måndag 24 mars 2008

Att komma hem

Att komma "hem" till Eskilstuna var som ett enda stort släktkalas. Bror med dotter + mormor och morfar på lördag och syster Karin med familj på söndag. Det var bara fredagen som gick åt något annat.

Fredagen ja, Magnus Carlsson på Sundbyholmstravet då man fick höra "Rosalita" för första gången live. yay.
video

Jag filmade förståss, det är nämligen så att Rosalita inte finns på Youtube. Så...givetvis är jag tvungen att filma och lägga upp den. Dock lägger jag upp den här först.ursäkta ljudkvaliten, jag råkade stå pecis vid en högtalare. Och ursäkta mitt hoppande, jag kunde inte heller stå still:) Hmm.. Magnus har nog inte klippt sig sedan i somras. Och blond är han igen. Jaja, han är fortfarande Magnus, även om vi alla tre som gick dit(Daniel jag och Elin) höll med om att han såg bättre ut i somras. För övrigt var han nästan en timme sen på grund av någon olycka på vägen från stockholm. Det var ju en aning olyckligt för oss som denna gång var där en halvtimme i förväg(Till skillnad från i somras när vi var tjugo minuter sena) och fick lyssna på Sussi Tapper som tydligen var där också. oviktigt, tyckte vi och hann knappt sätta oss igen innan hennes enda låt var slut. Sen, tio minuter innan Magnus börjar sjunga står vi givetvis framför scenen.

Autografer. Ja just det.. Daniel var som vanligt och sprang iväg någon annanstans. Elin och jag ställer oss utan att tveka i kön för att få en lapp. Plötsligt ringer min telefon, fast det förstår jag inte, eftersom jag tror att eftersom det är en magnusspelning borde spelas magnusmusik så jag reagerar först inte på "live Forever" som¨låter från min telefon. Tills jag hör det, och inser att det är min telefon och känner mig totalt jätteuttittad. Daniel skrattar, det var han som ringde och hotar med att ringa igen när vi är hos Magnus.

Framme hos Magnus Carlsson går samtalet såhär: (Fråga inte varför jag säger så himla korkade saker)

Magnus: Så... vem ska ha det här då?

Jag: Ja, du kan skriva två, vi bor inte på samma ställe längre.

Magnus: Vadå? Bor vi på samma ställe? (Gestikulerar åt mig) Bor ni på samma ställe? Bor vi på samma ställe?(Gestikulerar åt elin)

Elin: (Tittar argt på mig) Ja, jag har ingen aning alls.

Jag: eh... ja, ehh. Glöm det.

(Magnus skriver autograferna utan något namn eftersom jag inte fattade att det var det han menade när han sa: "Vem ska ha det här?)

Jag: Åh, kan du inte skriva en "Till Daniel" också? Han är så blyg och feg och vågar inte riktigt komma hit. Han är och köper kakor istället!

Magnus: Kakor? Hur gammal är karln?

(Elin och jag drabbas av en tillfällig minnesförlust och kommer inte riktigt ihåg hur gammal daniel är)

Elin: tja....ja, han är väl tjugo kanske...

Magnus börjar skratta och skriver på sitt autografkort. OCh skrattar gör han ända tills vi gått. Väl ute när vi träffar Daniel och berättar historien kommer magnus förbi och ser Daniel med hans kakpåse. Haha, han ska väl skämmas lite också.

Lördag far vi till Mormor och Morfar för att träffa dem plus bror och lilla Alice, som nyss fyllt ett år. Hon är jättesöt och traskar runt med sina små hårtoffsar stående åt olika håll. Kvällen ska vi ut med Daniel. Till Lotus, men det blev nybron, och en ISKALL drink som för övrigt var jättegod plus en massa dansande i schlagerbaren så går vi till det obligatoriska kebabhuset och köper en strips med räksallad, som på den gamla goda tiden, innan vi promenerar hemåt i natten.

På söndagen var det nog barn överallt. Förmodligen för att vi var hemma hos Karin och Mange därför att både Noel och Mange fyllde år. Noel fyllde fyra och Mange 32. Och som sagt, jag har sett fler barn på samma gång, men då brukar det vara ett dagis och inte en liten villa. Det var iallafall barn precis överallt.

Inga kommentarer: