fredag 29 februari 2008

Utelåst

Igår började dagen såhär:
Thobbe har ju som någon kanske hört, bott här i Göteborg hos mig och Pierre i några dagar? Ja, precis, han skulle göra musikhögskoleproven på Artisten. Det har faktiskt varit jättetrevligt, det är liksom lite kul när någon kommer ner hit i ett par dagar. Igår åkte han dock till örebro för att göra andra prov. Alltså, till historien som följer.
Till att börja med så var onsdagen en dag för PU-aspmöte. Dagen då vi skulle måla asptröjor och sånt. Det var trevligt, men när Pierre ville flytta kvällen till Risjerk och gratis öl tyckte jag att jag ville hem, jag skulle ju liksom jobba dagen efter. Så, jag får hans nyckel och åker hem. Hemma har Thobbe somnat så jag väcker honom i all välmening, han är för lång för att sova på våran soffa. Och nyckeln lägger jag på den blå bokhyllan. Dagen efter åker Pierre först, jag en halvtimme senare, så jag ber Thobbe slänga in min nyckel genom brevinkastet.
Vid fyra ringer Pierre. Jag är ju som vanligt upptagen med nåt annat så jag ringer tillbaka vid fem. Han har ingen nyckel, säger han.
"VA?"
fint, han har förståss inte tagit nyckeln från bokhyllan(Okej, tydligen kom han inte ihåg att jag berättat det för honom) Så jag panikringer Thobbe, han har åkt, och han slängde in nyckeln. Så... vad göra? Jag ber min handledare Anton att få åka hem en timme tidigt, och sen är jag påväg hem för att lugna Pierre som börjar bli orolig.

Jag möter Pierre på redbergsplatsen och vi köper extra starka magneter, ett snöre och popcorn. bra gjort. Väl hemma försöker vi fixa det här, med hjälp av snöret och magneterna(Och linjaler som vi fick av vår granne Cissi, en mp3spelare för ljus och påse). Tills vi upptäcker att nycklar inte är magnetiska. hmm..
Nästa projekt är att köpa tejp. Det går inte bra. Jag försöker ringa alla butiker i området och fråga om de har dubbelhäftande tejp. En svarar. De har ingen tejp.

Konsum på munkebäckstorget svarar inte, så jag tänker att det är lika bra att bara åka dit att kolla, vi har ju liksom försökt i två timmar nu. Så jag springer ner från Cissis lägenhet där jag lånade internet och precis nu får Pierre ut nycklarna.
Så...vill ni bryta er in hos någon med brevinkast där ni vet att en nyckel kastats in på ett sidenband(En mycket viktig detalj faktiskt) så har ni allt ni behöver här.
1 st Vinöppnare
1 snöre
Tejp att vira på vinöppnaren(Med klistret utåt förståss)
En mp3spelare(Att se med)
En spegel
Sen har du allt du behöver för att bryta dig in i din egen lägenhet. Eller nån annans, med förutsättningen att det ligger en nyckel på ett sidenband precis innanför dörren. Annars är det nog kört.

Det var hur vi sparade låssmedskostnaderna klockan åtta på kvällen.

Åh, sa jag förresten att vi för ett par dagar sen bakade ett himla stort bröd? Gigantiskt. Och...första bilden på mig på en evighet. Japp... läppen har läkt nu. Men jag ser lite sliten ut minsann. Jaja, inget jag inte kan leva med. Pierre ser på Cast Away, jag fick panik efter en timme och satte mig här istället. Den är så himla psykiskt jobbig, precis som Titanic, men på ett annat sätt. Och som the Terminal. Den filmen vill jag aldrig se igen, den gör mig bara så ledsen och deprimerad inombords. Iförsig ser jag fortfarande, nu simmade precis volleybollen iväg. fint.
Och nu har jag sådan fruktansvärd magverk(förmodligen mensvärk) att jag måste gå och lägga mig nånstans...usch... vad jobbigt.

1 kommentar:

Daniel sa...

Du och ditt jäkla bröd :P
Bra att du fick nycklarna =) Men hade inte pierre nycklar så att du kunde träffat honom och fått nyklar? Eller var det pierres nyckel som låg i den blå bokhyllan?