Karaoke

Så var det dags igen.
Som att slungas tillbaka till 2004 då jag fyllde arton och hängde på blå ängeln där man kunde sjunga karaoke varje helg.


Och idag åkte Pierre och gänget på finlandskryssning.
För ett par timmar sen fick jag ett sms där det stod att han inte hånglat med någon än. Jag sa att om han var tvungen så vet han ju var Johan finns.
Heh.

Jag sa faktiskt till Pierre innan att om han ville hångla med någon så var det okej. Mest som ett skämt. Nu blev inte riktigt den saken som jag tänkt. Jag ville mest se hur han skulle reagera. Typ säga något i stil med "Nej, det behöver jag inte, jag älskar ju dig". Eller... "okej, då gör jag det" (Och sen direkt säga att han skämtade efteråt. Annars hade jag gjort det.)
Men.... Jag hoppas faktiskt att han inte trodde jag menade allvar.

Okej, så idag ska vi diskutera trohet/svartsjuka. Eller jag ska. Med mig själv.

Idag så sa en motspelare att han aldrig skulle släppa iväg sin flickvän på en kryssning utan att han var med. Okej, men för mig så litar jag så på min pojkvän att jag inte har de problemen. och hoppas att jag aldrig får det. Svartsjuka är inte min grej. Och jag litar på att han inte gör något dumt. som sagt. Jag litar på att han är trogen mot mig. Enligt mig handlar liksom svartsjuka om att man inte kan lita på varandra. Senast jag var i Gillberga såg jag och Pierre i en bok om stjärntecken, där stod att både han(Som är skorpion) och jag (Som är oxe) ska ha som största fel att de kan bli sjukligt svartsjuka. Oxens svartsjuka är tydligen som ett sjukligt ägandebeteende av en person. Skorpionen är mest bara grymt svartsjuk och vill typ inte att ens älskade ska prata med någon annan. Sjukt alltså. Och ingen av oss är speciellt svartsjuk alls. Och tur är väl det. För då skulle min världsbild förändras. Jag frågade mina vänner som är svartsjuka om de litade på sin pojkvän/flickvän. alla sa att det gjorde de absolut. de litade absolut på varann... suck. Men om man litar på att den andra är trogen...varför då överhuvudtaget vara svartsjuk? gah. sånt snack gör mig knäpp. heh. eller... inte knäpp, men, jag fattar det inte.

De enkla reglerna för otrohet är dessa(Enligt mig alltså):

Kyssar: Njae. Inte egentligen, men om det är en vän så bryr jag mig inte.
Pussar: Så jätteokej. Speciellt om det är vänner

Sex: Hahaha. Inte okej, det fattar man väl själv. är man så dum får man skylla sig själv.
Resten: Vadå? som smssex? jag vet knappt vad det är, så...eh... njae på den då. telefon. INTE RIKTIGT. gah. välj själva vad det spelar för roll, men jag tycker väl att alla ord som följs av sex är att vara otrogen.

De enkla reglerna för trohet. Kanske, ja och nej. KANSKE, JA, NEJ. (och välj själv)

Enkelt.

JAG ÄR BLOND!!

Och jag har ingen kamera att ta kort på det med...

FAN.

Jaja, nu ska jag färga över detta och bli brunhårig. En vettig brunhårig färg, ingen som blir svart denna gång. hoppas jag.

Nu har jag i varje fall funnit en blondering som ger ett någorlunda vettigt resultat.

Schwarzkopf poly blond - L2 Medium.

Och jag som alla dessa år tagit intensivblekningar som ska bleka 6 nyanser och sen har jag ändå varit där med nästan lika svart hår ändå. Denna gjorde håret riktigt snabbt ljusbrunrött.(Visserligen fick jag bättra på det med ännu en blekning och nu är det guldrödblont. Inte en så snygg färg. MEN. What the hell. Jag ska inte behålla den.

MEN, den fungerade, så vill jag bli av med svart hår ska jag använda den.

Fan, varför lånade jag ut kameran?

Helvete.

Vänta!

Jag har en mobilkamera!! Hehe, så här lätt fixar man fram sanningen.

Okej, nu ska jag färga över detta. Goodbye.

(Helt ofixade bilder. Dock gör skuggor och sol att det blir lite olika ljust och ser mörkare ut på den första bilden. Den andra bilden visar färgen bättre.Men nu ska den bort!)

Och daniel är i Örebro. Hoppas du hälsar kära Antonia från mig. Men jag har för mycket teater för att orka med besök nånstans. Just ja, det påminner mig, jag skulle hälsa på Kim idag. Måste ringa och avboka... Jag orkar väl inte till stockholm idag heller.

Det fanns en tid

Det fanns en tid då jag faktiskt tyckte att detta var riktigt roligt.

Men ingenting är bra i all evighet I guess.

Jag är ledsen att jag behöver ta upp detta. Egentligen behöver jag väl inte det...MEN.

Faktum som fortfarande kvarstår. Jag blir tokig av att behöva umgås med delar av ensemblen. Det är inte jobbigt med alla, långt ifrån med alla.

Det är bara vissa delar (Oh vi vet alla vilken del)men det gör mig knäpp. Jag orkar inte. Jag vill inte.

Jag fattar inte varför jag spelar, för spelglädjen finns knappt där längre. Usch.

Och jag medger, det är urjobbigt.

Kanske kan jag få åka till Stockholm i helgen, och festa med min gamle vän Kim.

Men gissningsvis inte, jag kommer nog vara för trött och störd på alla föreställningar.

Men jag hoppas ändå att jag ska orka med det.

