Luleå lappfejden

Ja, då kom det ju till att berätta ungefär hur denna tiden på Lappfejden gick till. Jag ska mycket försiktigt försöka att inte berätta samma saker som förut, men....vi får se, beroende på hur mycket som hände var intressant. Oh well. Here we go.

Onsdag.
Först har jag ubertidiga franskalektioner och åker hem LITE tidigare från grammatiken för att hinna hem och packa. Dessvärre upptäcker jag att jag glömt nyckeln så Pierre den stackarn får vända vid redbergsplatsen och komma hem och öppna(Och packa sin saker) Iallafall, vi packar riktigt systematiskt, det blir lite mycket kanske, MEN vi använde allt. ALLT. (Ja, utom den blå tröjan som blev yoghurtskadad typ andra dagen, men ändå)
JA, vi åker, får höra om ett återbud och försöker komma på någon att ta med. Jag ringer Elin, hon orkar inte, och har för övrigt ingen sovsäck heller. Jag ringer Daniel, han säger rent ut "Nej, jag tror inte det va?" och sen slutar jag ringa folk, tåget går ändå från göteborg om en timme. På chalmers träffar vi det mycket omtalade laget RDH, som knappt har någon packning med sig. Typ en FILT i fickan.... jag tänker :"WHAT? Är ni dumma eller?" och tittar på våran aningen större packning. Ja okej, long story blir kortare. jag får ett par hänglsebyxor och sen drar vi. wiie. Tåget tar år, fast det känns det inte som och snart är vi i stockholm där de andra typerna vill köpa pizza och fixar en kille som kommer med pizzor direkt till stationen.
Torsdag
Vi kommer fram typ ett nånting, Det är svinkallt och snö överallt i hela stan. Efter tusen år och en yoghurtexplosion i väskan blir vi till slut upphämtade vid Åhlens i luleå(japp, det finns ett sånt också) av ett gäng bilar och skjutsas ut i skogen då lekarna börjar(vid denna tid är det redan beckmörkt i luleå(typ tre alltså). Pierre får en flaska med beska droppar som han ska dricka 23 cl av eftersom han just fyllt 23(år, inte cl) . Han... gör det....(för att vara helt korrekt drack han alla 50 centilitrarna...Dummer.)
Ja, jag tappar bort Pierre och börjar promenera med en upphittad flaska stark grogg(från nån norrlänning som däckat och nu släpas genom snön, och över stock och sten av andra mer hjälpande människor) och en kille som är svartklädd och kallar sig "Foten", jag lär honom sjunga "Far, jag kan inte få upp min kokosnöt" Fast kommer bara ihåg en vers så...det blev lite störigt i längden.
Sen, efter MYCKET om och men(Och ett gäng smurfar som promenerade längs vägen som vi följde efter) kommer vi till nån grotta där vi ska vara ett tag(trodde jag) och får en öl till och fortsätter dricka min underbara stulna grogg på...nåt. Jag hittar Pierre, han börjar skryta om att han druckit alla sina beska droppar, och nu är han...rätt full. (underdrift) Han däckar sen på ett gäng väskor, och vägrar säga något vettigt ord alls så att jag blir jätteorolig.

Ja, detta är iallafall grottan, som innehöll allt jobbigt man kan tänka sig när man ska sova: dräggfulla människor som vilken sekund som helst kunde råka spy på en(det hände inte, men jag var rädd) kyla, droppande tak, blött stengolv, ingen luftmadrass, KALLT!, inget rinnande vatten, ingen el eller värme, inga toaletter, och en bandspelare som spelade samma låt fram till sex på morgonen, då jag tror alla däckade till slut. Tack gode gud för det(Jag hörde att någon tydligen kraschade den där bandspelaren till slut, men tydligen lyckades datanissarna få ihop den själva. fan då)

Fredag
Nog blev det morgon till slut, och kallt var det. svinkallt. Och min jacka var blöt. Av öl som gissningsvis någon vänlig själ tyckte att den behövde det (Jag skyller på den sovande ölchefen i dkv som inte vaktade tillräckligt bra)Så... tröjor blir det istället och jag börjar leta efter en toalett och får höra att de bajamajorna som fanns är fulla och att det bara är att gå till en gränd i grottan. Jag vägrar och håller mig.
Så får vi gå hem till gammelsmurfen och hans fina långhåriga katter. Fint överallt, en riktig toalett och VARMT. äntligen kan man ta av sig de fyra tröjorna.
Ja, sen får jag äntligen duscha. Oh vad underbart.
Fler lekar, fest och frida får en skål i huvudet som gör ett sår som blöder ruskigt mycket första halvtimmen, men sen är det lugnt. Ja, det berättade jag ju om i ett tidigare skeende så...det struntar vi i nu. Det viktigaste är att jag fick sova i den trevliga (ofestande) lägenheten och att jag mår bra nu.

Ja, nu har jag inte tid att skriva fler dagar då jag måste baka ut mitt bröd och lägga in det i ugnen. så... jag kommer med lördag och söndag sen. Hejdå.