Egentligen inget viktigt

Jag tänkte testa det där med färg på texten.. eller iförsig kanske inte.
Sitter här nu efter ett klassmöte och en genomgång av extratillval och jag upptäcker att jag inte vill ha nåt av de ämnena.

Kunde de inte lagt in nåt roligt? som analogfoto? Eller teater med en vettigare lärare?
Jag råkar veta att han är jobbig. Därför vägrar jag gå dit.

Daniel sprang iväg på teorilektion för att prata lite med läraren Marie. De slutar väl om tjugo minuter eller nåt.
Och jag ville för övrigt beställa den förlängda RENT-filmen.
Men ICKE. den gubben gick inte. Filmen var tillfälligt slutsåld. HELVETE.
Nehe.

Vad gör jag nu då? Beställer hovets skiva?
Det vill jag faktiskt. Det borde jag göra nu när jag har pengar.
Och beställa min lackkorsett som jag tvekat över i typ ett år nu. Men jag VILL ha den. den är ju underbar...suck. okej. Jag beställer hovets skiva. sen får vi se. tror jag. ska lyssna lite på musiken först kanske.

Okej. Sebbe spelar Cannonball med Damien Rice på youtube.com
Det är en underbar låt, verkligen.
Okej, jag kan tyvärr inte lägga upp nån bild idag. orkar inte.Eller jo! vänta nu, jag kan ju visa affishen som jag och Henrik fixade igår till Spelådanskvällen på onsdag. Den är verkligen jättesnygg. Hehe.

Fina bilder också.

(Säger förståss fotografen, yours truly.)men... ändå. jag har ju bara fotat den bilden som är från förra året liksom. Och bakgrunden. inte de med gamla människor som dansar. om det syns. och inte den broderade duken heller.

Japp...yay.

LÅT SOM FASTNAT I MITT HUVUD!

FAN.

"Tidigt varje morgon går jag ner till stranden för att se om jag fått nån fisk i mitt nät"

Med rörelser. förståss. Suck.

Ännu en festkväll

Satan..vi SKULLE ju inte vara i vårat hus. vi skulle ju inte!
Men... så blev det. hah...
Jo, det var jättekul. städningen är dock inte lika rolig.
Moa, jag och Erika hade sminkförfest med ouzon som Tobias lämnat igår och sagt att vi fick, så den drack vi upp. hehe.
Sen när resten av klassen kom gick vi hem till Micke där festen skulle vara.
Där stannade vi kanske en och en halv-två timmar nånting innan vi gick tillbaka till villan och fortsatte festen där.
Efterfesten varade...LÄNGE. alltså. till typ fyra.
Alla började måla på varann med min fina cd-skrivarpenna och alla hade plötsligt ett gäng skumma/fina/fula tatueringar överallt.
Jag har bara en. En pyraya. Som inte är så fin men som menar allvar enligt konstnären, dvs Henrik.

Min kära pojkvän pratade jag med i telefon också... och inte bara jag, om jag inte minns fel pratade han med både henke och Sebbe under kvällen. haha, och vi alla vet att Sebbe kan prata, och jo, Pierre också, det är ju det som var grejen, jag fick ju knappt tillbaka telefonen:)

Ja, de verkade ju gilla varann. tydligen har jag en cool pojkvän enligt både henrik och sebbe. kanon, som om jag inte redan visste det. Snygg är han också. och alldeles underbar.

Bild 1: Bilden på min kära pyraya på armen. Han menar allvar. Det andra är henriks arm med en haj som sebbe ritat. lite argare kanske va?

Bild 2: Moa, Erika och jag under festen nån gång. Det var en lite trevlig bild. gillar min sminkning framförallt. Även om jag ser töntig ut och har en idiotisk min. Men kan jag hjälpa det? ja kanske. vad vet jag? Och jo, jag är ego, de andra ser också bra ut. Annars skulle jag väl ändå inte lägga upp bilden?


Känner mig rätt nöjd och tillfreds med det mesta just nu. Är ganska glad att jag än så länge slipper ångesten. Det gör det väl lättare att försöka koncentrera mig på att hjälpa Daniel. Jag vet hur det känns. verkligen, jag hade det nästan hela tiden förra året. Men det är så annorlunda i år. Visst, jag saknar, jag saknar jättemycket och jättemånga. Men jag försöker att inte tänka på det. Snart åker jag hem och den gången hoppas jag att vi lyckats fixa så att jag och Pierre kommer hem samtidigt. Jag saknar honom. Det är som det är.

Festkväll i villan

Igår var det fest. Därför har jag typ sovit hela dagen...
Jag vaknade tidigt, men det berodde mest på att jag bara somnade igår. Så här var det....

Det var typ två på natten och folk droppar av. Ett gäng människor ligger i min säng, jag ringer Pierre och pratar med honom samtidigt som jag går till daniels säng och pratar där. Till slut märker jag att jag håller på att somna i samtalet och säger godnatt till Pierre(Som är värre nattuggla än jag och trots att han är nykter är vaken jättesent.Brukade iförsig jag också vara innan jag flyttade tillbaka hit och började gåupp tidigt)
och sen tror jag att jag bara somnar. i Daniels säng(som lyckligtvis inte är hemma.Men hade han varit det hade detta förståss aldrig hänt. då hade jag somnat i min säng för han hade förmodligen jagat bort mig)

Och i och med detta vaknar jag alltså jättetidigt. typ halv åtta. Men ligger kvar ändå. Jag är ju inte dum, det är helg. då går man inte upp överdrivet tidigt. vid halv nio smiter jag in i duschen och vid halv elva går vi alla fyra grannar iväg till frukosten. Tillbaka somnar jag igen.(denna gång i min säng) Jag minns ölen som Mats spillde ut kvällen innan(VÄLDIGT MYCKET. HAN VÄNDE TYP UPPOCHNER PÅ BURKEN) men orkar inte göra nåt åt det.
Vid tretiden vaknar jag av att Pierre ringer igen. Han tycker att vi kanske borde prata nån gång när bägge är nyktra. jag blir genast piggare och går ut på balkongen och undrar var alla är. När samtalet bryts av vad jag tror/antar var dålig laddning skickar jag meddelande till Moa och Erika och frågar var de är. Tydligen har de också somnat i sina rum och kliver upp nu. Ganska lagom till middagen som är vid fyra. Kanon. Timing.