Det är för övrigt skönt att få vara ensam nu denna dag. Jag tror inte att de förstår att de faktiskt blir för mycket efter ett par dagar.

Så idag är huset tomt.

Lunchväntan (nu har jag uppdaterat bilddagboken!)

Just nu sitter jag här och väntar på att Pierre ska komma hit så att vi kan gå och äta lunch. Han borde ha slutat typ nu.
Så....Han borde vara här inom en kvart. om han inte ska duscha och allt annat.. Vi säger typ halv tre. Och jag som börjar bli hungrig. njae. inte särskilt kanske.
Jag fick meddelandet från Ljudteknikutbildningen. Inte antagen på grund av platsbrist. kul.
Inte... så jag är lite deppig. eller ganska mycket faktiskt. Det får väl ordna sig. Fast nu känner jag mig mest ledsen över det och funderar på vad jag ska göra härnäst. Jag ska ta och ringa Daniel ikväll tror jag.


I fredags var det grillfest/poolparty hos Staffan i regnet. (Fast mest var det nog mulet.) Det var trevligt. Självklart badade vi. utom Elin som fegade ur då hon tyckte det var för kallt i vattnet och för kallt i luften. Jag tyckte det var en principsak och hoppade i ändå. (Efter lite uppmaningar av Pierre förståss)


Och sen fanns det förståss ett "No pants corner". Det är en nystartad tradition av Staffan, Johan och Pierre. Den enda liknelsen jag har är hundtricket-filmen alltså.... Men jag tvivlar på att de har tagit sin inspiration från en chickflick. Så förmodligen finns det fler filmer de har fått detta ifrån. Man får dock ha kjol. Jag tror det är för att de också kommit på att de vill skaffa varsin kilt. hmm...


Antar att Pierre vet att han inte följer med på någon av min familjs tillställningar som dop och sånt iklädd en kilt. NO WAY.

Och i lördags fyllde daniel år. Dock var inte jag med. Vi var för upptagna av genrepet och var dödströtta och iskalla efter en kväll med 15 grader och regn. Blöta skor....är ingen höjdare. Speciellt inte när det låter klafsande ljud när du går.

Kvart över är klockan. Förhoppningsvis är min älskling här inom en kvart. jag vill gå ner och köpa folket också.



Bild 1: "No pants corner"
Bild 2: Kurirens bild i dagens tidning. De har skrivit fel. (Eller snarare fick de fel info. Det står redan fel namn i programmet.) Jag spelar Hermia. inte Elin. Hon spelar Helena. Alltså är det jag på bilden.

Inte tid.

Det är klart att jag saknar en dag som förut.

Men som man vet med mina depressioner, när de är nere är det djupt och jobbigt, men när det är uppe så mår jag så bra och tänker inte så...längre.

Jag borde börja springa mer

Och jag borde diska. Uppe eller nere. Bara att välja.

Och jag borde ringa Johan och säga att jag inte har tid att gå på stan. Jag måste sy också. Det är genrep om två dagar, jag behöver få manteln klar idag. Fan.

Jag hinner inte mer. Hejdå.

Första bilden på länge. Tagen nyss här i soffan där jag sitter.

Premiär på söndag kära vänner!

Sen fortsätter det.

Premiär Söndag 24/6. Sen 25-26/6 och 28/6-3/7 och 5-8/7. Dvs. Varje dag fram till den 8 juli. Utom just onsdagar. Alla andra dagar är det föreställningar, vid sex. Och ringer ni mig kan ni få gratisbiljetter till genrepet. Som är på lördag den 23/6.

Daniels födelsedag.

Tvätta håret

Jag har stora sömnproblem.
Inatt gick jag och lade mig klockan tre på natten. Tre och en halv timme senare gick jag upp med planen att jag skulle jobba på IP. Och de senaste dagarna har det varit likadant. Utom när jag har Pierre liggande bredvid, då sover jag faktiskt längre, och bättre. Jag har aldrig varit morgontrött utan anledning. Och han är en anledning.
Jag åkte till IP. dock fick jag vända hem igen då det inte fanns något för mig där. De stackars sommarjobbande pojkarna satt mest och rullade tummarna. Oetikerna jag väntar på har ännu inte kommit. Man börjar ju undra om de ens blivit beställda.

Men iallafall, jag mår riktigt bra.
Förra veckan kände jag mig dålig, ledsen och gnällig. Nu är jag lugn och glad och allt det där. Skönt.

Jag hade tänkt diska, ska kanske fixa det nu när jag skrivit klart. Mamma och pappa är nämligen på sturkö och eftersom Elin och jag inte fixar mycket händer ingenting här hemma, bara disk.Jag har inte lust eller tid när jag väl är hemma och Elin är här mindre än jag.

Mitt rum borde jag göra något åt, glaset borde så fan plockas upp från golvet, det har legat där i två veckor nu. Snart kommer Pierre att tro att jag alltid gör såhär. Det bådar inte så gott om man vill bo ihop i framtiden, man måste ju kunna städa! Ja, jag medger att jag själv oroar mig för sånt hela tiden, jag vill inte att bo där det är alltför stökigt, att jag klarar det här hemma nu är för att det ser bra ut i större delen av huset, det är bara övervåningen som är hemsk. Då är det bara att inte vara där. (smart)

Och nu ringde Mamma för att påminna om blommorna som ska vattnas. Tydligen hade hon ringt Elin först(Hah, borde väl hon ha vetat att Elin inte var hemma). Okej, jag överdriver, och faktiskt gör det mig ingenting, jag tycker oftast om när det är tomt i huset. Det är lugnt och man kan bara skylla på sig själv om man missar något. Jag tycker om ensamheten, iallafall när jag mår bra.

