Hur hemskt är det?

Jag har gjort en del dumma saker, men en av de dummaste saker jag minns att jag gjort var en gang I nybystallet då jag var runt elva år. Jag vet, barn kan vara dumma, men det här retar mig ändå så mycket fortfarande att jag ångrar mig och skäms varje gång jag tänker på det.
Jag gick fram till en tjej och frågade : ”Vilken musik lyssnar du på?” Och tjejen svarade : ”All Saints”. Vet du vad jag sa?

- ”De är dåliga”.

Hur kunde jag säga så? Vadå ”De är dåliga”? Vad har jag för rätt att säga att någon musik är bättre än någon annan? Det finns få saker som är så subjektiva hos en person som musiksmaken. Din musiksmak bestämmer en del av den du är. Vem är jag då att säga att du är dålig? Hur kan jag säga att just den musiken är dålig? Sen när bestämmer jag över sådant?

Jag tänker på det där ofta. Du förstår, jag skulle ha blivit, och blir, jätteledsen när någon säger något liknande till mig, än idag. För min musiksmak är en del av den jag är. Jag står inte alltid för all musik jag lyssnar på, men samtidigt mår jag lite dåligt när någon kritiserar den.
Den här tjejen var förresten mycket mognare än jag var då. Hon sa bara ”Jaha..” och gick därifrån. Jag undrar om hon minns det här tillfället?

Hon kanske inte bryr sig. Och ändå sitter jag här, tolv år senare och fortfarande skäms. Det försvinner inte. Det sitter där för att påminna mig om att inte kritisera någons musiksmak igen.

Vad tycker du? Var det hemskt gjort?