Cortège och valborg alltså...

Under de senaste dagarna har Daniel ringt några gånger om dagen. Första gångerna för att fråga om han är tillräckligt bra, de senare gångerna för att säga att det gick urbra. Så jag antar att det gick bra. Och några gånger har han också bokat sitt tåg några timmar för sent så att han haft jättetråkigt några timmar på varje tågstation. Då har vi hållt uppe stämningen genom att läsa högt ur min gamla dagbok från år 2000. (Japp, jag hade en sån och den for ner tillsammans med sekretären i helgen) så nu har jag läst den. Och upptäckt hur fjortis och töntig jag var. gud. Vem vet. en dag kanske det blir ett utdrag här. Dock med borttagna namn. Helst. Annars skäms jag på tok för mycket.
Jaja, hursomhelst. Idag är det Valborg. Och Cortège. Och Staffan och Therese är och hälsar på i Göteborg för allt detta.
Och jag sitter i PU-rummet och har tråkigt.(Därav slöskrivandet). Så... Ja, egentligen tänkte jag itne säga nåt.


(Och jag är sjuk, bara så att vi har koll på det)

Grattis mig!

Tänkte bara hälsa alla att jag fyller 22 år idag. Och att jag är särskilt överlycklig över att äntligen fått hit min cykel, och min sekretär(Och därmed blev vi av med Pierres jättestora skrivbord så att vi äntligen har lite plats i vardagsrummet) och Mammas och Pappas gamla espressomaskin som jag ännu inte lärt mig använda, men...tänkte lära mig imorgon. Japp, det ska jag.

Ungefär som på bilden ser den ut. Ja, ganska exakt faktiskt. Lite äldre bara.

Jag köpte faktiskt speciellt espressokaffe i en liten kaffe&the-butik idag ute i Haga. Och malabarkaffe på halvkilo som jag tycker så mycket om. Jo, jag vet att Elin undrade över Pierres födelsedagspresent. Jag var faktiskt väldigt förvånad, jag har nämligen inte riktigt uppenbart sagt något till honom. Och jag har aldrig sett honom handla något. (Rent ut sagt var jag nästan lite orolig att han skulle glömma bort det...Eller skjuta upp det tills det blev försent...Bara lite) Men sen när han började prata om hemligheter sisådär en halv vecka innan så blev jag istället himla nyfiken. Men, till saken. Det är en jättefin datorväska till min laptop!

Här är en bild jag fann på internet, precis sådär ser den ut. Nu måste jag bara komma på ett tillfälle då jag kan ta med mig min dator någonstans så jag kan använda den! Det kanske är dags att ta sig en sväng till biblioteket och plugga igen.... kanske.

Utöver det, så ska jag berätta om symaskinen som jag tänkte plocka upp och lära mig ungefär nu. Och min nya tjocka kudde som kan ta över alla andra kuddars funktioner(Ja, jag har nästan förvandlats till Moa och har numera tusentals kuddar i sovrummet). Fast bara två andra är sovkuddar, de andra är prydnader, precis som Moas. Okej, nu ska detta pryltjat sluta, det här börjar ju nästan likna en modeblogg. (Haha) Och modebloggerskor ser vi fullt av på glamour.se så det räcker. Såg att det var dags för lunchservering imorgon. Trevligt, det betyder att man får sluta tidigt. Godnatt! Jag ska nu testa symaskinen.

Kanske ska man cykla till skolan imorgon? Undrar hur lång tid det tar....

För övrigt undrar jag hur det gick för Elin att ta sig hem till Sundsvall ikväll. Hoppas det gick bra nu så att hon får sova lite innan sitt jobb. Resan upp lär ju inte ha varit nån picknick.70 mil liksom. på en dag.

Ett kort för livet

Tänk såhär: Det här kortet ska jag åtminstone de närmaste fem åren stirra på och visa för alla möjliga människor som bara av någon anledning vill se mitt kort.

Alltså är det ett viktigt kort, det funkar inte att bara välja ett skitkort och sen leva med det. Så gjorde jag sist. Mitt körkort såg hemskt ut, nu har jag tappat bort det så nu har jag ett nytt val. HAH! så... jag behöver alltså ett nytt. Och jag behöver ett nytt kort. Och det har jag tagit, nu ska jag bara välja.

Problemet är bara att jag spärrar upp ögonen mer och mer när den där blixten i fotoautomaterna kommer gång på gång. Så jag ser ut som en idiot. Men jag måste väl välja ändå.