Jag hade egentligen ett ämne att diskutera med mig själv på bloggen idag, dock glömde jag det innan jag började skriva. Så..tyvärr, inget intressant att fundera över idag. Utom möjligen om jag får för lite sömn och om det möjligen kan vara farligt i framtiden. Fast jag lider ju inte nu. Jag ser säkert bara för mycket på House.

Okej, nu ska jag gå och tvätta håret. Jag hatar när det känns äckligt.



Jag måste för övrigt börja ta fler bilder nu när kameran är tillbaka.

En historia förvillande likt Grease

Igår fann jag Danne och Sandra-filmen!
Eller tekniskt sett fann Elin den. Den låg nämligen i "Joseph and the amasing technicolour Dreamcoat" fodralet. Den tvingade vi Pierre att se igår kväll. Heh. Fast han tyckte visst att den var trevlig. Bra, det trodde jag aldrig. Men en bra sak med honom. Han letar efter musik som inte låter som all annan, Så gör jag också. Så det tycker jag är bra, Pierre brukar ha musik jag gillar. Dock är det mer sällan jag har musik han gillar. Tror jag. Jag är faktiskt inte säker. Jag har ju faktiskt gett honom musik som Damien Rice och mer Winnerbäck(Han hade ju bara typ två låtar innan mig) Så musikalmusik KAN faktiskt vara intressant. Sen att jag gillar musikaler också är en annan grej. Jag gillar musiken! Jag tycker att den är intressant. Jag gillar körstämmor och arrangemang! okej? okej, nu behöver jag inte berätta mer om mina högstadieår och min musikalobsession, no idea.
NU iallafall, ser jag på Danne och Sandra som vi spelade in i tvåan på gymnasiet. Varje gång jag ser den tänker jag på hur fint mitt hår var på den tiden. Extremt snyggt. Så borde jag se ut jämt. Eller kanske. Så snart jag fått pengar ska jag nog bleka mitt hår för att bli av med denna extremmörka färg. Det är lite mörkt.

Men för att återgå till Igår.

Igår, den 17:e juni, var det ett år sen jag träffade Pierre första gången. Att jag kommer ihåg detta... Ja, jag räknade ut det en gång när jag skulle göra en graverad korthållare till Pierre och skrev in det datumet. När jag berättar historien brukar den låta ungefär såhär:
"Jag var iväg nånstans och pratade, förmodligen med Annelie och kom tillbaka till stället där filtarna och min gitarr var med ett gäng folk. Så ser jag en ny kille med min gitarr. Han försöker spela "Över gränsen". En sång som jag JUST lärt mig spela. Och han spelar den fel. Eller, ja.. Inte som jag har lärt mig den. Och jag hade lärt mig den rätt, som winnerbäck spelar. Och eftersom jag är full så går jag förståss dit och säger det till honom(Duktigt Frida)."

Sen efter det säger jag förståss till folk att "Vem var den där söta killen som satt med min gitarr?" Pierre hette han. Där ser man. Ja vad hände sen, jag sa det till Elin, Elin sa det till Kim. Kim sa det till Johan, och Pierre. Sen plötsligt två månader senare åkte jag i en bil med Kim och Ken till Västerrås för att hämta två fulla killar som då alltså var Pierre och Johan. Johan skjutsas hem, och sen vet jag inte hur det gick till och hur det blev, men jag och Pierre promenerade runt stan i flera timmar och pratade. Sen överraskade han mig med en kyss, satte sig i taxin och åkte hem. Så började det alltså. Tänk att jag minns allt. Eller det mesta.
Och nu älskar jag honom.

Ute i köket bakas det chokladbollar av Elin och Emil. Jag försöker undvika att hjälpa till, men jag kommer helt klart äta sen. Ber de mig så kommer jag väl dit.

Jag borde sy sen. Men vi får se. Jag är lite trött i huvudet. Av teatern. Kolla i tidningen imorgon, jag är säkert på bild. Folket och Eskilstuna kuriren. Promise.


Och nu är min kära kamera tillbaka, så snart är även bilderna tillbaka. Vänta er det. Det är nog på tiden. Jag ska bara ladda batterierna först.

"...stanna hos mig en stund så är jag lycklig"

Alla hamnar väl i svackor, det känns bara som att mina kommer så mycket oftare och är djupare än andra människors. Är det sant?
Jag känner mig bara gnällig och jobbig och påfrestande. Jag vill inte vara sån. Jag vill bara vara mig själv. Jag är ju glad! Egentligen! eller hur?

och samtalsmänniskan har rätt, jag använder tårar ofrivilligt för att få folk att märka mig. Jag vill egentligen inte alls gråta men jag tror inte min kropp eller undermedvetna vet något annat sätt än huvudvärk och tårar.

Det är enda sättet jag kan.

Jag känner mig gnällig! är jag det?

Tydligt annalkande halsont

Lördag: Studentfirande
Söndag: Dop
Måndag: Jobb och badande i borsöknasjön. (ett annalkande halsont stör mig)

Jag stör mig på något som jag inte riktigt har koll på vad det är.
Nu behöver jag få ta det lugnt ett par dagar, Jag vill inte tänka, jag vill bara att saker ska hända. Och tar om hand av andra människor än jag.
Och jag vill väl inte riktigt vara ensam den sista stunden på kvällen, men jag vill heller inte vara omringad av folk. Inte just nu. Egentligen vill jag skippa teatern imorgon.

Lördag: Studentfirande för Annelie och Sissela. På dagen sprang Elin, jag och Kattis runt på skolorna för att få gratulera våra kära vänner och ge dem presenterna vi varit ute och köpt dagen innan.
Senare på kvällen blev det fest hemma hos oss. Det var riktigt kul, tyckte jag! Daniel gick runt och tyckte att mina bröst var GIGANTISKA och jag sa att det var de inte alls och påminde honom då om en gammal klasskamrat till honom och mig, då var han tyst i ungefär fem minuter. inte längre. Dessutom tyckte han att det stank testosteron om mina kära små aningen överdrivna vänner som startade ett "nopantscorner" i våran blå soffa. duktigt.
Vi fortsätter ut till rinmansparken med min gitarr, Daniel och Emma försvinner, sen tröttnar Studenterna Annelie och Malin och drar hemåt med Ken. Vi andra möter Sissela och tar med henne till Rothofs. Dessvärre är hon lite trött. Jag minns inte vad som hände, plötsligt är det bara jag, Pierre, Staffan och Johan kvar. Vi går hem efter att Staffan och Johan tjatat om ting som de inte fick och jag låter dem dela min lilla nittiosäng i mitt kvava rum medan jag och Pierre tar nedervåningen. Det var inte alltför populärt men de klagar inte alltför mycket(Jag tror att jag var lite irriterad där på slutet och tror att de insåg det och lät mig vara ifred då.)

Söndag: På morgonen vaknar jag vid åtta trots att klockan är ställd på nio. Vid elva ska vi åka till dopet. Jag försöker somna om men lyckas bara halvsova lite halvdant innan jag tvingar mig upp någon kvart innan klockan ringer och går upp för att banka på dörren till lägenheten som Elin och Emil låst. De vaknar och säger att jag gärna får duscha före dem om jag hämtar Pierre. Pierre är jätteseg och ber om fem minuter som blir en kvart. Elin och Emil tar duschen och jag blir lite stressad. Vi hinner, men in i det sista minns jag att jag tjatade på Staffan att klä på sig och sluta spela något dumt spel med Johan och Pierre så att vi andra kunde åka i tid utan att behöva lämna kvar dem i huset. Jag är stressad. Vi kommer iväg tillslut och åker mot kyrkan i Essinge, vi har inte ätit frukost och stannar vid pressbyrån. Jag är förväntansfull. Jag har aldrig varit på dop förr. Väl framme vid parkeringen byter Emil och Pierre om, de åkte i tshirt för att slippa klä sig för varmt på bilturen. smart. I guess.
Det är jättevarmt!
Trevlig ceremoni, Alice Sigrid Skorpan Thornberg får sitt namn och vi går till salongen för att äta. Det är trevligt. Allt är trevligt. Presenterna öppnas inte. fan. Jag som ville se min och Pierres fina present igen, jag tyckte så mycket om den att jag gärna skulle haft den själv.(Inte för att jag vet vad jag skulle haft den till) Ja... vi åker hem i bilen och väl hemma somnar Elin och Emil på övervåningen. Jag och Pierre somnar inte:)

Måndag: Inget vettigt. Henningsen är tillbaka på IP för sommarjobb, vi badade i borsökna och jag upptäckte att det störiga spelet killarna spelade i går morse var riktigt roligt.

Men just nu känner jag mig bara trött och lite nedstämd.
Och jag vet ju att det är så lite tid för sådant just nu.

Tristess och telefontider

Jag har tråkigt.
och vill ha något att göra, trots att klockan är så pass mycket så att jag absolut skulle kunna lägga mig och sova nu på en gång.

Idag träffade jag Sissela för första gången på rätt länge. Hon, jag och Annelie satte oss på Waynes med varsin Smoothie och pratade om... sex.
- "Jag har ju förstått att du alltid vill prata om sex när vi fikar så nu tänkte jag vara lite förberedd" Säger Sissela till Annelie som faktiskt inte blir förnärmad eller ens rodnar. Iförsig handlar ju detta om nära vänner som känner varann rätt bra så..Jag tror aldrig det varit en issue. Man kan prata om allt. Det var länge sen nu, men vi har haft tjejsnackkvällar och uppdaterat varann. Jag för min del tycker nu för tillfället att det är himla intressant att prata om p-piller och dess biverkningar. Jag vet inte varför...men jag tycker det är intressant.
Eller, om killgrejer och tjejgrejer. Shopping och hud/hårvård är också jätteintressant. Jag skulle nog kunna bo på en frisörsalong och kolla hur folk får sitt hår klippt. eller, ja kanske inte bo.

Idag följde jag med Pierre till frisören,(Eller snarare, jag kom en kvart efter att han kommit dit. ) Och satte mig med en Hairtidning från 2006(Det är möjligt att jag inte letade så noga efter nya nummer). Efter en stund ropar Pierre och frisören Claes på mig och ber mig om smakråd. Är han inte söt? Jag som älskar hans hår, hur det än ser ut(Eller...kanske inte HURSOMHELST...Inte om han rakade bort det t.e.x) Men... jag tycker om hans lugg. Den tycker jag är jättesnygg så han behöver inte alls klippa bort den. Och jag är glad att frisören håller med. hah.

För övrigt borde jag ringa Kim. Det har jag lovat ett par dagar. Igår pratade vi lite snabbt och jag sa att jag skulle ringa honom senare på kvällen. fan. jag tänkte ju på det ett tag men då tyckte jag det var för tidigt och sen glömde jag bort det och sen var det för sent. Min radie för när man kan ringa folk passande tider är rätt begränsad har jag märkt, medan Pierre plockar fram telefonen halv ett och ringer Johan skulle jag inte ens kunna ringa Daniel vid den tiden, om jag inte visste helt säkert att han var vaken. Jag skulle skicka ett sms och fråga om jag verkligen behövde prata med honom.
Okej, men nu är klockan halv ett. kanske skulle jag lägga mig tidigt ikväll då?

