Svinkallt i Härlanda

Så nu har jag varit på härlanda bibliotek och lånat ett par böcker om musik som jag hoppas ska ta mig någonstans i mitt tentapluggande. Jag hade tänkt att jag skulle promenera hela vägen, men någonstans vid munkebäckstorget ringde jag Daniel för att se hur långt han kommit. "Jag är där!" säger han och jag inser att det kanske är meningslöst att gå till Härlanda, det skulle ju ta ytterligare några minuter som han skulle få vänta. Så, tur som jag har så kommer bussen.

Så for vi hem till Daniel, och såg honom göra sitt magnifika uppträdande i Grease från nian på Gökstensskolan i Torshälla. (Ibland önskar jag att jag hade någon film från när jag var med i Les Miserables i sjuan, men men, då hade jag förmodligen skämts sönder varje gång jag såg den. ) Allt uppspelat med rätt USEL kvalitet på både ljud och bild. sa jag att det var svartvitt? Utvecklingen var inte så långt fram typ år 2000 eller när det nu var. och när jag gick i sjuan var det väl svartvitt och video. eller färg och video. Jag minns inte riktigt så jag gissar på det. Men det var roligt. det var länge sen jag skrattade så.

Och så hann vi med att träna nere på Olskrokens friskis. Jag och Pierre alltså, inte Daniel, Undrar om jag nånsin får se honom lyfta vikter? Troligen inte. Och jag solade en aning, men trots att jag lade en handduk över ansiktet kände jag hur det protesterade vilt. Och direkt ute vid spegeln ser jag ju att huden torkat och blivit flagig... jag hatar detta! Usch för vintern och minusgrader. Och usch för min hud som inte tål det.

Daniel fick en bäver i julklapp. här ser ni när den äter en av hans farmors kakor:)