Snart är det dags

Snart ska jag ta och åka hem till gamla Eskilstuna och testa mitt gamla forna liv ett par veckor. Det är ju inte utan lite spänning sådär, särskilt med tanke på att jag inte varit hemma sen i påskas. Därför känns det lite skumt. Och sen är jag lite orolig för min sömn...
Jag kan ju inte ens lyckas sova på Särö när jag jobbat sent och får låna ett hotellrum.(Mest för att jag är lite smått mörkrädd och där är så himla mörkt i rummen.) Kanske för att våran säng här hemma är så ytterst bekväm att jag inte kan uppnå samma bekvämlighet någon annanstans. Kanske...eller så har jag vant mig såpass vid att ha Pierre bredvid och höra honom snarka så att jag inte kan sova utan dem.
Kanske.
Idag har jag förresten köpt ett par nya jeans. Jag har nämligen på något outgrundligt sätt tappat bort mina andra, så att jag bara har dem med hålet på knät kvar(De jag kraschade på en chalmersfest i höstas och blev så ledsen att jag köpte ett par exakt likadana till. Fast utan hål. Det är de som är borta)
Och nu skulle jag hemskt gärna stanna och skriva mer, men jag lovade att fixa Pierres matlåda till imorgon mot att han diskar efter middagen.
För övrigt funkar skrivbordet okej igen. Det måste ha blivit bra när jag startade om datorn vid senaste åskvädret.
Oh well. dags att laga mat.

För övrigt ska det också bli jättekul att träffa folk hemma i Eskilstuna.