Ja, min kära rumskompis Daniel ringer också och hälsar för att kolla hur jag mår. Tydligen har han pratat med Erika och hon har väl sagt att jag typ sovit hela dagen. Men jag mår fint nu när jag vaknat ordentligt. Han blir sur över Ölen på golvet och säger att den ska vara borta inom en timme. Jaja.

Nu är det efter maten och jag sitter i datasalen och gör inget viktigt alls egentligen. Skulle bara kolla helgon och kanske skriva nåt här. som jag gör.
Ikväll är det fest. Igen, men denna gången inte hos oss.


Fest på en alkoholfri folkhögskola behöver inte vara ett omöjligt uppdrag. Det är bara att ta det lite försiktigt när killen som låser alla dörrar promenerar omkring typ vid tio. Tänker man på det är det lugnt.
Det finns ingen som går in i andras rum för att kolla att det inte finns nån alkohol. herregud, vi är väl inte på ett fängelse heller, eller hur?

Jag vet oh, jag vet

Jag vetjag vet.
Jag har blivit usel på att skriva här de senaste månaderna. Och lika usel är jag nu när jag börjat skolan igen. Trots att jag liksom...borde vara mer i datasalen nu. Det är jag inte.
Jag har ju min egen lilla dator och har den på rummet men där finns inget internet och ja...jag vetinte. Det kanske är långt till flygeln. vad vet jag.

Just nu är jag lite småskraj för att larmet kanske gick typ 16.20

Det vill säga typ nu.
Jaghar inte hört nån varning men helt omöjligt är det ju inte.

Så jag är lite rädd.

Okej jag går nu för jag är lite rädd.

Ni finner mig i rektorsvillan.
GOD, I love our house!

I really do. Vi hade winedown process igår.

Åh nej nu måste jag verkligen gå!!
Tänk om larmet börjar tjuta!
TÄNK OM??!

Okej, jag är faktiskt inte rädd för larmet. dessutom SKA det förvarna mig.
Pratade med Pierre idag. var lite ledsen över att jag bara lagt på när han ringde i natt. Men jag var trött efter vinkvällen och..ja, tre på natten var ingen hit. inte då. Ikväll skulle det inte gjort nåt.

Tror jag.

Och älskling, jag väntar fortfarande på den där bilden på dig i dina blommiga boxershorts. Just so you know. om du läser detta...puss.

Daniel har farit till fastlandet och ska hälsa på Simon så jag är ensam i vårat stora rum. Men än sen, det går finfint,och jag har ju de andra tre. Så inga problem där inte.

Gothenburg

Jag borde väl ha börjat skriva det här så mycket tidigare. Så mycket tidigare. Eller lite i alla fall. Det är bara några dagar sen jag åkte ifrån Göteborg och min fine Pierre(som också går under namnet ”pornolasse”…Yay… eller nåt? Äh, han är söt, ändå.

Okej. Dagarna one by one. In GOTHenburg.

Tisdag 22/7
Elin och jag åker för att snabbhälsa på Kim I hans nya lägenhet I Kista utanför Stockholm. Där träffar vi också Jimmy, som lägligt nog också var där och hälsade på.(okej, det var väl typ bestämt så, men han kom dagen innan) Kistagallerian är en rätt stor galleria, och Kim pratade typ hela tiden om att han knappt kunde fatta att han bodde i Stockholm. Vi sover över hos Kim, jag i Kims tvåsitssoffa(Ja, det var trångt för benen) Elin och Kim skavfötters i Kims säng, och sen Jimmy på liggunderlag och tunn madrass på golvet. (ja, det var hårt på golvet) Och jag hatar mig själv, för att jag har mens. SUCK. Hatar den gången i månaden då det händer.

Onsdag 23/7
Jag börjar bli rätt nervös för att fara iväg till Pierre i Göteborg..jag menar: HUR väl känner jag honom? Han KAN ju vara styckmördare. Eller, nej, det misstänkte jag faktiskt aldrig, hur många styckmördare skulle vara kompis med Kim? Nej, precis. Hah.
Jaja, vi promenerar runt i Kistagallerian hela morgonen tills vi slutligen snart måste iväg med tunnelbanan mot centralstationen så att jag kan åka iväg, mitt direkttåg till Göteborg går typ 16.34 eller nåt liknande. tror jag. Så jag kliver på, och sitter sen och paniksms:ar alla jag känner, nästan. Annelie är till mest hjälp. Underbara Annelie kan man alltid lita på.
Ja, jag kommer fram nån gång vid halv åtta och Pierre möter mig vid stationen, han är jättesöt, precis som jag vetat hela tiden, Ja vi åker hem till honom, där han bor och ser på stålmannen, och ett Prisonbreakavsnitt tror jag visst det var. Det senaste som inte kommer till sverige inom de närmaste månaderna ens.

Torsdag 24/7
Jag får följa med till Chalmers, ganska mycket lugnare än dagen innan. Tack gud. Väl på chalmers får jag höra i princip allt om hela skolan och dess små föreningar som förståss Pierre är medlem i(eller okej, han är med i EN, inte fler, tror jag). Än så länge fattar jag nada om allt, och är rätt glad om jag lyckas lära mig nåt namn. Men hur mycket som fastnar vet jag inte. Jag minns däremot den här kvällen, varför vet jag förståss, men jag vet inte hur.

Fredag 25/7
YES, min lön har kommit! Det var typ så här länge jag hade tänkt stanna från början. Jag vet det inte nu på fredagen förståss. Då gled bara tiden förbi och jag var lycklig som det var. Det är nån nollningsritual som jag sitter med på och tittar mest på Pierre och hans intressanta HÄKS-byxor. Jag upptäcker att jag faktiskt har lärt mig namnen på hela HÄKSgruppen. Vilka är typ sju, men ändå.
Det är gratis sprit på chalmers märker man också. Haha, det är svårt för nån som jag som alltid behövt betala,(Eller bli bjuden, vilket är typ samma sak)Men nu är det fritt, det var kul. Jag får ett trevligt samtal med Emil och Elin i telefonen där jag går omkring med min tredje ölburk. Jag är faktiskt stolt över mig själv som lyckats dricka öl. Jag brukar aldrig lyckas med det. Det var en intressant kväll, av många anledningar. Jag minns mest den stulna jägerflaskan, som jag delvis hade med stölden att göra. Nej, jag tog den inte, men jag sa heller inte att de inte fick ta den. Mitt fotografiska minne minns ju i alla fall.(eh…fotografiskt minne. Japp…) Jag vet till och med namnen på klantarna. Surfing birds…och deras riktiga namn förståss. Jag är rätt bra på namn faktiskt. Klädlängan minns jag också, det var roligt, inte för att jag var med, men det var kul att se. Och han killen som var kompis med Pierre som kom fram och försökte skämta, och jag fattade inte vad han höll på med och stammade mest fram en massa ord. Det gick nog inte så bra alls faktiskt. Jag tror det är nåt så här:

(Jag kommer gående från toaletten och kommer tillbaka till betonggården, Jag ser Pierre stå och prata med en kille som sen springer fram till mig)
Killen: Hej! Jag måste säga att du är jättesnygg, är du singel?
Jag: Eh…va? Jaha….
Killen: Kan jag få ditt telefonnummer? (plockar fram sin mobil) Ja om du är singel alltså?
Jag: Eh… nej, eller…va? Men..?
Killen: Äh, jag skämtar bara, jag är kompis till Pierre, jag heter Gustav. Han sa att jag skulle bråka lite med dig.
Jag: Eh…jaha?! Okej, jag förstår. Antar jag. Jaha, hej hej, jag heter Frida.
Killen: Så nu har du fått ett bra första intryck av mig, va?
Jag: Jojo, eller, nej, det är lugnt. Kul hörru. Haha
(Jag går vidare lite halvfull bort tillbaka till ölflaken och jägerflaskan som ännu inte är stulen. Typ direkt nu kommer nån annan fram och ber att få stjäla flaskan .Lättlurade lilla jag)

Jag minns faktiskt inte hur vi kom hem den här kvällen…Vi gick runt först och kollade på andra stationer, och jag tiggde till mig en grogg av Hilda/Lina. Men hur?....eller jo, förresten, vi åkte ju spårvagn! Och stackars Benjamin (nolla i surfingbirds) var jättefull där vi hittade honom på stationen, Pierre var inte så pigg han heller, han höll nästan på att somna där på stationen. Det var nog den här kvällen som vi kallade oss tillsammans. Som det kan gå.

Lördag 26/7
Lördagen är typ en dimma. Jag var bakfull av ölen och ville helst inte göra så mycket alls. Men vi skulle visst in och grilla, så där satt jag i skogen med hela HÄKSgänget och sen även faddergruppen som skulle hälsa på. Det var inte många stackars nollor som orkade dit. Och knappt jag heller. Väl hemma bjuder Ville på torsk, (Han har ju jobbat i restaurangkök, och ja just det, Ville är killen som Pierre hyr sitt rum av om jag glömde säga det innan) Vi ser på pocahontas. Av nån anledning. Hah, det är kul med disneyfilmer. Karin ringer och vill att Pierre och jag hänger med ut på krogen, jag är inte direkt jättepigg på det, förståss. Dricka varannan dag är typ det jag orkar med. Tyvärr alltså, men så är det. Vi ser på Prison Break från första avsnittet nånsin. Jag har aningen svårt att koncentrera mig, men lyckas väl någorlunda. Tror jag. Sen… resten är privat.

Söndag 27/7
Jag får nån timme på stan medan Pierre och Karin köper ananas och kokosnötter inför kvällen då det är nån Hawaisittning för nollorna. Karin och Pierre är Toastmasters och ska klä upp sig i bastkjol och karin med kokosnötter. Dessvärre fanns varken kokosnötter eller bastkjolar så de får nöja sig med Ananas och sönderklippta soppåsar. De blev faktiskt rätt snygga tycker jag ändå. Snyggare än väntat. Fast som sagt förut, Pierre är alltid snygg.
Jag blir mobilhållare, korthållare och kameravaktare(inte vidare smart som kameravaktare visar det sig sen…heh…pinsamt kanske.)
Men, eftersom jag lärt mig koden och dessutom lärt mig hitta på den här skolan så går det galant med det mesta. Jag kommer in och ut överallt. Eller, de ställen jag testade, typ ut ur huset och in i hissen. Gratis sprit är farligt, gratis jäger framförallt. Jag som som inte ens GILLAR jäger egentligen!
Jaja, när det bara är att vinka och folk kommer med en flaska så är jag rätt illa ute.
Jag är egentligen livrädd ända fram tills maten, eftersom jag vet att jag egentligen inte ska vara där, det är ju en skolgrej, inte såna som jag. Jag hamnar ändå rätt bra till vid bordet, mitt emot två nollkillar och bredvid en annan, (han som tog jägern i fredags för att vara exakt.) Usch, jag blev verkligen jättefull ikväll! Jag hade just skrivit upp mig på gyckel för kvällen. Jag tror att min plan var att sjunga ”guldet blev till sand” för att riktigt mobba alla med min käre Peter Jöback. För ALLA har hört den. ALLA.
Faktiskt. Den som inte har hört den kan hälsa till mig så ska jag lära ut den. Kanske.
Meeeeen….vi kom jag aldrig dit, för plötsligt behövde jag gå till toaletten och där blev jag kvar…ett rätt bra tag. Plötsligt är Karin där och hjälper mig och hämtar Pierre så att han kan sitta och sova med mig. Jag tror faktiskt att jag somnade därinne på toaletten, men allt jag minns är att Amanda och nån mer…nån som jag glömt vad hon hette trots att jag lovade mig själv att inte göra det, hjälpte mig bort till ett annat ställe där jag däckade igen. Usch, ingen bra kväll för Frida alltså, till slut kommer Pierre tillbaka och vi tar en taxi hem.

