En fundering

Jag har funderat på en sak.
I Kasinots personalrum står det på ett av kylskåpen:"På natten jobbar kroppens ämnesomsättning långsammare, oberoende av din egen dygnsrytm. Därför bör du inte äta för svårsmält mat på natten. Om du inte går och lägger dig förrän 07.00, bör du ändå äta en lättare frukost innan du somnar."

Hur kan kroppen veta att det är natt om jag varenda dag i en månad har gått och lagt mig 07.00 och vaknat vid 16.00? Då borde ju dagen vara natt för den? Eller har man en inbyggd klocka som bara helt enkelt vet? Jaja, jag bara undrar. Jag trodde liksom att om man hade en sån kass dygnsrytm att man vänder på dygnet kunde leva andra halvan av dygnet som om det vore dag. Och mina fötter värker. Min häl speciellt, den är lite trasig nämligen, så att stå på den hela natten var inte riktigt min grej. Men men, nu ska jag tvätta mina stödstrumpor(Ja, jag har såna, i varje fall när jag jobbar och står upp HELA tiden. jag vill inte få fula och åderbråckiga ben, vill du?)
Och nu ser jag hur den där stackars blomman vill dö igen. satan. den behöver ju hjälp.
Jaja, Sen ska jag lägga mig. och sova. Trots att det ligger papper överallt efter mitt tvångsmässiga sökande efter mina gymnasieslutbetyg. Till slut tog jag iallafall förnuftet till fånga och ringde Mamma och bad om ett par istället. Bättre det. På den ljusa sidan kan jag i varje fall slänga ett gäng papper till återvinningen nu.

Dag 2

Snart dags för min andra dag på barpraktik. Ja, förra veckan åkte jag ju hem istället så det blir idag som gäller. halv fem åker jag härifrån.
För övrigt, minns ni gardinerna vi försökte återlämna utan kvitto? Jag hittade dem nyss, under mitt externa tangentbord. Bra gjort Frida.

Jaja, jag tar med dem in imorgon eller så och byter dem. Nu går det ju. Jag lämnar de bara här under tangentbordet så ska väl inget hända med dem?
Japp, min buss går om fjorton minuter, dags att kolla så att allt ligger i väskan.
goodbye.

Mystiskt, men händelserikt

Den här början på veckan (Utan någon som helst ordning)har jag:

• fått ett mystiskt paket som absolut inte var vad jag väntade mig
• Varit på posten och hämtat inte mindre än tre paket.
• Haft en whiskyskrivning som var löjligt enkel
• Och fick mvg på den.(Givetvis... den var ju löjligt enkel)
• INTE pluggat till Cognacsskrivningen imorgon... jag hittar inte instuderingen...tusan. det lär inte vara lika löjligt enkelt.
• Hittat typ världens roligaste låt av Barbados från en gång för länge sen. "Pojkarna i poolen" leta upp den, den är så rolig att man skrattar hela tiden, dessutom är den perfekt att tortera pojkvänner med, om man gillar sånt:)
• Betalat räkningar. Massor av dem. Jag tänker inte låta radiotjänst klanta sig igen.
• Brytit trenden med att alltid betala tvavgiften på andra varningen och gett Pierre pengar redan nu.(Han ska betala allt sånt där, jag ger honom bara pengar)
• Skaffat en fin jacka som Elin skickat över med posten.
• Hotat en lärare att jag ska gråta(Okej, jag sa "Men skulle inte du känna dig himla obekväm om jag började gråta på din lektion?" Han sa: "Testa!". Jag sa:"Okej." )
• Gråtit, men inte på lektionen(Dah, jag gråter ju jämt, vad väntar ni er.)
• Köpt nya gardiner till sovrummet
• Försökt byta ett par gardiner utan kvitto. Det gick inte.
• Köpt ett duschdraperi. (Jag var trött på det gröna och det här var så billigt)
• Färgat håret. (Nu är det mörkbrunt igen. Och lite lila...Why oh why blir det alltid lila?)
• Städat fönsterblecket
• Följt med Pierre och försökt hjälpa till att köpa herrskor
• Köpt en kokbok på bokrean(En bok om Wok)
• Köpt en ny mascara. Min börjar stinka en aning nämligen.
• Skaffat såna där överstrykningspennor i lila och blått och nu kan jag inte sluta använda dem. I love them!
• Och en ögonpenna. min börjar rita på sista strecket.
• Och post-its. billighetsvarianten som heter "Stick'n"

Annars har ingenting hänt. Alls.

Men ni kanske vill höra om det mystiska paketet? Jo, igår alltså. Jag kommer hem från ett enormt snöoväder hela vägen hem(Och för övrigt hela dagen) Och får höra om att jag ska hämta ett paket på posten. JAg tror ju givetvis att det är mina böcker som jag borde hämta ut typ nu. Väl framme på ICA nära på björcksgatan plockar snubben fram ett litet vadderat kuvert från REK-lådan. Jag tittar misstänksamt på honom och frågar om det verkligen är rätt. Han visar mig adressen och nog är det rätt alltid. Ute på gatan öppnade jag det.

Vet ni vad det var?

En thriller med Denzel Washington och Russel Crowe, närmare bestämt "American Gangster - Extended Edition". Nu frågar jag: "Låter detta som en film jag någonsin skulle beställa åt mig själv? Eller som något någon kär vän skulle skicka till mig för att jag älskar thrillers? Njae, inte direkt va(Jag älskar INTE thrillers) Dels är framsidan svart och vit. Dels är det extended edition, dels är det en THRILLER. med denzel washington och Russel Crowe.

