I ärlighetens namn är jag för trött och arg för att tänka

Jag är inte helt säker på vad jag ska prata om idag. Nu är första tentan avklarad, den muntliga redovisningen avklarad...nu är det bara tentan imorgon kvar. Och ärligt talat så är jag arg. Och ledsen. och trött. Ska vi kanske ta detta från början?

Okej, igår kom Erika till Göteborg, Det ska verkligen bli kul att få umgås. Om vi hinner förståss. Jag är nämligen sjukt stressad, ont i magen, får stressfinnar och vill bara dö varje gång jag kommer innanför dörren till vår lilla lägenhet hemma.

Fast igår hade Moa tagit med oss på Operan för att se Figaros bröllop. Det var underbart och helt över mina förväntningar och fördomar om opera. Alldeles fantastiskt faktiskt. Sen åker vi hem, jag och Pierre och jag är på bra humör. Men...givetvis, åh, jag blir så arg på allt nuförtiden! och jag orkar inte vara det, så ikväll flyttar jag hem till Moa så att jag vaknar med ett vettigt humör till morgondagens tenta. det är väl det som är meningen?

Och på spårvagnen in till stan i morse läste jag gårdagens fråga i punktSE: "Ska homosexuella få använda ordet äktenskap?" När jag läste de två första svaren trodde jag att jag helt klart läst frågan fel. För vem kan säga nej? Hallå? Okej, jag kan begripa att 80-åriga människor som är för gamla för att ändra sig inte kan hjälpa det. men....de andra då? De borde veta bättre. Totalt var sex av femton svar negativa till homosexuellas rätt att få kalla sitt äktenskap för äktenskap. Iallafall en klar majoritet på positiva. Anledningen till att jag blev arg över detta är jag inte helt säker på, för personligen rör det ju inte mig, (Nu är det givetvis ingen anledning till att inte bry sig om andra) men jag trodde verkligen att jag hade läst frågan fel när jag läste det första jättekonservativa meddelandet från en 16årig tjej. VADÅ NEJ? Vad är ditt problem? Exakt hur påverkar detta dig?

Nu medger jag att jag förmodligen är på lite dåligt humör och inte riktigt kan formulera mig eller tänka ordentligt. Men varför är ni emot mänskliga rättigheter? (Ja okej förlåt, man får tycka som man vill i Sverige, men jag är på dåligt humör, då skriver jag sånt här.ni skulle sett första utkastet)

Ja, från min första ilska till min andra. Eller nej, förresten, den lämnar vi till ett annat tillfälle.

Jag köpte förresten en ny macka på Pressbyrån idag. En med "Wait for it"-köttbullar och Rödbetssallad. Fan, jag ville inte ha köttbullar, jag ville bara inte ha kycklingen. Och sen ville jag ha rödbetssallad. Fan. Nu måste jag äta kött(For your information, min främsta anledning till varför jag håller mig väldigt köttfri nuförtiden är att jag märkt att jag får fruktansvärt ont i magen av kött och kan ibland ligga med starkt magont i ett par timmar på kvällen.Och det jobbiga är att jag inte ens vet hur det blev så. När slutade jag tåla nötkött liksom?) Eller peta bort dem. vi får väl se vad som är lättast för stunden. Jag är fortfarande inte principvegetarian, jag gör som jag vill.

Och så fick jag tillbaka min grammatiktenta från i Onsdags. Det gick som väntat. Wiee. inte alls alltså. Precis under gränsen för ett Godkänt. Yay. Jaja, bara att gå in och anmäla sig till omtentan då. Det jobbiga är att det enda jag är bitter över är jag inte längre kan säga att jag aldrig nånsin fått IG och behövt göra omprov. (Eller jag kan, men det vore att ljuga) Men, jag har saker att skylla på så jag grämer mig inte överdrivet över det. Jag får väl ta omtentan helt enkelt och skriva VG eller nåt. Svårare än så är det inte.

Men...det gör mig lite ledsen. Tillräckligt för att ta med mig en STOR godispåse ikväll. Och för att äta upp köttbullsmackan. det är värt det.

Och ja just det, den muntliga redovisningen? Den gick...vägen. Iallafall, Läraren påminner mig för övrigt om min gamla balettlärare Mercedes kom jag att tänka på då. Hon är ganska lik och bryter liknande(Trots att hon är fransk). Och ja, hon var rätt rolig faktiskt. Den kvällen blev också över förväntan om jag ska vara helt ärlig. Fast jag kan ju säga att jag inte direkt känner för att plugga franska just nu. Men jag ska...ändå. Och tydligen blev jag godkänd i texttenta två. Minst. Yay. hoppas bara det går bra imorgon också.

Och jag har gråtit alldeles för mycket de senaste dagarna. Jag måste lägga av med det snart. Och jag har inte tagit några bilder. Det blir att hålla till godo med denna fria fågel jag såg hemma vid Pierres föräldrars hus i Eskilstuna i somras.