Måndag 28/7
Inte kul…att vakna. Alltså. Helt trött i huvudet och med en gnagande känsla att Kameran är borta. Inte min, den lämnade jag hemma igår, men PIERRES kamera! Noooo. Jag hatar när folk anförtror mig saker och jag tappar bort dem. Jag kände mig som Daniel när han glömde sin väska på tåget med VÅRAN kamera i. Fast den fick vi ju tillbaka, och faktiskt så hittar vi Gustav som säger att han tog hand om Pierres kamera och gett till nån i HÄKS. Så allt blir bra, Pierre får sin kamera, sätter upp hyllan som han hade ner igår(jo, det är sant, han hade ner en hylla, dessvärre missade jag det, men ändå) Jag läser Ernie och fryser halvt ihjäl. Varför? Eh nej vet inte.
Vi åker hem, för jag klarar inte att gå på stan så som jag mår(jag har aldrig varit riktigt bakis förut, men nu, jojo…) och ser på Aladdin 3 – och Rövarnas konung. och Poseidon, för att fördriva tiden när vi åt mat, Makaroner och köttfärs med väldigt mycket fefferoni i. (Starkt!!)
Oh yes. Och mer Prison break, detta blev en filmkväll som hette…. Duga.
Nu gillar jag till och med programmet, och jag har svårt att tänka mig att jag ska hem imorgon. För det har jag bestämt nu, plötsligt insåg jag att jag varit här i nästan en vecka i min lilla drömvärld och av alla telefonmeddelanden och samtal så börjar jag bli påmind om att jag snart reser igen, jag måste hem.

Tisdag 29/7
Vi vaknar, jag vaknar tidigt, av nån anledning fick jag sova på fel sida för mig, Jag vill alltid helst ligga ute vid kanten, inte vid väggen. Men denna natten sov jag vid väggen, därav mitt tidiga uppvaknande då jag går upp och fixar frukost till Pierre och känner mig som en hemmafru, eller inte egentligen men..nästan. Mtv på morgonen, det enda som går. Heh..kul, jag börjar redan känna en liten saknad att jag snart åker…
Vi åker iväg till Karin och hämtar henne,Pierre spelar piano där det finns uppenbarligen. Trevligt. Han kan visst om han vill. Vi åker, in till staden där jag blir avlämnad på stationen med ett löfte om att vi ses snart igen och att ringa om vi funderar på att åka hem till eskilstuna snart. Jag gråter lite grann och ringer Daniel, för att få nåt att göra, och sen Elin, bara att prata sig igenom tårarna gör allt lite lättare, och sen ser man inte lika miserabel ut när man går och gråter och pratar i telefon. It’s all about what it looks like.
Jag får några timmar själv på stan i göteborg(ett måste när man varit i stan så länge som jag varit nu för första gången i mitt liv, jag som aldrig ens åkt spårvagn förut) och handlar lite smått jag hittar, ett par tröjor, örhängen och..ja, saker. Jag kommer på att jag lämnat mina creoler till Karin i söndags och sen glömt bort det. men bryr mig inte så mycket, hon kan behålla dem, som en present från mig. Jag köpte nya nu ändå.
Sen åker jag hem. Hem till Eskilstuna. Tåget går 14.42 och allt känns lite vemodigt, Men ändå. Det kanske var på tiden. Kanske. Förmodligen.

På kvällen ringer Pierre mig och kollar om jag kom hem okej från bastun där nästa nollningsgrej var. Det verkar vara kul. I guess. Men den kvällen fick jag sova ensam. Lite ensamt. Men det går det också.

Idag är det lördag, samma vecka samma år. Men nu sitter jag äntligen framme på gothland, i Hemse med Daniel och Elin. Och Moa i rummet snett mittemot.
Vi har packat upp och det ser riktigt trevligt ut. Tycker jag. Jag måste messa Pierre och be honom ringa mig eftersom jag inte har några pengar på mobilen.

Allt från mig. För denna gången.

Göteborg

Eller "GOTHenburg"

hehe... Först GOTHland och nu GOTHenburg.
Fast det är ju iförsig rätt.
Sitter nu i Pierres rum vid hans dator och lyssnar på nån skum musik som faktiskt är ganska...kul. ja, rätt bra.tror jag. "Ra Fa Ga"?? okej.... där ser man. Intressant... Vad nu det är
"Luna y Tu" Jaha, här har vi normala namn på låtarna... okej det är väl nåt spanskt eller så.

Har varit här en...tre dar iallafall. Oj.
Och jag vet ännu inte när jag ska hem. jag trivs här! Har haft tre underbara dagar.
Men...ja, nästa vecka åker jag ju till gothland så...ja, vi får se.
hur länge pojken orkar med mig.