HALLÅ!?!? Vad gör den här filmen i mitt hus? VARFÖR har den tagit sig hit? Vem skickar sånt här till en tjej som jag? Jag har liksom inte beställt den. Jag kommer ju aldrig se den... Hallå??!?!

Att komma HEM igen

Att komma hem till Göteborg igen(Idag alltså) Var ungefär som att komma tillbaka till dagen innan jag åkte. Allt såg precis likadant ut. Sängen var obäddad, blommorna var ovattnade(Varav en stackare såg ut att vilja dö trots att jag vattnade den i onsdags) tvättpåsen ligger löst i hallen, en låda till en vas jag nyss köpt låg på golvet i vardagsrummet. en soppåse ligger på golvet i köket. Ja, till och med strykbordet står kvar MITT i rummet där jag använde det kvällen innan jag åkte. Dessutom är det nydiskat.

Ja, detta kanske inte vore så konstigt om jag bodde ensam. Då vore det ju snarare konstigt om något var ändrat. Men... nu gör jag inte det...

Pierre har varit hemma hela helgen och vad han har gjort det vete gudarna, inte ställt undan strykbordet iallafall. Blev han inte irriterad på det? Jag brukar bli urirriterad om det bara står framme en halvtimme för länge.

Okej, här är stället där jag inte förstår mig på killar. inte ett dugg fattar jag varför ingenting alls har hänt. ja, utom diskningen, för jag antar väl att han använt någon disk under helgen, dessutom så vet han att jag väntar mig att det ska vara diskat när jag kommer hem. Men... INGENTING annat? påsen med mandariner som vi köpte i onsdags ligger fortfarande på köksbordet...kunde ingen ha tagit tag i det och lagt dem i fruktskålen bredvid?(Jag gjorde det nu när jag kom hem)

Men ja, just på grund av strykbordet så förstår jag verkligen inte mig på killar och hur de bara kan sitte och glömma bort hur det ser ut. Och hur kan man bjuda hem folk när det ser ut så? I don't get it. at all. och mitt funderande håller på att göra mig knäpp. jag måste undersöka det här med Pierre när han kommer hem igen om ett par timmar.. alltså....?

Jaha, då får väl jag städa då...

Att komma hem

Att komma "hem" till Eskilstuna var som ett enda stort släktkalas. Bror med dotter + mormor och morfar på lördag och syster Karin med familj på söndag. Det var bara fredagen som gick åt något annat.

Fredagen ja, Magnus Carlsson på Sundbyholmstravet då man fick höra "Rosalita" för första gången live. yay.

Jag filmade förståss, det är nämligen så att Rosalita inte finns på Youtube. Så...givetvis är jag tvungen att filma och lägga upp den. Dock lägger jag upp den här först.ursäkta ljudkvaliten, jag råkade stå pecis vid en högtalare. Och ursäkta mitt hoppande, jag kunde inte heller stå still:) Hmm.. Magnus har nog inte klippt sig sedan i somras. Och blond är han igen. Jaja, han är fortfarande Magnus, även om vi alla tre som gick dit(Daniel jag och Elin) höll med om att han såg bättre ut i somras. För övrigt var han nästan en timme sen på grund av någon olycka på vägen från stockholm. Det var ju en aning olyckligt för oss som denna gång var där en halvtimme i förväg(Till skillnad från i somras när vi var tjugo minuter sena) och fick lyssna på Sussi Tapper som tydligen var där också. oviktigt, tyckte vi och hann knappt sätta oss igen innan hennes enda låt var slut. Sen, tio minuter innan Magnus börjar sjunga står vi givetvis framför scenen.

Autografer. Ja just det.. Daniel var som vanligt och sprang iväg någon annanstans. Elin och jag ställer oss utan att tveka i kön för att få en lapp. Plötsligt ringer min telefon, fast det förstår jag inte, eftersom jag tror att eftersom det är en magnusspelning borde spelas magnusmusik så jag reagerar först inte på "live Forever" som¨låter från min telefon. Tills jag hör det, och inser att det är min telefon och känner mig totalt jätteuttittad. Daniel skrattar, det var han som ringde och hotar med att ringa igen när vi är hos Magnus.

Framme hos Magnus Carlsson går samtalet såhär: (Fråga inte varför jag säger så himla korkade saker)

Magnus: Så... vem ska ha det här då?

Jag: Ja, du kan skriva två, vi bor inte på samma ställe längre.

Magnus: Vadå? Bor vi på samma ställe? (Gestikulerar åt mig) Bor ni på samma ställe? Bor vi på samma ställe?(Gestikulerar åt elin)

Elin: (Tittar argt på mig) Ja, jag har ingen aning alls.

Jag: eh... ja, ehh. Glöm det.

(Magnus skriver autograferna utan något namn eftersom jag inte fattade att det var det han menade när han sa: "Vem ska ha det här?)

Jag: Åh, kan du inte skriva en "Till Daniel" också? Han är så blyg och feg och vågar inte riktigt komma hit. Han är och köper kakor istället!

Magnus: Kakor? Hur gammal är karln?

(Elin och jag drabbas av en tillfällig minnesförlust och kommer inte riktigt ihåg hur gammal daniel är)

Elin: tja....ja, han är väl tjugo kanske...

Magnus börjar skratta och skriver på sitt autografkort. OCh skrattar gör han ända tills vi gått. Väl ute när vi träffar Daniel och berättar historien kommer magnus förbi och ser Daniel med hans kakpåse. Haha, han ska väl skämmas lite också.

