gå hem. Bra, Då kan jag också ta och sova nu. Så jag lägger mig...vaknar typ elva på morgonen efter. Eller egentligen halv tio då min klocka ringde, men jag valde att stänga av den och somna om (Hmm...därav den blinkande displayen på väckarklockan...försökte jag slå sönder den eller?) Daniel är försvunnen på "Maurar och Mack"-utflykt.
Två timmar senare går jag och äter frukost då Moa berättar att hon, eftersom Nicklas inte vill sopsortera, tänkte ge honom en sopkorg. Jag påminner henne om att jag inte heller vill sortera och anser att jag borde få en sopkorg istället, eftersom jag gav min till den där jobbiga sorteringen som BARA drar till sig flugor, Nicklas har gissningsvis sin egen kvar på sitt rum. Sagt och gjort så får vi våran tillbaka och sopsorteringen har minskat. ännu en gång.
Jag springer sen iväg mot duses för att panta flaskorna som vi har stående. Av nån anledning har jag inget emot den delen av sorteringen, det måste ha nåt med pengarna att göra. Inte för att jag får nåt själv, men det blir pengar som hamnar i det röda glaset som vi sen köper nåt för... hittils tror jag det blivit chips och en diskborste. Nu tar jag en springtur bortåt busshållplatsen och runt ett par varv innan jag springer mot ICA för att leta yoghurt till mig själv, och chips för pantpengarna. Min yoghurt finns dock inte på ICA så jag går till konsum istället och där är den, mycket riktigt. Dessvärre är chipsen dyrare här. FAN. men men.
Det är ju inte jag som betalar dem iallafall. Går tillbaka till villan, en liten omväg(Eftersom jag inte har råd att köpa en påse bär jag allt i händerna) bakom kyrkan tillbaka till villan.(Jag säger helst inte hemma om villan, av nån anledning är det lättare att säga just villan)
Nu ringde Pierre, han är på väg till skolan för nån sittning som jag redan glömt namnet på. Nåt på "B"....vad det nu var? Daniel satt också här bredvid och tjatade om att han hatade spårvagnar och tycker att stockholm är en bättre stad. Suck...Men göteborg är trevligt(säger jag, som varit där högst tre gånger i mitt liv) Jag berättade för övrigt för Pierre att mitt bloggmeddelande(Alltså det jag nu skriver) handlar om när jag gick till Ica för att köpa yoghurt och chips, men eftersom det inte fanns yoghurten jag ville ha gick jag istället till Konsum. Han tyckte inte det lät så roligt, men skulle läsa den ändå... men oroa dig inte älskling, det är kanske ovettigheten i den totalt ointressanta historien jag berättat som blir intressant om du har tur.
För övrigt är planen att jag ska åka neråt Göteborg redan på torsdag. Ser fram emot det, och hoppas verkligen att jag kommer iväg. En resa som startar 05.15 och slutar 15.17 har väl aldrig känts så lockande förut. (hah...)
Men det ska väl gå bra.
Jag liksom saknar dig.
Hur gick förresten letandet efter min gamla hemsida om musikalen jag pratade om? Tror inte du hittar den, hoppas inte..hmm..undrar om den ens finns kvar?
Okej, jag ska gå och öva nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar