Härligt...ännu en.

Min dag såg ut såhär:

07.30 - Min klocka ringer. jag somnar om, minns det inte och stänger av

07.39 - Klockan ringer igen. jag undrar vad som hände för nio minuter sen, och snoozar igen

07.42 - Jag kliver upp och duschar.

07.55 - Jag börjar se på scrubs och sminkar mig/torkar och plattar håret/äter frukost.

09.00 - Jag slöser på scrubs och surar över att jag måste åka till ett jobb och provjobba.

09.15 - Jag springer till bussen, övertygad om att jag är sen

09.21 - Bussen går

09.30 - 10 minuter tills sexan går från redbersplatsen. Jag är orolig och hoppar på åttan istället, i ett försök att hinna gå till arbetet.

09.40 - Jag hinner inte och sexan hinner ifatt mig på gamlestadstorget.

09.42 - Jag springer in på stället och byter om.

09.50 - 14.50 - Ska jag "lära" mig hur man gör på stället. Det här var ju svårt.(not) jag är uttråkad och ber om att få springa iväg eftersom jag ska bort till mitt nästa jobb.

14.53 - Springer för livet till spårvagnshållplatsen, åker med sjuan till centralen och springer för livet igen till "Nils Erikssonsstationens" bussstation (duh....Som om inte centralstationen och "Nils Erikssonsstationen är samma ställe.)

15.02 Upptäcker att bussen går 15.18. får tråkigt och går och köper ett hundrakort och stör mig på att jag inte verkar ha några pengar för att köpa en tidning.

15.15 Bussen kommer in och åker iväg.

Nu börjar det bli tråkigt här i min berättelse. Kort sagt. Jag gråter på bussen över mitt miserabla liv och kommer sen fram kvart över fyra, genar genom skogen pratandes med André i telefon och anländer till Särö en halvtimme för tidigt och har jätteroligt hela tiden jag jobbar ända fram tills att jag känner att jag måste gå (23.30) Om jag vill komma hem ikväll. Och det vill jag ju. Så jag byter om i rekordfart och småspringer flåsandes samtidigt som jag är livrädd för mörkret i skogen/pratar med Pierre för att hindra mig från att bli sinnessjuk.

00.56- Kommer bussen fram till centralstationen(eller Nils Erikssonsterminalen om vi känner för att vara extra petiga. Just det, det stör mig) Jag går till nordstan och väntar på bussen.

01.01- Ett fyllo kommer fram till mig. Jag säger att jag lyssnar på musik och han går.

01.03- Han kommer tillbaka. Och vägrar sluta utan berättar för mig om hur jobbigt det är att jobba och varför han är fri som fågeln och bara kan jobba på att bli "bättre" hela tiden. (På vadå undrar jag? Vad kan möjligen ett arbetslöst fyllo bli bättre på om han ska fortsätta sin livsstil?)

dagens längsta minuter går under detta samtal då jag mest säger "jaha..." jaja" och "ok..".

01.09 17bussen kommer. Jag kliver på och fyllot följer efter mig och sätter sig snett emot mig och fortsätter prata. jag säger att jag gärna vill lyssna på min musik nu. Han säger "OK" och slutar inte prata. Jag säger återigen att jag vill lyssna på min musik och han säger "OK". Men först vill han veta om han ser farlig ut. "Nejdå." säger jag och ber igen om att få lyssna på min musik. återigen säger han "OK" och jag höjer musiken. Jag ser att han fortsätter prata men ignorerar honom och skickar frågan "Hur många bävrar dör om året?" till 118 100.

01.19 118 100 svarar att de tyvärr är en populär tjänst och att de svarar senare. Tack för att jag väntar.

01.23 bussen kommer fram och jag hoppar hem. alldeles för högt upp i varv för att göra annat.

och nu är klockan 02.23 och jag har ingen aning om vad som hände däremellan. men nu ska jag väl iallafall försöka sova.

Imorgon kan jag väl iallafall få sola? snälla?