Lördag far vi till Mormor och Morfar för att träffa dem plus bror och lilla Alice, som nyss fyllt ett år. Hon är jättesöt och traskar runt med sina små hårtoffsar stående åt olika håll. Kvällen ska vi ut med Daniel. Till Lotus, men det blev nybron, och en ISKALL drink som för övrigt var jättegod plus en massa dansande i schlagerbaren så går vi till det obligatoriska kebabhuset och köper en strips med räksallad, som på den gamla goda tiden, innan vi promenerar hemåt i natten.

På söndagen var det nog barn överallt. Förmodligen för att vi var hemma hos Karin och Mange därför att både Noel och Mange fyllde år. Noel fyllde fyra och Mange 32. Och som sagt, jag har sett fler barn på samma gång, men då brukar det vara ett dagis och inte en liten villa. Det var iallafall barn precis överallt.

Majs!

Några här känner säkert till min favoritgrönsak majs. Ja, känner till, det förstår jag också, det är en gul liten grej som växer på majskolvar nånstans i nåt...land.

Jag iallafall älskar majs! så mycket att jag gärna kan sitta ner med en majsburk och tugga i mig som lunch.

Jag tänkte faktiskt det vid lunch idag, när jag gick in för att köpa en helt vanlig Willys majsburk... för att äta. Men...så precis när jag kommer in i lunchrummet så slår det mig...

"JAG HAR INTE TAGIT MED MIG NÅGON KONSERVÖPPNARE!!"

tusan liksom. Så efter några försök att hacka mig in i majsburken med en kniv så får jag ge mig och tugga i mig min äckliga vegetariska panpizza från Billy. Och jag som tänkt göra den godare med majs.

Men historien om majs slutar inte där. Jo, en gång för länge sen(inte så länge sen) på Gothland hade Daniel och jag ett gemensamt intresse. Förutom Musik då, det var ju liksom anledningen till att vi var där. Men vi gillade att gå runt på ICA och kolla runt bara. kolla igenom sortimentet(Ja och läsa ord som bröi och "ust o sånt", det tyckte jag var kul iallafall.). En dag hittade jag något som såg ut som en jättestor burk med majs. Alltså en stor, typ tre gånger så stor som en vanlig majsburk. Jag springer med den för att visa Daniel alldeles jättelycklig och hoppande, men precis innan jag kommer fram ser jag att det står "Majskolvar" på burken... inte majs.

Och Daniel och jag minns förståss det här, gången då vi trodde vi hittat jättemajsburken.

Men. idag hittade jag JÄTTEMAJSBURKEN! En minst fyra gånger så stor burk som det dessutom står "Gourmetmajs - Extra crispy" på! Och inga majskolvar. Det är bara Majs. (ÅH tack André för att du visade mig och Pierre den här fantastiska willys-butiken!) Jag köpte den ju givetvis. Klart jag ska ha en majsburk. jag var så lycklig och gick runt med ett leende över att ha funnit den.

Ja, och så skickade jag ett mms till Daniel som han aldrig fick...jaja, han får läsa det i ett mail sen. Är är iallafall bilden. Jag och en gigantisk majsburk. På Willys precis innan utgången.

resultatet är inne!

Så då vet vi hur det gick ikväll(inom parantes står vad jag tyckte. efter poängen inom den lilla parantesen)

1.Charlotte Perrelli - Hero (224 poäng) (1:a, jag hade rätt. men oj vad svårtippat...inte.)
2.Sanna Nielsen - Empty Room (206 poäng) (2:a. Hah! Jag hade rätt, dock så ville jag verkligen att hon skulle vinna...Det gick ju nästan)

3.BWO - Lay Your Love On Me (158 poäng) (3:a. Trodde väl det, de är dömda att bli trea. synd lite faktiskt)

4.Rongedal - Just A Minute (142 poäng) (7:a. trodde jag. klantigt, de var ju bra på vad de gjorde iallafall.)

5.Linda Bengtzing - Hur svårt kan det va? (64 poäng) (5:a, yay, jag är ju bra på det här)

6.Nordman - I lågornas sken (48 poäng) (8:a. ja, svenska folket kunde ju visst rösta upp den här en aning, jag tyckte den var bättre. Dock så kunde ju inte Nordmansångaren artikulera, jag vet inte hur många gånger jag svurit över att jag inte hör vad han säger)

7.Sibel - That Is Where I'll Go (39 poäng) (6:a. nästan rätt iallafall. Men det är rätt. Idolbarnen ska inte vinna!)

8.Amy Diamond - Thank You (36 poäng) (4:a, det här var ju nästan pinsamt. Men, jag håller fast vid att jag trodde det skulle gå bättre bara för att jag verkligen inte gillar henne, men tydligen trodde ingen annan heller på henne. Jag var lite rädd där ett tag.)

9.Christer Sjögren - I Love Europe (23 poäng) (9:a. Helt rätt och riktigt. Man ska inte vinna med en sån idiotisk låt.

10.Frida feat. Headline - Upp o hoppa (6 poäng) (HAH! jag visste det!)

6 av 10 rätt. (Eller sex och ett halvt om man räknar sibel. Det var ju nästan) perfekt, nu ska jag söka jobb som schlagertippare, eller alternativt börja spela på hästar. Jag kan bli RIK RIK RIK!

Hade just ettan på medans jag städade. Det började med "Så ska det låta" eftersom Magnus Carlsson medverkade i avsnittet(Jag hade iförsig redan sett det två gånger på svt.se men då spolade jag bara mellan det att Magnus sjöng) Sen lät jag tv:n stå på och något barnprogram börjar. Efter ett tag börjar ett program om Figaro(Med intromusiken "Once there was a clever little cat, clever little cat... Once there was a.." ja, ni fattar) Det här är alltså en katt som bor hos en mus.

