Så har ännu en dag passerat i Berlin. Idag var en relativt slö dag eftersom ingen riktigt kände sig på topp. Ännu en gång fick vi känna på hur irriterande det är att ingen butik någonstans tar Visa-kort. Biljettautomaterna till kollektivtrafiken tar för det mesta bara och endast Maestro. Den här lilla kompisen däremot var enligt Daniel och Pierre en räddare i nöden under deras utekväll i Berlin då den också tog sedlar och växlade dem.
Idag var vädret kanon! Vi hade bestämt oss för att åka tillbaka till Glücklich am Park även idag just för att få äta lite våfflor igen. De var ju så otroligt goda!
Vi promenerade ner till Eberswalder strase där vi satte oss för att vänta på M1:an som skulle ta oss till Zionkirchplatz. Här sken solen!
På Glücklich blev cafékillen lite sarkastiskt lycklig över min 50€-sedel och ropade "Yay!! Big money!" när den skulle till att växlas, och varnade oss sedan för att vi lätt skulle tas som dumma turister om vi gick omkring med för stora valörer. Då passade vi förstås på att fråga om den här idiotin med VISA-kort. Varför tar ingen i den här staden kort, liksom? Han skämtade(?) och svarade något om att de var en "poor city with cash och att det egentligen nog var farligt att alltid gå omkring med mycket pengar eftersom de välkomnade folk med att råna dem." Låter ju himla trevligt. Han var riktigt trevlig iallafall, och pratade bra engelska. Dock verkade han inte vara på det klara med att Daniel var med oss och frågade "Danielle? Is that french?" . Vi diskuterade senare om detta och funderade om det berodde på hans randiga t-shirt och mustasch. Det var ju bara baskern och baguetten som saknades.
- "It's a pretty french name"
Efter våfflorna tänkte vi att vi skulle kolla in den där marknaden som min svägerska Frida tipsade om. Vi gick därför uppåt mot Arkonaplatz där det tydligen hålls marknad varje söndag. På vägen dit gick vi förbi detta ställe? Fotbadscafé? Sitter man och får typ pedikyr samtidigt som man fikar? Vi vågade inte gå in...
Det var en trevlig marknad med mycket att titta på. Jag hittade flera stycken fina cocktail- och moselglas men kände samtidigt att jag inte har någon möjlighet att ta hem dem. Hur skulle jag lyckas hålla dem hela?
Istället köpte jag ett par örhängen med fina stenar för 3,5€ vid ett av stånden. Daniel hittade en kanonfin röd LP-spelare från Philips, men säljaren ville inte sälja den utan försökte istället få oss att köpa en fulare gammal grej han hade framme. Synd, för den där röda skivspelaren var verkligen superfin.
Något som Daniel irriterat alla han känner i åratal är när han ser en bil med tre siffror som är lika, då säger han exempelvis "333, lycka på dig" och petar på personen närmast. Här i Tyskland har bilarna fyra siffror, vilket borde göra hans besatthet svårare, men icke. Antalet bilar med fyra likadana siffror är många här, så många gånger som jag fått höra "2222, lycka på dig" från en lycklig, tvångstänkade herr Häggblom.
Idag var vi dock väldigt trötta, men vi hann med en marknad till vid boxhagener platz i Friedrichain. Här fanns dock mest möbler, och det var ju lite svårt att släpa hem, så vi gick tillbaka till närmaste spårvagn efter ett tag. Nu var vi alla lite väl trötta. Vid den här marknaden stod dock jättemånga duktiga musiker, varav en kille som stod med två olika stränginstrument och spelade på båda två samtidigt. Jag twittrade en bild på honom här: http://twitpic.com/4j910n
Så var det dags för ett sista besök på starbucks, där Daniel köpte sig en alldeles egen Starbucks-mugg. Det kan tyckas lite märkligt att vi hänger på amerikanska kaffekedjor när vi är i Berlin, men eftersom både jag och Daniel är intresserade av kaffe finner vi det jättespännande att få dricka starbuckskaffe. Det finns ju trots allt bara i Sverige på Arlanda, och det är ju inte direkt som att man tänker åka dit och checka in bara så att man ska komma in i gaten och dricka en kopp kaffe för 70 spänn. Nej, här kostar den 1,70€ och finns i varje gathörn.
Vi har inte direkt uppfattat Berlin som en shoppingstad, när det kommer till kläder. De flesta butiker vi sett har varit inriktade på street, vilket inte riktigt är vår stil. Visst finns de där stora lyxvaruhusen i gamla västberlin, men eftersom vi inte direkt tjänar stora summor pengar är det inget vi går in i mer än för att titta. Kanske har vi varit dåliga på att leta, jag vet inte. Den här lilla butiken hade dock ett roligt namn, men innehöll inget intressant för mig. Den låg iallafall precis vid spårvagnshållplatsen för Hackerscher markt.
Som de (nästan)äkta Göteborgare vi är föredrar vi spårvagnen för att ta oss runt i stan. Visst att U-bahn och S-bahn går snabbare, men man ser ju ingenting! Att sitta på en spårvagn ger en hemkänsla samtidigt som man får se mer av staden. Dessutom upptäckte vi idag att vi inte behövde gå en kilometer om vi hoppade av spårvagnen på Schönhauser Allee/Bornholmer strasse istället för U&S-bahnstationen Schönhauser Allee. Spårvagnen stannar nämligen nästan precis utanför hotellet. Det är en sådan där skön sak som man alltid kommer på den sista dagen.
Den här kvällen blev det en jättegod pizza på den lokala pizzerian Aldente till middag, sen en kopp te för mig som fortfarande inte känner mig helt frisk. Ett överdrivet intag av värktabletter är troligen inget att rekommendera tillsammans med vin.
Imorgon är sista dagen här i Berlin, och klockan 21.30 går flyget tillbaka till Göteborg. Vi har haft det jättetrevligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar