Dagens irritationer och diverse ljuspunkter

Så är det snart slut då... på allt detta. Idag var den näst näst sista lektionen i grammatik. lyckligtvis är alla andra delkurser redan slut. Utom på fredag när de väntar sig att man ska komma till ett café/restaurang och äta kvällsmat på fredag kväll med ett par lärare och resten av klassen. FINT att jag inte känner klassen och att jag dessutom efter tentan(som är på fredag) kommer att vara urstressad och absolut inte kunna gå till en restaurang och äta mat(dessutom har jag inte råd att äta ute mer än nödvändigt) Dvs. jag VILL inte gå. vad ska jag göra där? sitta och prata franska med människor som jag ändå inte lagt ner tid på att lära känna? nej tack och no way in hell.

Okej, jag fattar vad du tänker. "Kanske borde du ha lagt ner tid på att umgås med dina klasskamrater?"
jag svarar: "Nej! totalt onödigt, jag vill inte få fasta vänner så nej, jag vill inte behöva lära känna folk som jag sen måste ta farväl av på en gång. Nu blir det jobbiga bara att behöva säga hejdå den där kvällen och kanske krama om folk på ett totalklyshigt sätt och om jag inte gör det känner jag mig som ett antisocialt psycho, för övrigt, om jag gör det känner jag mig som en hycklare. Vet du hur svårt jag hade för att krama om och säga adjö till dem jag absolut inte tyckte om första året på gotland? VET DU?"
- "Okej, Frida, du börjar bli lite smått personlighetsrubbad(dvs. galen.)
-"okej....jag pratar om något annat"

Så. i morse läste jag i PunktSE att mitt horoskop sa att jag och det jag såg i skyltfönster inte var på samma våglängd och att jag skulle lämna kontokorten hemma. Hmm... just idag när jag tänkt mig att jag skulle gå i affärer då jag har på tok för lite kläder. Och sen måste jag dessutom börja fundera på julklappar.Hm... Säger jag bara. Så jag kan alltså strunta i att gå på stan och åka hem med en gång? No way.Jag vill åtminstone se vad jag missat de senaste veckorna då jag knappt visat mig i stan.

Och apropå resten i tidningen: Det brinner för fullt i Göteborgs alla skolor, dessutom snor folk dyrbara konstverk av brons i mölndal. Och glöm ej spårvagns/buss/pendeltågsattackerna. Denna stad är livsfarlig. Speciellt om man är gjord av metall.

Och jag lever bara mitt liv som jag ska i detta livsfarliga göteborg tills jag åker hem aningen tillfälligt den 20:e december för julen... som jag för övrigt fortfarande inte vet hur jag ska klara av. I guess we'll find out. I värsta fall åker jag efter det allra viktigaste så fort som möjligt hem till Daniel och knäcker nötter.

Det var ett aningen irriterad meddelande om nutiden. Trots att allt ändå hemma på studiegången är bra. Idag kom tillexempel ett svart satinlakan på posten. Jag gissar att jag kommer att ha bytt ett av lakanen redan när Pierre kommer hem ikväll... För övrigt behöver vi en större säng.