Vilken av dessa människor skulle du vilja stirra på i fem års tid?

Säg ett nummer!!! Snälla?

Godnatt!

Nu ska jag lägga mig UTAN att först se på One Tree Hills vars nya avsnitt just kommit ut. (Eller vid fyratiden i morse. Men ändå) Jag ska se det imorgon bitti istället.
Och imorgon ska jag INTE försova mig som idag.
Jag borde plugga på champagneprovet, men det har jag inte gjort.

En som vet vad han pratar om

Jag pratade en stund med Eskilstuna-Eskil som fungerar i princip som Ikea-Anna. Han svarar på frågor. Men bara om Eskilstuna kommun. Försöker man fråga något annat så säger han antingen: "Det där vet jag inte vad det betyder. Ska jag ta det som en komplimang?" Precis som varje bildad människa skulle ha gjort om de inte är helt med. eller:"Jag förstod inte din fråga. jag svarar främst på frågor om kommunen."

Men. Han är smart också!
Jag: Så vad gör du?
Eskil: Jag sitter och svarar på frågor åt dig.(No shit sherlock)

Jag: Men hur mycket är klockan?
Eskil: Du har en klocka nere till höger.

Eller igen.
Jag: Men var bor du då?
Eskil: Jag bor i en datorlåda.

Haha. jag älskar karln. så himla mycket roligare än Ikea-Anna och vägverket-Anna som man bara vill slå ihjäl vid varje samtal. De svarar så himla tråkiga svar. Vid "är du glad?"-frågan sade de bägge två att de inte kan känna någonting och att de bara är robotar installerade i en server.

Det är ju så att man blir arg. Däremot kan han visst inte svara på om Eskilstuna är en bra kommun. Bilden blir istället helt blank vid varje sån fråga... Har han inget svar eller? Jag var tvungen att dubbelkolla och skrev "Hallå?" och som om inget hade hänt svarar han:"Hallå där!"

Okej, en sista fråga:
Är det okej om jag skriver om dig i min blogg?
Eskil svarar: Ok!

Där ser man. utmärkt. nu kan ingen stämma mig. Och tydligen gillar han sitt jobb.

Glamour.se

Jag gick med i Glamour.se's comunity idag och insåg sen ganska snart att typ ingen överhuvudtaget är med i den communityn. Alltså heller ingen jag känner eftersom det enda stället kryllar av är modebloggerskor(-erskor, givetvis, det finns inga manliga modebloggare, eller om det finns, Ytterst få.)

Men... ja, jag lyckades hitta ett gäng proffsiga bilder att lägga upp på saker jag sonika råkat hitta på olika shoppingsajter runt om, sen om jag någonsin kommer att hitta dessa i verkligen då jag verkligen inte gillar att nätshoppa kläder... Det är frågan. men.. jaja, vi får väl se.

Kan ingen jag känner gå med i glamours community?!? kom igen! (Speciellt Elin, du är ändå redan registrerad då du har en prenumeration. Det enda du behöver göra är att gå in och ge dem ett lösenord.)

Hursomhelst har jag bestämt mig för att få massor med poäng där. Dock så har de inte berättat för mig HUR man gör för att tjäna dessa poäng. så jag får bara gissa. Dålig information tycker jag.

Där ser ni för övrigt en bild på något jag lade upp bara för att säga att jag i vintras ville ha ett par knähöga bruna stövlar. dock ville jag iförsig inte ha ett par med sådär hög klack. men så mycket orkade jag inte leta mig igenom sidorna.

gammalt

hamnade på någon outgrundlig anledning på youtube och såg gamla videos av B*witched. och för en sekund inser varför jag gillade musiken då på mellanstadiet. (Gillade...ja, vi hade ett mimande tjejband som uppträdde på show krusgårn! eller vad det nu kallades. vi var i varje fall B*witched. intressant, hade nästan glömt detta) Det är ju gravt influerat av irländsk folkmusik i varenda låt. Så töntiga kanske de inte var då...trots den irriterande tuggummirösten sångerskan är envisas med, och de otroligt skumma kläderna som förmodligen aldrig varit moderna. i övrigt alltså.

