Sett från kustpilen, nu endast som buss.

Jag sitter på bussen med music I öronen och tittar på alla hus vi åker förbi. Från många hänger det långa smala istappar från taken. Några är så långa att jag skulle nå dem om jag stod under dem. Men har du tänkt på en sak?
Dessa istappar hänger inte från vanliga villor, utan bara från typ lägenhetshus och industribyggnader. Hur kommer det sig? Taket kan luta lika mycket som på en villa, men ändå hänger istapparna långt,långt ner. Det gör det inte på villor. Varför är det så?

(Eller hade jag bara turen att inte se sådana?)

Idag var föreläsningen för övrigt väldigt teknisk och inriktad på olika digitala format och musikkomprimering och att skapa ett värde i dessa, och väldigt mycket om Stim och licensiering hit och dit och problemen det medför i den digitala världen.P2P och P4P.

Plötsligt kör vi in i högsby. Här finns en preemmack där bensinen är billigare än överallt annars. 12:24kr/l för 95.Synd att det är så fruktanssvärt svårt att köra upp på den där lilla plattformen.

I morse klev jag upp klockan fyra, och det börjar kännas på bussen hem. Men vad kan jag göra? Att sova på bussarna är inte riktigt min grej. Hur slappnar man liksom av? Det är skumpigt och jobbigt och kallt och lite då och då hörs det högt och tydligt igenom mina hörlurar en röst som berättar vart vi kommer fram härnäst.Nu är det snart Blomstermåla och jag fortsätter läsa min ”Free culture”.

Bilderna är tagna i Kalmar. Det var för jobbigt att fotografera på bussen.

andra bloggar om is, istappar, kustpilen, free culture