I historiens början var väl möjligen Figaro husdjur till Pinocchios "Pappa" men numera är han uppenbarligen Mimmi Piggs kattunge Men....hur smart är en katt som bor hos en mus? Iförsig är musen himla stor i jämförelse med katten, men ändå! smartare än så måste väl barnen vara, inte går de väl på det? Det är förresten möjligt att det här barnprogrammet gick även när jag var liten, tycker mig känna igen det. Iförsig gick ju dåtidens barn på även att Pluto är hund till Musse, som då också är en mus, så det kanske är okej.
För att lämna disneypratet en stund. Ikväll är det MELODIFESTIVAL!!

yay, jag är jättetaggad. Eller någorlunda iallafall. Jag tippar på att vinnaren blir Charlotte Perelli, även om jag verkligen HOPPAS på Sanna Nielsen som jag tycker har den starkaste balladen jag någonsin hört. BWO har å andra sidan en låt som fastnar i huvudet första gången man hör den och stannar sen där, men hur kul är det att se på Alexander Bard i trikåer och skum tratt runt halsen ännu tvåtusen gånger? Men, jag tycker den är bra också.


Sibel tycker alla så mycket om, jag förstår inte varför, det kan ju ha att göra med mitt utpräglade idologillande, men jag fattar inte, det finns ingenting bra med låten! Linda är däremot klassisk, fast det lär väl inte gå vägen för henne i år heller.Vinner Christer Sjögren eller Amy Diamond tar jag livet av mig! okej, det var kanske lite väl, jag blir nog bara arg och kommer sen att älta det i ett år till nästa melodifestival. Nordman tror jag ingen kommer rösta på nu längre. även om låten är himla intressant så hör man ju knappt vad människan säger.Så vem har vi kvar? Frida featuring... nån.... ja, hon hoppas jag kommer näst näst sist, men det lär väl inte hända, hon lär nog komma sist. Både Sjögren och Diamond ska väl lyckas slå henne. hm.... det finns nån kvar...vem har jag glömt? Tusan jag kommer inte på det, jag ska kolla.

2 minuter senare.

Rongedal! ja just det, där har jag ingen uppfattning, jag tycker de är löjliga men det finns väl nån som tycker att de är kul. Såhär gissar jag. mycket väl att det kan vara fel, men... japp.

1. Charlotte(Hur gör de med ljuset så att det blir svartvitt?)
2. Sanna (Heja Sanna!)
3. BWO(Trots att Elin i telefon säger "BWO vinner, det var här du hörde det först!")
4. Amy Diamond(Jag vill inte det....SIST!)
5.Linda B
Sen börjar det bli himla svårt att välja mellan låtarna.
6. Sibel
7. Rongedal
8. Nordman
9. Christer Sjögren
10. Frida Featuring... (Vem det nu var)

Och...har jag alla fel så... I guess we'll see.

Say goodnight and go

Läste i PunktSE en artikel med rubriken "Har Homosexuella singlar roligare än hetero?" Så stod det, och då kände ju jag förståss att jag var tvungen att läsa vidare och se vad de möligen kunde mena med det. Det enda som egentligen stod var att Malmö var lite efter med gayklubbarna, att Göteborg var på god väg och att Stockholm hade bäst utbud på gayklubbar. Jag tänkte :"Men... menar de att homosexuella har roligare på gayklubbar än vad heteromänniskor har på andra klubbar?"

Hmm...tål att tänkas på, eller kanske borde artikeln läsas igen. synd att det redan är efter midnatt för länge sen och jag inte känner för att gå och leta efter en tidning som ändå alldeles snart byts ut. Men... ja , jag började fundera iallafall, som det är. och tänkte förståss osökt på Daniel. Dels för att jag just pratat med honom i telefon när jag läste, och dels för att han är homosexuell. Och givetvis undrar jag. Hade han roligare än mig när vi båda var singlar? inte omöjligt, men kanske inte just tvunget för att han är homosexuell.

Jag menar, Det var ett litet tag sen jag var singel,(Men jag har roligt ändå). Och i Eskilstuna där vi bodde fanns det ju inte direkt några gayklubbar. (Det fanns/finns inga alls alltså) Eller menar de att eftersom det inte finns några gayklubbar så har han lika tråkigt som alla heterosinglar? Okej, det här är något jag borde diskutera med folk. eller glömma helt. Nu börjar det bli för invecklat och om jag inte slutar nu lär jag upprepa mig fjorton gånger till innan jag funderat klart.

Idag hade jag för övrigt min första dag på barpraktiken. Det var faktiskt himla roligt, barkillarna lät mig börja jobba direkt och jag kände mig bara glad mest hela tiden. Det var dansbandskväll, Streaplers(Som jag aldrig någonsin hört om... ett gäng gamla gubbar som spelade låtar jag aldrig hört. Jag som hade i huvudet att några som hette Black Jacks skulle spela. jaja.) spelade ett helt gäng låtar och folk dansade som dårar. Ljudet var dessutom himla bra, något som förståss gör mig glad. Jag hatar liveframträdanden när ljudet är dåligt. Så mycket blandning av drinkar blev det kanske inte, men några Tom Collins och sen ett stort antal klantiga groggdrinkar a la Redbullvodka och gin&tonic (enligt mig knappt värd att kallas drink. det är GROGGAR med två tråkiga ingredienser som till och med hörs i namnet)

Men, det var roligt ändå. När jag slutade ville jag knappt gå hem. För övrigt var det den 25 april som Barbados kommer till Cosmopol. "YAY" tänkte jag. tills jag kom ihåg att Magnus Carlsson slutade i bandet för flera år sen. Då blev jag lite ledsen faktiskt. Kollade just deras hemsida och ser att de har en ny liten sångare. knappt tjugo år gammal och ser... rätt liten ut. Det är han längst fram bredvid synthkillen på bilden. (Som uppenbarligen inte är synthare med tanke på att han spelar i dansband.) Förresten lade jag bara upp bilden för att jag kände att jag behöver lite bilder i min blogg, och när jag nu inte har bilder på mig själv så varför inte bilder på ett dansband jag INTE lyssnar på. Jag är för övrigt fortfarande sur över att Magnus Carlsson inte gick vidare från deltävlingarna i melodifestivalen förra året. jag vet inte varför jag inte kan släppa det.

Pierre har gått och lagt sig nu, han satt fortfarande uppe när jag kom hem, trots att han börjar halv nio imorgon med en viktig tenta. Jag tror nog jag ska ta och göra mig iordning och försöka varva ner lite och se om jag kan sova nu jag med. Så godnatt, imorgon är det SCHLAGER!

och jag har just köpt en ny vit skjorta istället för den jag råkade bränna sönder på strykbordet. Fast det har jag nog inte berättat om än?

God natt!

Praktiken

Jag kan ha glömt nämna att min praktik är slut nu. eller delvis åtminstone. Jag kan faktiskt ha glömt att skriva överhuvudtaget. Hmm..

Samma kväll som jag for hem efter min sista serveringspraktikdag så läste jag också klart min whiskybok. sen dess har jag inte ens öppnat den.

Okej, paus. Mina rostmackor blev precis klara så jag ska bara bre dem.

6 minuter senare

Jag har ätit mina två rostmackor och sitter nu och dricker ett glas guanabanajuice. fruktansvärt god, ska man veta. aningen söt men...jaja, den är god. aningen dyr också. Men men. minns nåogn klänningen jag köpte på tradera för ett tag sen? Svart med vita ränder. min syster Elin hade tagit på sig att följa budgivningen så att jag skulle få den till ett vettigt pris. DEn kom i veckan. fast.... Den hade ROSA ränder! jag blev jättesur och skickade meddelanden till säljaren som bara svarade att så är det nu, de hade visst bara rosa i lager. Jag blir givetvis ännu surare och skickar ännu ett meddelande, och får svaret att han kan erbjuda halva betalningen tillbaka. Jag blir sur och vill nu skriva en massa fina ord om kontraktsbrott och sånt men Pierre stoppar mig och börjar skriva världshistoriens mesigaste brev. tycker jag. Så jag ändrar lite innan jag skickar det. och haha, det gav effekt och jag ska få pengarna tillbaka. säger han iallafall. vi märker väl vad som händer. Jag vill inte ha en rosa klänning.

Och jag funderar på att följa systerns råd och köpa en foundation från I.D bare minerals. bara för att se. óch sen hoppas att mina sminkborstar duger. annars får jag väl köpa en sån också. Nej, nu ska jag dricka upp min guanabanajuice och förbereda mig snabbt inför barpraktiken. jag är faktiskt rätt nervös...hoppas nu de kan ta hand om mig på ett bra sätt så att jag slipper bli irriterad.

Sent ikväll eller?

Så jag sitter på busshållplatsen. om sex minuter kommer nästa buss mot Björkekärr står det. Sex minuter senare kommer en buss. "Ej i trafik" - står det - "Nähe," tänker jag , "Då kommer väl min buss senare då." Ändå följer jag efter lite grann, för att kolla vad det står på tavlan. 0 Minuter. "NOLL? Okej." Jag ser folk som kliver på Ejitrafik-bussen och fattar försent att den visst är i trafik. Den åker iväg. Jag ser på tavlan igen. "29 minuter".

Jag fick alltså gå. Till Svingeln där jag ser ettan komma åkande på spåret. Min mp3-spelare dog förresten lägligt nog precis innan jag kom fram till nordstanshållplatsen för typ en kvart sen. Jag hoppar iallafall på och märker att spårvagnen är befolkad av fyllon. "Fint" tänker jag ironiskt och sätter mig surt på en plats så långt bort från någon jag kan komma(Dvs inte längre än platsen framför ett fyllo och bakom två). Irriterat sitter jag där tills vi kommer till Munkebäckstorget. Då är jag så irriterad att jag springer hela vägen till Qvidingsgatan. Sen går jag med raska steg(Nästan springer) resten av vägen, tvärsur och önskade innerligt att jag inte skulle vara ensam när jag kom hem. Nu visste jag ju att det var bara ensamhet som gällde, eftersom Pierre fortfarande är i Eskilstuna.

Och nu sitter jag här, med ett glas nypressad appelsinjuice och skriver om min tragik på bloggen. Nästan lika tragisk som min natt igår. Fast på ett bättre sätt. Och jag är inte så pigg, som synes, men inte heller så trött att jag bara kan somna. Tusan. Jag kanske ska ta och slänga de tomma apelsinerna iallafall.

bara egna taskiga tankar

Igår kunde jag bara inte somna. iförsig kom jag hem först runt tolv igår natt och satte mig då och kollade upp nåt på internet och sen diskade. men det är oviktigt.
Egentligen är det så att när något är annorlunda får jag problem att sova. och inatt var Pierre inte hemma(han är i Eskilstuna) så jag kurar ihop mig under tre täcken, fryser och försöker verkligen sova. Huvudet dunkar och jag kan bara inte slappna av och somna. Så jag tänker på framtiden. igen.

Jag hittade en utbildning jag vill gå. I Karlstad. den passar perfekt på pappret och verkar vara jättebra för mig. Men Karlstad?
Okej, för att få perspektiv på det här: Jag bor ihop med Pierre, jag älskar Pierre. Jag vill verkligen INTE flytta härifrån och inte bo med honom längre. Men jag kan inte stanna bara för hans skull. För så funkar det inte. Om inte framtiden finns i Göteborg så måste jag åka. Jag vet det, men jag vill det verkligen inte när jag börjar tänka på det.
Distansförhållanden funkar inte. Kanske ett tag, men inte så länge. FEM år liksom. Fem år skulle den utbildningen ta. Inget förhållande klarar distans i fem år.
Jag klarade det knappt när jag bodde på Gotland och Pierre här. Det är svårt, man tvivlar, man övertänker, man får för mycket tid. Efter ett halvår var jag liksom beredd att hoppa av skolan. Och där hade jag mina vänner, i Karlstad skulle jag vara ensam. Jag skulle bli galen. Så hjälp mig med detta. Jag kan ju inte bara vänta och se hur det går.

Möjligheterna finns ju att jag kommer in någon annanstans också, jag har gjort ansökningar till Bollnäs och liljeholmen också. Liljeholmen känns bäst. Och till Göteborg också, ifall att. men förhoppningarna är väl inte jättehöga.

Framtiden kanske finns i Göteborg, men vägen dit går genom andra platser.

Jag blir tokig. Snart ska jag till Cosmopol förresten, det är min näst sista dag på serveringspraktiken. Jag tror jag behöver spela lite gitarr.

Daniel-rent

Nu har jag diskat. Och rengjort köket med klorin. Jag gillar verkligen att det står att klorin rengör "Hygieniskt rent" vilket ju måste vara jättebra. Det blir liksom "Daniel-Rent" vilket är nästan KLINISKT. (Han gillar kliniskt rent. En gång hade vi ett telefonsamtal som endast handlade om den kirurgiska handtvätten på hans jobb som tydligen gjorde rent händerna så rent att alla bakterier som någonsin funnits bara dog.) Och det känns verkligen som att alla fläckar bara försvinner. älska klorin. Och mr Muscle. Den gör också sitt jobb.

Bild på det nyrengjorda köket. Ignorera fåglarna. Jag har inte bestämt om jag ska ha dem kvar i lägenheten eller om de ens ska vara där. Satte just dit dem, ville bara testa. Vi får väl se.

Nu ska jag spela Guitar Hero innan jag lägger mig. börjar ändå inte förrän fyra imorgon.

Godnatt!

Vad som händer

Det här är precis vad som händer när jag kommer hem sent, är ensam hemma och VET att det enda jag måste göra innan jag lägger mig är att diska. Gissa om jag hellre sitter kvar här än börjar med disken? Jag borde ta kort på den, men orkar inte gå och lägga i batterierna som nu laddas i kameran.

Jag tror Pierre lämnade sin dator på när han åkte förut idag. på tal om inget. Funderar på att kanske kanske logga in på msn på riktigt någon gång också. Tror dock inte det händer. vi får väl se. Lyssnade på "Eter- Sagan om Örjan och draken" på vägen hem från Cosmopol. Himla fantastisk låt, dessutom börjar jag äntligen sluta upp med att bara lyssna på flöjtstämman(Som jag tvingade mig själv att BARA göra när jag och en liten grupp plankade låten för ett par år sedan)

Nu ska jag diska, det är ju en dag imorgon också, och allt kan jag inte göra innan jag börjar min näst sista dag på kasinot.

på väg

På väg in till stan för att träffa Mamma och gå runt på stan. förmodligen vet hon inte att affärerna knappast öppnar före elva. Eller kanske tolv. Det jobbiga är dock att mitt betalkort är borta. Hmm..undrar om det är dags att spärra det eller om det bara ligger någonstans i lägenheten?

Detta har hänt förr. Men jag vet inte om jag orkar leta. så det blir nog spärr på den...sen. Lyckligtvis löser jag detta med ett annat kort.det är bra med två.

Det där... med.

Så sitter man här, magsjuk och eländig. huvudvärken försvann iochmed att jag drack lite vatten en sådär tio timmar försent. Smart att inte tänka på det tidigare.

Pierre är på efterfest med PU och Mamma åkte precis från lägenheten efter att Schlagerfestivalens tredje deltävling gick PRECIS som vi alla trodde. och jag som för en sekund hoppades att dem jag gillade skulle klara sig. Men icke, det är som Magnus Carlsson deltävling tre eller vad det var 2007 när det stod mellan Magnus och Zelmerlöf. Åh jag var så säkert att det var kört för Zelmerlöf men ICKE. Då mådde jag inte bra, då var jag faktiskt HIMLA sur. ruskigt sur för att vara helt ärlig. Och förvånad.

Men idag då. Uppvaknandet var ju inte så trevligt, då jag knappt sovit på hela natten, men sen då...jag sov ytterliggare sisådär fem timmar och vaknar vid fem då jag tvingar Pierre att städa. Mamma lär ju liksom komma hit.
Och efter det lärde jag mig att jag suger fruktansvärt hårt på Guitar Hero. Level Hard är verkligen Hard. Svårt som bara den. Och inte funkar det att träna heller. inte ett dugg, så nu har jag ont i armen också.
Jag är faktiskt som en gammal tant fylld med krämpor. Men bara löjliga åkommor som lillfingrar som gör uront varje gång man råkar peta dem åt fel håll. Den där lilltån som alltid måste vara ihoptejpad med tån bredvid för annars går det inte. Och så min arm då, den bara värkte till när jag spelade, men nu är det..ja, den är lite stel men.. jaja, den överlever väl.

En sak jag lärt mig denna vecka:
Hår blir äckligt och fett jättesnabbt om man är på en restaurang och springer in och ut ur köket hela tiden.Och ja, jag börjar bli trött på att jobba hårt och inte få lön. Det är nästan värre än att stå sysslolös på IP och få lön.(Det är tråkigt att stå sysslolös, då spelar lönen ingen roll...eller okej kanske lite) För övrigt är det tråkigare att stå sysslolös på kasinot och inte få lön. Då spelar ju lönen roll.

Nu funderar jag på att shoppa loss på tradera...men jag ska inte. jag ska sörja för att jag kommer att bli väckt om två timmar av Pierre som är full och vill berätta om sin kväll när jag är trött. Så nu ska jag göra mig iordning, ta med datorn in på rummet och lägga mig och se på Lost och min nyfunna serie "About a girl" tills jag somnar. godnatt!

fel...

Det var inte mensvärk. Jag har blivit matförgiftad.
(Eller maginfluensesjuk, men så illa verkar det inte vara.)

Utelåst

Igår började dagen såhär:

Thobbe har ju som någon kanske hört, bott här i Göteborg hos mig och Pierre i några dagar? Ja, precis, han skulle göra musikhögskoleproven på Artisten. Det har faktiskt varit jättetrevligt, det är liksom lite kul när någon kommer ner hit i ett par dagar. Igår åkte han dock till örebro för att göra andra prov. Alltså, till historien som följer.

Till att börja med så var onsdagen en dag för PU-aspmöte. Dagen då vi skulle måla asptröjor och sånt. Det var trevligt, men när Pierre ville flytta kvällen till Risjerk och gratis öl tyckte jag att jag ville hem, jag skulle ju liksom jobba dagen efter. Så, jag får hans nyckel och åker hem. Hemma har Thobbe somnat så jag väcker honom i all välmening, han är för lång för att sova på våran soffa. Och nyckeln lägger jag på den blå bokhyllan. Dagen efter åker Pierre först, jag en halvtimme senare, så jag ber Thobbe slänga in min nyckel genom brevinkastet.

Vid fyra ringer Pierre. Jag är ju som vanligt upptagen med nåt annat så jag ringer tillbaka vid fem. Han har ingen nyckel, säger han.

"VA?"

fint, han har förståss inte tagit nyckeln från bokhyllan(Okej, tydligen kom han inte ihåg att jag berättat det för honom) Så jag panikringer Thobbe, han har åkt, och han slängde in nyckeln. Så... vad göra? Jag ber min handledare Anton att få åka hem en timme tidigt, och sen är jag påväg hem för att lugna Pierre som börjar bli orolig.

Jag möter Pierre på redbergsplatsen och vi köper extra starka magneter, ett snöre och popcorn. bra gjort. Väl hemma försöker vi fixa det här, med hjälp av snöret och magneterna(Och linjaler som vi fick av vår granne Cissi, en mp3spelare för ljus och påse). Tills vi upptäcker att nycklar inte är magnetiska. hmm..

Nästa projekt är att köpa tejp. Det går inte bra. Jag försöker ringa alla butiker i området och fråga om de har dubbelhäftande tejp. En svarar. De har ingen tejp.

Konsum på munkebäckstorget svarar inte, så jag tänker att det är lika bra att bara åka dit att kolla, vi har ju liksom försökt i två timmar nu. Så jag springer ner från Cissis lägenhet där jag lånade internet och precis nu får Pierre ut nycklarna.
Så...vill ni bryta er in hos någon med brevinkast där ni vet att en nyckel kastats in på ett sidenband(En mycket viktig detalj faktiskt) så har ni allt ni behöver här.

1 st Vinöppnare

1 snöre

Tejp att vira på vinöppnaren(Med klistret utåt förståss)

En mp3spelare(Att se med)

En spegel

Sen har du allt du behöver för att bryta dig in i din egen lägenhet. Eller nån annans, med förutsättningen att det ligger en nyckel på ett sidenband precis innanför dörren. Annars är det nog kört.

Det var hur vi sparade låssmedskostnaderna klockan åtta på kvällen.

Åh, sa jag förresten att vi för ett par dagar sen bakade ett himla stort bröd? Gigantiskt. Och...första bilden på mig på en evighet. Japp... läppen har läkt nu. Men jag ser lite sliten ut minsann. Jaja, inget jag inte kan leva med. Pierre ser på Cast Away, jag fick panik efter en timme och satte mig här istället. Den är så himla psykiskt jobbig, precis som Titanic, men på ett annat sätt. Och som the Terminal. Den filmen vill jag aldrig se igen, den gör mig bara så ledsen och deprimerad inombords. Iförsig ser jag fortfarande, nu simmade precis volleybollen iväg. fint.

Och nu har jag sådan fruktansvärd magverk(förmodligen mensvärk) att jag måste gå och lägga mig nånstans...usch... vad jobbigt.

Häks och K6-drink

Så... för alla som känner till HÄKS.
Hemsidan är lite uppdaterad igen. Hur tänker eller orkar jag inte berätta, men jag föreslår att ni dels går in på www.haks.se och läser vad Pierre skrivit på nyheter och dels letar efter denna söta gris här som jag ritat alldeles själv på ett papper och sen fotat in i datorn och förstärkt och färgat. Den kan vara himla svår att hitta... tycker jag som knappt hittar den själv...
Pierre och jag tyckte att det var dags att uppdatera nu när det nya Häksgänget alldeles snart kliver på och ett nytt år liksom börjat. Det är lite tråkigt tycker jag dock, att det gamla häksgänget som jag umgåtts rätt mycket med i år inte sitter i Risjerk särskilt ofta mer.

Och förresten, ikväll tänkte jag att jag skulle testa mina nya likörer, Lychee och Parfait amour i ett par drinkar. Dock så upptäckte jag att Litchi-frukter enligt likörföretaget luktar och smakar parfym. Den jätteackra parfait amouren däremot blev ju snygg, dock inte så himla god. Alls. Men, i ett snyggt delvis grönt glas som detta så blev ju drinken fin iallafall. Och är numera döpt till K6.

Ja, den blev ju som sagt inte så god, men mest för att jag nog inte riktigt hade rätt råvaror hemma för att få den somjag ville ha den, dessutom smakade den inte riktigt självt som jag tänkt. Så... ja, det blev lite fel. Men, ja, än så länge när jag testade så innehöll den citronvodka, parfait amour, sprite och guavajuice. Den ska fixas, smaken av blåbär och mandel är inte så himla god. Men, antingen fixar jag väl till den, eller så går jag väl med flaskan till K6 och blandar ett dussin äckliga drinkar åt dem, de kanske vill dricka den endast för färgen(Detta grundar jag endast på att Pierre skulle dricka vilken drink som helst så länge den är grön, eller, kanske inte vilken somhelst, den där äckliga banan/chokladläsken vi hittade på Willys var ju himla äcklig, och grön) Iallafall lär de ju smaka, eller hur? (Det skulle jag göra)Eller så ger jag dem bara flaskan så kan de blanda sina egna äckliga drinkar, eller goda drinkar, med lite tur.

Nu blev diskussionen lång och jobbig. Slutsatsen är: Antingen så blir drinken god om några förändringar, eller så ger jag den lila flaskan till K6. Vi får se.

Mörkrädd

Jag skulle faktiskt kalla mig själv lite mörkrädd. Iallafall utomhus. Och i varje fall ibland. jag är ju liksom den som tror att det varje mötande och förbipasserande är en våldtäcksman och rånare. Och att det bakom varje buske är ett monster(eller ännu en våldtäcksman). Dessutom tror jag att det i varje överfull soptunna ligger en bomb som så snart jag passerar spränger av.

Om en stackars människa råkar gå upp till typ 70 meter bakom mig så tror jag förståss att denne förföljer mig. (för att sen våldta och mörda mig... hmm.. mycket med våldtäkt här)

Tyvärr så har jag också tvångstankar som kommer upp när jag går hem i mörkret som säger något i stil med "Hoppa på ett ben resten av vägen hem annars dör alla"(jag försöker att inte få dem så specifika...). Fast... dessa brukar avhjälpas med musik som är tillräckligt hög för att jag inte ska lyckas forma några sådana tankar. Andra tankar brukar funka dock, till exempel så kom jag på alla dessa saker när jag promenerade hem från Munkebäckstorget helt ensam vid 01.30-tiden i fredags. Jag var ju tvungen att göra nånting. Och Kent väcker inte direkt mitt intresse tillräckligt mycket för att jag ska kunna strunta i att tänka utan bara lyssna.

Men... utifrån dessa mörkrädslor och paranoida tankar(Fruktanssvärt paranoida faktiskt) så kan vi då dra två slutsatser.

1. Jag är paranoid i mörker utomhus. och

2. Jag är himla rädd för att dö.

Men, vi kan ju i varje fall vara eniga om att jag faktiskt vågar gå hem själv mitt i natten, trots att jag inte vill(förresten är det bara osmart att gå hem själv mitt i natten en fredag)

Igår efter praktiken så for jag hemåt lite tidigare, och med bussen hela vägen så jag hade egentligen inte tid att tänka såhär. Sen kunde jag inte sova förrän fram emot sju-åttatiden på morgonen och spenderade hela tiden med att stirra upp i taket och då och då fundera på om Pierre var vaken eller ej. Och förståss på vad jag vill med mitt liv. Som vanligt.

Jag känner bara att jag måste hitta mitt kall någonstans. Någonstans finns det väl? Eller är det bara musikvärlden jag måste återvända till? Kanske borde jag aldrig gått. Jag är inte säker längre. För övrigt har jag aldrig varit det. Men ja... Numera vet jag detta:

1: Jag behöver känna mig behövd och nödvändig.

Annars blir jag olycklig.

2. Jag behöver känna mig bra på vad jag gör.

Annars blir jag olycklig.

3. Dessutom behöver jag tycka att det är roligt.

Annars blir jag förståss.... olycklig.

Jag återkommer när jag kommit på denna ekvationen.

Men vi kan ju säga 3(1+2)= "Jag lycklig".
Om den ekvationen makes sense to anyone. Jag är inte ens säker själv. Trots att jag är rätt lycklig i övrigt, om vi bortser från vad jag ska tjäna pengar på.

Och imorgon kommer Antonia och Thobbe till Göteborg. Det skulle bli så roligt om jag inte var tvungen att ha praktik. Förhoppningsvis får jag lite tid ändå. man kan ju hoppas.

Det har för övrigt gått 2 veckor nu. två veckor kvar. och jag är... rätt likgiltig. jag vet inte om det är roligt eller bara: "Ja..?" än. dessvärre.