För övrigt vet jag inte riktigt varför jag åkte till chalmers idag, två timmar och en tia fattigare satte jag mig liksom på bussen igen vid kvart i tolv. kanske väntade jag mig lite mer, eller kanske så åkte jag bara dit för att jag blev ombedd att göra så. Eller så orkade jag bara inte vänta på sexan hem istället.
Nu är jag trött. och om jag inte gissat helt fel så kommer inte Pierre hem med tio över ett bussen. och jag kan ju inte säga att jag är förvånad. it's fine. Jag ska lägga mig nu ändå tror jag. Jag önskar jag hade en bok att läsa såna här kvällar.
Idag var en intressant kväll förresten. på tal om helt andra saker. eller okej, en intressant sak är faktiskt att häksasptröjan jag målade numera hänger i k6 lilla rum Kulan. hallå! den är ju ursnygg! jag måste sno tillbaka den och hänga den i min garderob. eller utanför så att den syns. eller...nåt. Men förutom det. servering i trubaduren där gueridonservering av hummersoppa stod på tavlan. Gud vad omständigt det blev. och gud vad onödigt det kändes när man för en enda tallrik skulle hälla upp soppa från ett kärl när det lika gärna redan kunde ha legat i tallriken. Oh my god vad onödigt. Men....Det gick ju.

Och när jag väntade på sista bussen gick jag in på nordstan bara för att...ja, gå. vid emotrappan står en fyllo och pratar i telefon. jag går fram till betaltelefonen och funderar på om jag kan ringa ett gratissamtal.Det går ju givetvis inte, eftersom jag inte vet något hemnummer jag kan ringa med "mottagaren betalar" mitt i natten. Men iallafall. plötsligt hör jag en hög duns och ser att fyllot vid emotrappan fallit omkull och nu ligger däckad på golvet. Givetvis tänker jag att jag kanske borde gå dit och se hur det gick, om jag kan hjälpa honom eller något. Men.... jag gör ingenting? Varför är man sån? och jag ser flera andra personer...bara går förbi med en snabb blick på mannen. jag vet inte,jag tycker det är så hemskt att jag själv kan bete mig så men jag visste inte hur jag skulle agera. verkligen.

Hur skulle du agera? Skulle du göra som alla andra och gå förbi eller skulle du gå fram och hjälpa karln?

och nu är klockan kvart över ett. vi ses imorgon. eller nån dag.

Och Daniel, måste bara säga att du och blont afro är en vinnande kombo(På maskerad alltså... träffade jag dig så på stan skulle jag gissningsvis bara gå förbi och låtsas som inget.)

hej

Hej, jag är lite full bara .. så att alla vet. men jag ska koka makaroner nu så det är rätt lugnt. MAKARONER! perfekt. det är gott. vi hörs någon dag...jag borde typ ta av mig mitt knäskýdd. inte så himla bra faktiskt. det gör lite ont. makaroner here I come.

med smör

Den gigantiska majsburkens öppnande

Jag har nu öppnat den gigantiska majsburken jag och pierre hittade på Willys i ....kviberg? kanske. Och tog bild på det. Givetvis kan man inte äta den sådär, det vore ju lite småsjukt med tanke på att det är typ tre kilo majs. Och tre kilo majs kan ju aldrig räknas riktigt som en riktig måltid. så..nej, jag plockar bara lite ur den typ varje dag. lite majs om dagen är säkert bra för magen.

Och snart ska vi åka till Chalmers igen. för att förfesta i risjerk innan nånting i gasquen. och försöken att få med Johan verkar gå halvdant. han är ju så himla seg.

Jaja, jag har inte tid med detta längre. jag ska platta håret och fixa mitt smink. Jag ville bara föreviga majsburken.

Cosmopol var kul igår. älska dansbandskvällar.

hej...

Jag vet att det var ett tag sen jag satte mig för att skriva. jag har bara varit lite stressad och glömsk och allmänt deppig sista tiden. Speciellt nu. Hoppas väl att det går över, men jag lever iallafall!
För att se det från den ljusa sidan...

Njae, vi kan säga såhär... skolan funkar inte riktigt som jag vill för tillfället, jag längtar tills den tar slut..och jag tror att jag missade sista ansökningsdag till Liljeholmen för ett tag sen. och sen vet jag inte vad jag ska göra i höst. jag behöver en plan! någonstans bara. Snart går min buss. så det är väl bara att gå ner.

En av alla dessa dagar skulle jag gärna skolka och somna om när jag hör klockan ringa. men jag antar att det inte blev idag.

Okej, nu ska jag inte göra er deprimerade över mig. Jag har en buss att hinna med.