För övrigt Daniel, nya OTH har kommit. nr 20.

Låtkännedom

Jag gjorde ännu ett dumt test som jag GIVETVIS tagit från någon annan. Jag gör sånt. Skillnaden är att jag lägger till mina egna kommentarer om min kära låtlista som jag faktiskt har en tanke med. Alltihop. Hoppas jag. Men, jag höll mig faktiskt från att göra detta väldigt länge. Typ två månader sen jag hittade den. Andra gången. Så... Egentligen är jag rätt stark, inte svag.

1. Sätt din musik på blanda.

2. Klicka på nästa knappen efter varje fråga.

3. Använd sångtiteln som svar på frågan.

4. Fuska inte.

1. Hur mår du idag? Stackars (Ja, det är rätt synd om mig idag. Tycker jag. Jag kom hem och kände mig obeskrivligt ensam och ringde ett gäng vänner. Tre för att vara exakt. Och så ringde en mig. Och trots det känner jag mig lite ensam. Och rätt jättevarm… jag borde öppna ett fönster)

2. Kommer du komma långt i livet? Silver Tounge (Vad betyder det? Min första tanke var min sångröst. Jag sjunger ju liksom. Sen kändes det lite ego, intressant, med tanke på att detta är ett test om mig själv. Jaja, antingen att min röst tar mig framåt. Kanske, eller inte. För övrigt så öppnade jag fönstret, så nu är det nästan lite kallt.)

3.Hur ser dina vänner på dig? Vad tänker hon på? (Är jag alltså en stängd bok? Hmm.. jag som tycker jag berättar allt. Ja, utom när jag ska komma hem, då säger jag inte ett ljud av någon outgrundlig anledning.)

4. Kommer du gifta dig? Goodnight and go (Dum fråga får dumt svar. Som jag inte förstår. Jag borde väl vilja gifta mig någon gång. Även om det känns så långt in i framtiden att jag faktiskt inte kunde bry mig mindre om det just nu.)

5. Vad är ditt livs themesång?Le Temps de Cathèdrales (Tack då. Betyder det att jag borde plugga franska? Eller vad har katedralernas tid med mig att göra? Jag tänker inte bli kantor. Eller överhuvudtaget något när man måste jobba i en kyrka jämt. Hade jag tänkt i alla fall. Äh… jag fattar inte)

6. Vad är ditt livs historia?Under Månen (Ja, jag befinner mig ju under månen så att säga. Det gör vi alla. Sen då? Intressant att detta är låten jag började spela på gitarren igår kväll)

7. Hur är skolan för dig?Sommarmedley (Skolan är slut för mig. Nu är det sommaren som gäller. Med jobb och teater och… annat. Och detta året i skolan har jag längtat och inte längtat till sommaren om vartannat. Längtat för att jag ville att den jobbiga perioden med distansen mellan mig och Pierre skulle ta slut, inte längtat för att jag faktiskt tyckte så mycket om allt. Men försiktigt för mig själv, och med rejäla svängningar om jag trivdes eller inte)
8. Hur kan du komma framåt i livet?Into The Airwaves (Ännu något jag inte fattar. Ska jag flyga för att komma framåt? Okej….?)
9. Hur kommer imorgon vara? Häxan (Halvkass alltså? I see. En låt jag själv sjöng på gotland. Den som gick…halvbra.)
10. Vad är det bästa med dina vänner?Friends Will be Friends (Äntligen ett vettigt svar. Wonderful. Ja, här behöver man ju inte säga mer)
11. Vad finns i lager för nästa vecka?Fenomena (Oh,händer det alltså något fenomenalt nästa vecka? Bra, det behöver jag. Ni vet att jag kommer kolla detta nu va?)
12. Vilken sång beskriver dig bäst?Tempest (Stormen? Tack då. Visserligen har jag lite omväxlande humör och hatar och älskar om vartannat. Ena dagen är jag så lycklig, andra dagen känner jag mig ensam och olycklig. Och ibland är jag bara… som vanligt)
13. Hur är det med ditt liv? Söndermarken (Japp, jag lever i ruiner av dåtiden. Framförallt så är jag i det gamla här. Det jag och Daniel pratade om förra veckan, vi vill inte att allt ska gå tillbaka till som förut, som om gotland aldrig hänt. För det har det, och vi är båda förändrade människor sen dess. Att flytta hem och försöka stå ut med allt som man ville bort från känns inte bra. Men förhoppningsvis blir det så mycket bättre, jag har mer nu, och bara jag försöker blir det inte som tidigare)
14. Vilken låt ska spelas på din begravning?The Ruins Of my Life (Jepp, jag ska ha en riktigt upplyftande sång på min begravning. Det hör man ju direkt på titeln. )
15. Hur ser världen på dig?Intro (Prelude For Reckoning) (Va? Är jag ett intro för något annat? Jag fattar fortfarande inte)
16. Kommer du ha att ha ett lyckligt liv?Du får mig (Du får mig, för då tror jag på lyckan. Och det är sant.)
17. Vad tycker dina vänner om dig?Let’s hear it for the boy (Jag tycker om den, den är liksom ”trevlig”.Ni borde höra den. Förresten… De tycker alltså om mig? Mina vänner alltså. Mycket om man ska tro låten. Trevligt. Jag hoppas och tror på det. Annars vore de väl inte mina vänner? Om de inte tyckte om mig?)
18. Har du en djup och mörk hemlighet?Tell me It’s not True (Jag vet inte… Kanske jag har. Men uppenbarligen tänker jag inte säga det och förnekar det. Kan nog stämma. faktiskt. nu när jag tänker efter.)
19. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig?I Väntan på (I väntan på vadå?)
20. Hur kan du göra dig själv glad?Another One Bites The dust (Skadeglädje är den enda sanna glädjen.hmm..)
21. Kommer du någonsin ha barn?Balladen (VADÅ balladen? Det är ju inte ens ett låtnamn, det var bara jag som skrev det namnet eftersom jag inte kom på något annat. Tror jag. Det är en låt som börjar på kurdiska och blir en gammal norsk ballad, några i min klass sjöng den. Den var… LÅNG. Men fin. Betyder det att det går långsamt tills jag får barn, men det är fint? Eh… Jag som inte ens vill ha barn)
22. Vilken låt beskriver den du är attraherad av?Tiden Står Still (Så känns det ibland. Både som låtnamnet att tiden ibland känns som om det står still när jag är med Pierre. Eller som det låten handlar om, att tiden faktiskt aldrig står still, för samtidigt går tiden så VÄLDIGT fort med honom. Jag älskar honom. Och det ska han veta vid det här laget. Den här låten skrev jag under gymnasiet, intressant att den kom fram nu)
23. Vad skulle du vilja säga till nästa generation?Imagine (Tänk själva. Det funkar bäst. Eller också inte. Otur för dig)
24. Några tips till dig?Li’l Darling (Jag fattar verkligen inte. Vadå Li’l darling?)

25. Hur kommer du att bli igenkänd? Dark Reign of Fire (Oh, Coolt. Det later som om jag är en diktator som leder med järnhand. Hmm.. ungefär det de kallade mig i miljögruppen i nian. Jag styrde kanske lite….mycket.)

Låt mig vara patetisk med mina dumma tester. Men för tillfället har jag
lite tråkigt. och borde sova. Men så smart har jag aldrig varit.

Okej nu funkade inte det där.. Det var nåt om att konfiguera routern. Vem orkar?

Test på videolänk

Daniel och jag har testat lite. Men vi vet inte hur man gör. Men iallafall. This is what you'll do. Kanske.

1.Starta upp VLC-mediaplayer

2.gå in på "Fil" i menyn i programmet

3.Välj "Öppna nätverksström"

4. I "nätverk"sfliken kryssar man i "HTTP/HTTPS/FTP/MMS"

5. Vid "URL" i den raden skriver du in denna adress: mms://192.168.1.5:80

6. Eller mms://90.224.28.78:80 (Nåt av dem kanske funkar)

7.Klicka på "OK" och vänta ett tag. Det kan dröja. rätt länge faktiskt. Men det funkade för oss efter ett tag. Jag ska se hur länge jag orkar ha igång kameran.

Ni kan ju skriva en kommentar och säga om det funkar...

At Daniels Place

Tidigt i morse klev jag upp. tjugo över sex vaknade jag av en outgrundlig anledning. Tio minuter senare skulle klockan ringa eftersom jag denna dag skulle till IP.

(För övrigt har jag skrivit en hel del om min dag i ett litet block tillsammans med en liten fundering, men jag orkar inte skriva den nu eftersom jag...jag kommer snart till det.)

Jag var på IP, Men åkte rätt tidigt då jobbet för dagen tog slut och for istället hem till min käre ex.rumskamrat Daniel på grund av ett speciellt hemligt uppdrag för våran underbara gamla klass och teknikstuga(Som vi brukar ha). Hemligt är det dessvärre än så länge, sen säger vi vad som händer.

Japp, iallafall, vi fixade litegrann och nu är vi precis på väg iväg till busshållplatsen(DÄRFÖR tänker jag inte berätta hela dagens historia och funderingar nu.)

En bild blir det också, den enda bilden på ett tag då min kära kamera är i Göteborg(Snyft)

Daniels hår är lockigt. haha. Fast nu har han plattat det. oh well.

Städning... fast i Eskilstuna

Jag är mitt i ett projekt. Som tar lång tid. Nämligen min uppackning av gotlandsgrejer/Iordningställning av garderob(Uppstädning) och allmän slängning av allt jag inte tror mig vilja ha eller behöva i framtiden. Mina väldigt begränsade förvaringsutrymmen i mitt kära rum är nämligen överfulla. Speciellt bokhyllan jag har här bredvid sängen(Numera). Saker som jag märkt med mig själv nu. Som jag tänkt på. Är:

• Att jag byter topp att sova i nästan varje kväll. Och betraktar de efter en natt som smutsiga och tvättar dem innan jag kan använda de igen(kläder jag har på dagen KAN jag faktiskt ha fler dagar innan de räknas till tvätt)
• Jag kan säga att jag städar mitt rum under flera dagar. Eftersom det är en process som tar tid(För mig alltså, jag gör annat under tiden och tappar intresset av städandet efter ett tag, märkligt nog gick det snabbare och under en dag på gotland), och under tiden ser det alltid HEMSKT ut i rummet här hemma. Jag funderar faktiskt på om det ens nånsin blir okej under mina städdagar.
• Jag blir aldrig nöjd, och tycker helt klart att jag slänger alldeles för lite saker. Det vore bättre om jag slängde saker till soporna oftare, jag tycker om när det är mycket som åker,det är bara det att jag inte alltid kan få mig till det.
• Jag hittar alltid nya saker jag vill göra medan jag städar, som t.e.x ”Åh, en låt som jag letat efter, den måste jag lägga in i datorn och arrangera”, eller ”Åh, en bok med irländska visor, den borde jag scanna in och skicka till Crosseyed Maggie.” Sen att jag inte gör så mycket av det… en annan sak.

För övrigt är jag usel på att lägga in disk i köket igen, jag lämnar det hellre i mitt rum. Just nu finns det två skålar, med tillhörande sked efter ätande på rummet, tre glas. Jag vill ha vatten när jag lägger mig, men glömmer ta med det gamla glaset och tar ett nytt. Och möjligen en gaffel. Tror jag. Populära ställen att lägga sån här disk är: 1. Fönsterbläcket, 2. Golvet och 3.nattduksbordet. Urbra. (Jag kommer bli svår att leva med.... fan)

Hmm… ibland blir jag faktiskt arg på mig själv och mina ovanor. JAG MÅSTE BLI KLAR MED GARDEROBEN IMORGON: MÅSTE.
Och jag vet. Klockan är nästan fyra på natten. Gå och lägg dig, idiot.

Kameran är kvar hos Pierre i Göteborg, istället tog jag hans hit till stan, men jag tar inte kort med den, alla kort jag tar där blir ju kvar där, man kan inte radera bilder från en manuell systemkamera.

Och telefonen har legat halvt borttappad hela dagen..

Och snart kommer min älskling till Eskilstuna.

Sa jag att jag var tillbaka nu förresten? Och jag har faktiskt packat upp nu. Det blev mindre saker än jag trodde. Plus ett helt gäng papper som ska SLÄNGAS.

Midsommarplanering

Jag försöker lite i förbifarten läsa repliker till Midsommarnattsdrömmen när Pierre pratar i telefonen. Dessvärre hann jag inte så långt. Han blev just klar och vi ska gå iväg och äta snart. Wille hade tänkt att bjuda på mat på en italiensk restaurang i Göteborg ikväll.

Just nu sa han att han älskade mig.
(Han har sagt det förut, så det är ingen sådan där första gången-grej sådär men ändå pirrar det lite lyckligt när han säger det.)

Ikväll ska vi dessutom vidare sen och dansa någonstans tror jag. Jag som är som jag är, tycker ju att dansställen där man kan dansa till typ svenska schlagers är underbara. (Jag har aldrig varit riktigt r'n'b-aktig, jag vet inte ens om det stavas sådär) Så jag hoppas att det blir ett sådant ställe. Kvällen till ära är jag klädd i en nyinköpt gul skjorta och brun kjol, med guldskärp. Och känner mig jättesnygg. Dessutom blir det nog mina svarta stövlar till.
(Japp, får fortfarande ALLDELES för mycket skavsår av mina nya underbara guldballerinor. Det är så hemskt, jag vill att de ska vara perfekta. De måste sitta bra snart!)

Och det verkar vara något fel med bildfunktionen, så...ingen bild idag heller.

Midsommardrömsläsning imorgon på väg till Karlstad istället...
Oj, sa jag inget om karlstad? Jag berättar mer imorgon, nu ska jag nämligen iväg och dricka gin och tonic i vardagsrummet.

Allt från mig.

Jag är helt jättemedveten om att tiden går. verkligen. Och jag är medveten om att det blir längre och längre mellan bloggmeddelandena. Lite i mitt stilla sinne funderar jag på att lägga bloggandet på hyllan tills jag orkar med det igen. Fast jag tror inte att det är nödvändigt... vi får väl se, antar jag.
För två dagar sen kom jag till Göteborg där min underbara älskade Pierre finns. Precis vad ja behövde efter avslutningen, få ta det lite lugnt och bara vara.
Här behöver jag inte tänka på klassen, på gotland, eller rektorsvillan och dess fantastiska inneboende. Här behöver jag inte oroa mig över jobb eller problem eller mina föräldrar och framtiden.

Åh vad jag älskar att vara här!
Pierre har under hela dagen sagt att det är så gott att jag är här nu. Väldigt många.(hah)och jag tröttnar ju inte direkt på att höra det iförsig...

Okej, annat som händer?
Vädret här som jag har sett de gånger jag tittat ut genom fönstret idag är halvkallt och mulet. annars hade det kanske blivit liseberg idag.
Igår var det träning och 8 minuters solarium för mig. jag vet att jag inte ska sola, men... jag ville. Och dessutom hände inget, ingen skadad hud eller liknande.
Bra alltså.
dumma tabletter som vill förstöra mitt liv. Men se den gubben gick inte!

Okej, jag måste SÅ ta nya bilder på mig och Pierre. Men täcket ser fortfarande likadant ut. Militärt snyggt rutigt.
blått. Inte grönt. märkligt.

Första

Jag saknar egentligen ord. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men... antar att det flyter på sen till slut. Jag är tillbaka i Eskilstuna nu. Långt långt borta från ön jag har hatat och älskat om vartannat. mest hatat kan jag tyvärr medge...
Men nu när allt är förbi kan jag se det med andra ögon. Jag har älskat allt det intensiva, det som gjorde att jag inte behövde eller hade tid att tänka på annat.
Jag hatade när jag saknade ett liv och tyckte att jag bara sköt upp framtiden till något annat och när saknaden efter allt blev för stor.
Men jag älskade de sena kvällarna i gymnastiksalen, de ännu senare nätterna i flygeln, eller alla de gånger jag sent på natten försiktigt klivit upp för att inte väcka Daniel gått upp och gått en promenad som ofta slutade i röda skolan, där man kunde sjunga ut om man behövde. Egentligen var jag nästan aldrig ensam i röda skolan, utom just på nätterna när ingen annan var där. Annars var jag bara i det huset när vi hade lektion. och någon enstaka gång när jag upptäckte att det var tomt och satte mig för att spela piano och sjunga.(Oftast på kvällen) Eller ställa mig på den lilla scenen, ställa fram spegeln och sjunga.
Jag hatade varje gång jag började fundera över framtiden. Varje gång blev jag livrädd och rastlös. Och arg. Mest på mig själv.

Och nu är allt över. Ännu en era i mitt liv som förändrat så mycket är nu slut. Folk frågar "hur många gånger i sitt liv kan man säga: det var då allt förändrades?". Mitt svar är: "Rätt många." Varje särskild period förändrar ett par saker åt gången.

Hörde idag på någon radiokanal Måns Zelmerlöf prata om nåt skit. Jag orkade egentligen inte lyssna, men var trött och ville hellre höra på det än på musik(Då jag tenderar att bli trött av min egen musik när jag ska koncentrera mig. Den är kanske lite sövande) Han var jobbig och lät brattig på rösten. Dumma barn(som är äldre än mig...tror jag iallafall) som tror för mycket. suck. Idiot. ursäkta, men jag stör mig här. Lika mycket som när jag tyckte att eurovisionvinnaren såg ut som harry potter.(DET TYCKER JAG FORTFARANDE!!)

Något annat jag störde mig på? eller tänkte på? Jag hade ju ett helt gäng urbra tankar. Varför glömmer jag dem alltid? Usch.. Jag ska ta med mig ett anteckningsblock imorgon.
De två senaste dagarna har jag alltså jobbat övertid på IP. och jag fortsätter imorgon och på Måndag. tänkte det, det är lika bra att tjäna lite. Men nu är det bara två dagar innan jag får åka till Göteborg. Och ja, älskling, jag vet att du väntar på det där inlägget som bara skulle handla om dig. Snart kommer det, var inte orolig.

Bilden: Daniel, jag och Ismail i ett träd på den lilla klassresefesten vid Holmhällar i söndags.

Sista

Sista gången jag skriver ett bloggmeddelande på Gotland.

För imorgon kommer nämligen husmor till klassavslutningen i Röda Skolan och tar ifrån oss våra flygelnycklar. Det känns tungt tycker jag.

Denna dag har nämligen också varit full med städning. STÄDNING! Idag var städbesiktningen, klockan 13.00 hade daniel och jag våran tid och vi bägge två var smått paranoida inför detta. Jag vill absolut inte bli underkänd och få göra om skiten. Inte Daniel heller. Men klockan tolv kommer ändå husmor upp till oss(En timme tidigare alltså) och ska kolla hur det går. Hon går runt lite i vardagsrummet och säger "Är ni tidsoptimister eller? Jag kommer tillbaka om en timme!"

Vilket betydde "Dammsug vardagsrummet och gör rent spegeln." I Stora drag. Så Daniel och jag blev arga för det och gjorde vad hon bad om innan vi sprang iväg och åt och lämnade sopor. Väl tillbaka börjar jag diska sopkorgar och snabbtorka utrymmen jag tror att jag glömt(Nånstans här i stundens hetta kan jag också ha slängt ner tvättnyckeln nånstans... möjligt är det. Fast jag minns det inte alls!)

och slänger till slut ner trasan i min väska så att den inte ska synas. Nu är hon här.

Hon kollar runt, och vi blir livrädda att hon ska anmärka på fläckarna på golvet. Det gör hon inte. Hon säger bara nåt om att min säng är stadigare än Daniels(Eh...jaha? Och?") och att fönstren var jättesnyggt putsade(Då blev jag faktiskt lite glad. Jag kämpade med fönstren...lite)

Okej, nu ska jag faktiskt gå hem och lägga mig. Det har nyss varit musikcafé och efter det var jag uppe och städade i röda skolan samtidigt som jag pratade med Pierre i telefon. Jakob hade inte synts till. Gissningsvis har han glömt det. Lika bra att fixa det själv, jag tänker då INTE ringa upp honom. Jag hoppas han frågar imorgon helt enkelt så jag kan säga att jag fixade allt själv och hälsa att han kunde ju ha tänkt på det också.

Okej, jag är stingslig.

Och känslosam

Och sentimental.

Och trött...

Jag ska gå hem och lägga mig.

Imorgon planerar jag att stanna uppe fram tills bussen går 05.15.

Vi ska nämligen ha fest på onsdagskvällen på något änge och därefter hoppas jag att folk stannar ett tag med tanke på att jag varken har kudde eller täcke efter inatt(Jag lånade det av skolan och måste lämna tillbaka det imorgon... för när annars ska jag hinna?)

Idag har jag:

Bränt 24 dvd-skivor

och 66 cdskivor

Haft städbesiktning och klarat den!

Haft fyra datorer stående på en rad på ett bord

Sjungit och spelat gitarr helt ensam på ett musikcafe(läskigt)

Efteråt grät jag... av..känsloöversvämning.

Okej, det var allt för det allra sista bloggmeddelandet från Hemse.

Hur känns det?

Blandat

Men om en vecka vid den här tiden ligger jag bredvid Pierre i Göteborg. Och jag längar ändå så mycket tills dess!

Saker att efter två år i hemse fortfarande vara förundrad över

• Att jag efter två år fortfarande ALLTID letar efter lysknappen till övervåningens toalett på fel sida
• Att jag varje gång jag försöker öppna flygelns balkongdörr får ge upp eftersom jag alltid glömmer bort prylen man måste dra ur för att öppna

Sen blev det svårt att komma på mer