Intressant info: Kemistudenter är förvånansvärt roliga. (Jag och mina fördomar haha)

Flytten upp till övervåningen är typ klar nu.
Nu är det väl bara några små petitesser som att städa mitt gamla rum och...plocka i sär min fina sekretär som inte går in genom den pyttelilla dörren.
USCH!!
Jag älskar min sekretär. jag har haft den sen jag var liten. Ja, ganska liten iallafall.
Typ tolv. men det är ändå åtta år!

(Dessutom är man liten när man är tolv)

Med hjälp av en massa människor, men mest Frisken, fick vi klart allt på övervåningen och till mitt rum. ja, mest Frisken. han har nog gjort mest. Men det blev bra härinne i Elins gamla rum.
Lite mindre, lite mysigare och mer jag.
Plötsligt fick jag mer som jag ville.
Men fortfarande står flyttlådorna i rummet. de måste. Snart bär det ju av till Gotland.
Men först...Stockholm imorgon.
Sen...Göteborg, på onsdag.

Lite...pirrigt. nervöst? I don't know.
Men det känns i magen. eller om det bara är mensvärk.
Troligen bara mensvärk.

Så sitter man hemma hos Häggblom en vanlig dag mitt i natten. detta är förresten ett återskapat meddelande...jag råkade visst radera det förra...hmm.
Idag har Elin lärt sig vad man gör hos Daniel, hon verkade lite smått uttråkad när hon märkte att det vi faktiskt gör är att ligga bredvid varann med varsin dator och stirra stumt på skärmen. ja, och då och då på varandras datorer, bara för att se vad den andra gör.
Och så dricker vi kaffe. Kaffe är viktigt i en människas liv.
Ja, och förståss diskuterar diverse ting.

Nu är klockan två. jag stör mig på min urringning, det har jag för övrigt gjort hela dagen. Ja, här lägger vi väl in en bild som visar min urringning en helt vanlig dag och en kaffekopp. latte förståss. Att jag störde mig på urringningen var väl mest eftersom tröjan hela tiden när man låg ner ville visa bh:n. det stör mig.

Cigaretter.
Det blir dagens andra ämne. hmm.
Jag röker när jag vill prata om nåt speciellt, jag är ingen rökare, ibland vill man bara. så är det bara.
Det är nånting med en cigarett som öppnar människor, vad det nu kan vara.
Så...igår och idag har jag rökt. jay... great. Och hela tiden kommer man att tänka på vad Mamma sa för två år sen när jag var arton:
"Ja, att börja röka nu det vore ju idiotiskt. Nu när du är så gammal att du vet hur farligt det är."
Jojo lilla Mamma, men jag är fortfarande ingen rökare. jag röker...ibland.
Behovsrökare. nästan som feströkare. men ändå inte.Sorgetidsrökare...ja kanske?

Elin är inte riktigt hundra på hur man använder fokus på en kamera. Men av någon anledning gillar daniel denna bild som följer där man visar våran intressanta vänskapsrelation. Eller en del av den. Hur vi slår varann och skriker "Karljävel!!" och "Hagga!!" efter varann är nåt annat. här hittar daniel nåt han tycker är kul, och jag ler lite för sakens skull även om jag förmodligen inte fattat det roliga. eller också är det väl småkul. jag minns inte okej?


Jag har ett VÄLDIGT skiftande humör för övrigt. inget att göra åt. Det är synd om mig. Ena dagen totalt nerdeprimerad och andra dagen är allt kanonbra. super.

Tack

Tacka gud för Annelie(Om nu Gud fanns, vilket han förståss inte gör och det vet vi alla)
Jag hoppas att jag alltid kan finnas där för dig som du finns för mig. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig, min vän. Jag är lycklig som har dig i mitt liv.

Igår , eller snarare i natt pratade jag med Pierre på telefon, i fyrtio minuter eller nåt sånt, tror han sa det. Han är så söt när han pratar med mig, man kan inte hjälpa att bli helt varm inombords. i varje fall inte jag.

Idag följde Annelie mig till mitt kära arbete IP för att lämna av mina arbetstider till chefen. Så att jag får någon lön. och sen ut på stan för att se hennes syster klippa håret. ja, sen hem igen förståss.
Annelies pojkvän Ken kom förbi igårkväll. eller snarare i går natt. han promenerade hit i regnet klockan ett på natten. haha. jaja, bättre än att gå hela vägen till skiftinge kan man i allafall säga.
Han har nu fixat mina efterlängtade disneyfilmer som jag har saknat så mycket. Ringaren i notreDame 2 är en höjdarfilm...eller inte, okej, men den är ju kul att se...liksom.
Nu börjar mina OC-avsnitt gå mot sitt slut. bara tre kvar.
Vad ska jag nu säga att jag gör varje gång nån ringer och frågar?
ska jag börja spela Betapet igen som ett annat fån?
som jag vet att jag är, men ändå.

Okej, jag är sjuk. jag vet. Jag har nu färgat håret igen, Eller Elin har färgat mitt hår. jag är inte helt säker men färgen hette blueberry även om jag tycker att den liknar vilken annan halvlila färg som helst. jaja, håret är mörkare igen i allafall. snart är det väl svart igen, som vanligt, om jag inte kan undvika det.
Vilket jag kan. förståss.

Och ja, Daniel, jag kommer ihåg dina cigaretter. I hope.


Jag hoppas att jag kommer över det här. det borde vara så enkelt? varför är det inte det?

Om ändå

Upptäckte just svarta kajalstreck på mina lakan. great.
Ännu en grej att fixa.

Har inte gjort ett enda skit idag. verkligen inget alls.
Bara legat här. ätit mackor, och på senare tiden godis. Hela dagen.
Mamma och Pappa är i västerås och ska tydligen stanna där tills imorgon. Så de antar att Elin och jag fixar mat själva ikväll.
Jodå, förutom att elin är hos Emil och jag alltså blir själv ikväll.

Jaja, jag lär inte fixa mat, men men. jag överlever.
Är bara så trött. så trött på allt. Vill bara bort, men måste visst vänta ett tag.
Suck. och allt detta medan tiden bara rinner bort.


Jag ska ringa Daniel senare. hoppas att han är ledig och har tid att prata en stund. Jag skulle ringa nu, om det inte vore för att jag vet att han umgås med Emma.
Jag hoppas att Elin och Emil drar direkt till hällby så att jag slipper det ett tag till. Jag orkar inte.

Jag skulle be henne stanna hemma, om det inte var för att jag fattar att hon vill umgås med honom nu medan hon kan.

Jag skulle be att få följa med till vännen de träffar nu, om det inte vore för att jag känner mig oönskad. av flera orsaker.

Jag känner mig som en dramaqueen. och inte på något bra sätt.
Det känns bara...tomt.


Sen för tillfället bryr jag mig inte vem som läser det här. Jag kommer säkert ångra det här en dag. men inte nu.

Massor med saker stör mig just nu...nej inte bara en. Massor.

ja..en sak sa jag förut.
Andra saker.

-Att jag har beslutsångest.
-Att en vän inte verkar inse hur ont det kan göra att plötsligt bli bortglömd
-Att jag tvekar inför flytten, trots att jag VERKLIGEN vill bort för tillfället.
-Att jag hänger upp mig på dessa småsaker.
-att det plötsligt känns som om ingen bryr sig vad som händer med en.

Punkterna hör ihop.
jag vet.
Egentligen är det bara två saker som verkligen gör ont.

Precis när jag trodde att jag hade lärt mig leva med det så slår någon mig i ansiktet med det igen.

Jag kan inte hjälpa det.
Det stör mig något otroligt att han skulle iväg. och det stör mig att jag saknar honom.
Att jag vill ha honom här.
Fan för livet.

Men men. jag ska neråt Göteborg förr eller senare. och hälsa på honom. snart hoppas jag. ska bara se hur pengarna klarar sig med mig.
Är just hemkommen från gotland och medeltidsveckan. vi åkte i fredags och upptäckte tidigt i morse att vi skulle bli tvungna att åka jättetidigt tillbaka igen. Nu tyckte jag mest att det var skönt att få åka tillbaka. att gå runt i medeltidsklänning på en marknad och frysa ihjäl är inte riktigt min grej. Men...jag köpte faktiskt de mest lovely örhängena på marknaden, och ett halsband som följde med. jag börjar älska det så smått också. det är faktiskt väldigt fint.

Ja ursäkta men nu var jag faktiskt tvungen att gå och ta en bild på halsbandet och örhängena. Med på bilden blev också Sisselas vackra väska. Eller min vackra väska. som Sissela gjort.

Ja...nu hur mycket man ser av smyckena när de ligger sådär står skrivet i ...eh.. historien?
Ja, whatever. Jag var på medeltidsveckan alltså.
Vi flög dit. I ett flygplan.
fyrmannaplanet SigurdErikIvarBertilYngve. Så hette han. Planet alltså.
Precis.

Nu ser jag på mitt vax som jag fick av Daniels Mamma och funderar på när jag ska testa det.
Nu går ju jag typ ideligen omkring i kort kjol så mina ben är juså gott som alltid välfixade. (Vem sjutton vill ha håriga ben i kort kjol som visar hela benen?Nej, precis) Och sen älskar jag ju just kjolar...så det blir svårt bara.
Men...äh, det går säkert bra.
Vi testar om en dag eller två.

flytten till Gotland känns mer och mer nära nu...pratar nu med Sebbe på msn. om gotland. förståss. dit vi alla snart nu åker igen.
Så nära så nära.
Okej, jag ska till Tuna park nu om en stund. ska tanka bilen och köra dit Mamma.
okej, see you.

And here they are. frågorna och svaren som ingen egentligen tänkte på, utom jag.

- Så Frida, varför slutade du så plötsligt skriva i din blogg?
Eh...Jag vet inte riktigt, plötsligt visste jag inte längre vad jag skulle skriva, jag kunde inte skriva mina egna tankar eftersom de bara handlar om en sak. hmm..
- Vad handlar det där förra aningen kryptiska meddelandet förra veckan om?
Som vanligt.. om en pojke. förståss. Det gör förresten allt nuförtiden. Och det stör mig som bara den att ligga och vänta på sms. Men ändå. äh, kan som vanligt inte skriva nu.


Sitter faktiskt här och raderar hälften av allt jag skriver. för att jag inte KAN skriva vad som helst. and that's just how it is. Det handlar bara om att I'm a troubled young mind som...okej det är allt jag har.

Har sett på ett mycket stort antal avsnitt av OC i följd den senaste tiden. Är nästan klar med första säsongen, tredje såg jag för ett tag sen. andra är jag typ på tredje avsnittet, vet inte varför jag ser på det när jag ändå vet hur det blir.
Men men.
saknar gamla vänner lite smått, längtar lite smått till gotland också, av olika anledningar. det ska bli skönt att komma bort från allt, men samtidigt jobbigt att lämna något annat.
Sommaren gick bara så fort, eller hur?
och det här är första lediga dagen på en månad. Min semester och mitt sommarlov börjar nu, jag har inte haft något alls sen jag kom hem i maj.
Och nu är det redan augusti. snart börjar skolorna för gymnasievännerna.
Och här sitter jag och önskar att saker och ting kunde hänt tidigare och varit annorlunda från första början.

Och förresten det där kryptiska jag skrev i förra meddelandet?
Fixade jag det?
På sätt och vis. ja, på sätt och vis.


Såg Winnerbäck i lördags förresten, med min kära vän Annelie. ja, och Jimmy och hans lillasyster Jeanette också. och ett gäng människor Annelie kände.
Ja, och alla andra som stod och hoppade i Rothoffsparken som jag inte kände. Sen kom jag hem till Daniel och Elin som satt och drack apertif och sminkade sig.
Och vi gick ut, till Rolling, och sen det sedvanliga doppet i ån. Det spelar ingen roll hur äckligt andra kan tycka det är. för oss är det en grej. Som måste göras.
Sen badar jag inte naken i ån. no way. Eller...kanske sen. kanske på onsdag. we'll see.

Och hjälp vad kallt det kan vara efteråt. kallt. så att man nästan fryser ihjäl. Då är man glad för en arm som ligger runt en. så att man nästan glömmer hur kallt det faktiskt är.

eh.....

ehm...okay... jag fixar det här senare.

förhoppningsvis får vi väl fler chanser.

Körkortet avklarat...

Hmm…vad att berätta?
Jo! Jag har numera ett körkort att stoltsera med. Eller egentligen inte, jag har ju inte fått det än, men…jag FÅR köra omkring själv med mitt papper som bevisar att jag är godkänd och min legitimation, sen om nån vecka får jag körkortet självt. Körde upp i måndags och tänkte genom halva uppkörningen att ”nej… får jag inte körkortet blir jag i varje fall inte förvånad.”men....YEES det gick bra!
Så…idag har jag kört runt till sundbyholm och hämtat Kattis och sen lämnat Kattis hemma hos sig igen.
Trevligt…än så länge är det väl kul att köra bil, inte lika kul när jag måste tanka också…vilket jag väl typ måste snart. FAN.

För övrigt…på bildbloggen ska jag lägga upp berättelsen om fredagen…Inte mycket till berättelse men…jag tog liksom bilder då..och nån dag efter ..typ lördagen också.. I don’t really know.
Daniel ringde idag och sa att jag glömt min laddare hos honom. Och uppenbarligen skrev han på mailen också…men…I didn’t read it. Internet är segt här nuförtiden.
I lördags var det praktiskt taget klassträff på Rolling… gamla klassen från högstadiet…vi som fick umgås i 10 år… jäklars vilken lång tid. Och nu är det fyra år sen jag såg dem sist. Tiden går.
Men…ja, trevligt var det väl. Intressant att se vad som hade hänt. Vissa hälsar visst inte riktigt på mig, men…jag har inget emot det, jag vill inte hälsa på dem heller. De som hälsar har väl aldrig riktigt gjort nåt…Fick reda på lite skvaller. Kul kul. Som man liksom inte…riktigt…trodde. Men… jaha.

Är lite irriterad för tillfället. Jag tror att systern totalt glömt bort löftet hon gav. Suck. Jaja, det förstod jag väl skulle hända, trodde bara att det skulle gå ett litet tag innan hon började med det. Det var aldrig ens nån tid emellan. Blir rätt ledsen ändå. Trodde väl att hon lyssnade. Och nu kan jag väl inte prata med henne heller.

Tack Philip!

Tack Philip för nätverket på gökstensgatans busshållplats.
Det var uppskattat nu när Daniel och jag satt där och väntade på bussen. Jobbigt att du inte hade skyddat nätverk. Fast, vem förstör det för?
Egentligen?
Inte dig och inte mig.

TACK.
Tänk om man visste vem du var. ska vi träffas?
Ja...läser du denna blogg(Vilket jag starkt bettvivlar.) så skriv en rad eller två(eller tre).
Jaja, hejdå.

Vi sitter här på busshållplatsen nu!
härligt

Lokal Remake, jaså.

Upptäckte just idag, eller mer snarare igår eftersom klockan faktiskt passerat tolvstrecket redan i natt och klockan är mer närmare tio över tre. (PÅ NATTEN) ja varje fall så upptäckte jag att filmen "Danne och Sandra" numera nte är särskilt svår att komma över. uppenbarligen kan man bara råka trilla över filmen. hmm.
Upptäckte det när min kära gamla lilla vän Johanna som jag råkade träffa på vid bussen mot Torshälla tidigare sa helt plötsligt bara: "Jag har sett en film som heter "Danne och Sandra", där var ju du med!"
Och jag tänkte "VA? hur kan du veta om den?"
Och sen, ja, på nåt sätt trillade hon väl över den på internet, med tanke på att man liksom bara behöver söka på "Danne och Sandra" och sen gå in på sandvikens kommuns filmarkiv så finns den där. I halvkass kvalitet. Inte som MIN film, som är en dvd. Men men, jag är ju med i den, jag måste ju ha en riktig film hallå!
Hur som helst, se den. Den är wonderful. eller.EXTREMT rolig iallafall.
Tycker jag. Sandvikenmålet är ju såååå bra.

hehe.

Sitter för övrigt hemma hos Daniel just nu, med MIN egen dator.(som jag iförsig har med hit för att jag liksom vill) vi har just kommit tillbaka från ett nattdopp uppe vid solvik, där vi också drack kaffe, åt kakor och marchmallows och drack x-cider. Åh vad intressant.
Hmm... och det börjar bli sent.
Undrar om Winnerbäckkonserten var bra förresten.
Elin var ju där förut. Hon kommer hem imorgon, då ska vi ut på kvällen.
Det ska bli kul.

http://www.sandviken.se/kommun/omsandviken/webbtv/filmarkiv.4.1dacb2b1077b34baae80008016.html

Ja, där fanns alltså länken till Danne och Sandrafilmen. "Historien förvillande lik musikalen Grease". Ja, bara leta sig neråt så finns den.
Det är väl bara bra om fler ser den, den är ju liksom kul.

Okej, nu ska jag gå och lägga mig.

Som det är

Spenderade dagen hos Daniel efter att vi varit ute på rolling igår. Det kändes bäst. vi hade riktigt trevligt.
Jag försöker verkligen att inte låta mitt goda humör förstöras direkt när jag kommer hem. Försöker verkligen. Men hon vet väl.

pratade med Daniel i telefon nyss. Vi har ett problem. Man känner sig liksom...förrådd. Jag vet. jag borde. Jag ska. Men hur?

Spelade in en liveversion av mitt eget gitarrspelande. Hmm.. en winnerbäcklåt. Men still. JAg orkade inte mixa om den så detta är Över gränsen(Av Lars Winnerbäck) unplugged, inspelad i en skinnsoffa med en dator och en liten halvproffesionell mikrofon.
Gitarr: Moi(frida)
Sång:Moi(Ja, jag nu igen)

http://www.yousendit.com/transfer.php?action=download&ufid=A7C2FC373705174F

Där finns en fil man kan ladda hem och lyssna på. Jag har inte gjort nånting, bara spelat in det i ett sträck så...det finns risk att gitarrspelet hackar lite. Att sjunga och spela samtidigt blir svårt så fort jag får press på mig att spela rätt. Sen har jag inte riktigt lyssnat själv heller. Men men. enjoy.
or not, suit yourself.

Vadan all denna engelska?


Känner mig också extremt lämnad utanför, jag antar att gänget inte menar det, eller...ja, men delvis är det kanske mitt fel... om jag bara kunde förstå hur.
Iförsig stod det klart från första början men... jaja, som jag skrev, i ett privat dagboksinlägg på helgon så...ingen har läst det... men ...:Vi talar väl ett annat språk. säger jag.

Well...that'll do


trodde jag gjorde rätt när jag startade min nya blogg http://bilderavmig.blogspot.com/
eller ny är den väl inte. bara relativt oanvänd.
we'll see

Man lär sig...kanske

Jag ska börja skriva här igen, så snart jag vet vad jag ska skriva.
just eftersom jag faktiskt inte vet vem som läser så vet jag alltså in riktigt längre. och om jag vet så vet jag för lite.
Jag tror ibland att folk tror at jag är dum, korkad, blåst.
herregud nej.

Jag kan aldrig göra det här igen, jag bara kan inte.
Jag älskar er, men jag kan inte.
Och jag undrar varför jag inte gjorde som jag tänkte, som jag ville och som jag borde, det är ju det som är min värld.
Daniel sa: man lär sig av sina misstag. jotack. det värsta är att jag inte tror att jag gör det.

Långsam promenad runt i norra delen av stan. klockan ett på natten, skrev ett långt brev till mig själv.


Som att låta drömmarna ta fart en dag på väg från replokalen. det var så det var.


Det kan inte vara annat än privat.

ICE...tror jag inte på

Jag gillar inte ICE.
Inte alls. kanske för att det var dåligt med folk där..men troligen på grund av musiken. Och bartendern! glöm inte bartendern!
Jag hatar när folk tror att de känner mig när de aldrig sett mig förr.

Det tar mig tillbaka till den där gången Daniel hade glömt väskan med VÅRAN kamera i på tåget och han och jag fick ta en sväng inåt stockholm för att hämta den.
Då var det nån idiot där när jag skulle köpa cigaretter(inte till mig, för övrigt)
och jag går fram till disken och säger:"Har du ett litet paket marlboro?"
Och han svarar:"Japp, light då förståss"
"NEJ. jag sa den vanliga" Svarar jag argt och tänker inom mig:"Jävla gubbe, komma här och tro att han vet vad jag vill ha utan att ens NÅNSIN ha träffat mig förut. Fan dig"
Precis så var det.

Äckelgubbe.

Ja, igår var situationen lite liknande, en dum bartender står och säljer saker i baren(som en bartender gör)
Och jag går dit...Såhär ser typ konversationen ut:
Jag:"Jag vill ha en...sån där "Very Yellow"...6:a"(Den verkade god, med banancuracao i.mm)
Han: "Den är god, men jag rekommenderar nåt bättre till en tjej"
Jag: "Jaha? eh..okej vadå?"
Han: "Jag blandar till nåt annat, lita på mig"

Jag: "Men...jaha? Okej..."

(Han blandar till en drink och ger den till mig)
Jag: "Okej, vad är det i den här då?"
Han: "oops heter den. med tranbär och passionsfrukt.Den är jättegod"
Jag: "Okej...tack då"(Går därifrån och tänker"Jag har aldrig gillat tranbär, usch! TÄNK om jag varit allergisk! TÄNK OM? Då hade jag kunnat stämma honom, för han gav mig den, jag beställde den inte.Fan jag skulle ha varit allergisk. det skulle ha lärt idioten att ge kunderna drinkarna de beställer.)

Jag borde ha varit allergisk mot tranbär. men nu fick jag ju dricka upp drinken när jag betalat för den. Han ska inte tro nåt! Dumma människor som aldrig träffat mig som tror att de känner mig.

Hur som helst. Vi gick hem från ICE eftersom vi hade tråkigt till slut. Sa inget till våra vänner utan..bara gick. varför följde vi ens med?

Ja...i torsdags var vi på Dannes och spelade biljard. Tills det plötsligt kom en kille och ville spela med oss. Men det gick inte,för då tog nån annan bordet. jobbigt läge.
Vi pratade med honom och hans kompis nån halvtimme och gick sen, tydligen kom sen en fotograf och plåtade elin och mig precis när vi är på väg ut och har tagit på oss jackorna och allt. Då sa vi den åh så finfina repliken:"synd att vi inte kunde stanna längre". HAH.

Killarna som vi pratat med sa tydligen "Var är tvillingarna?" de blev uppenbarligen då också fotade av samma kille som för övrigt tog kort för dinstad.nu

Ja..här är vi iallafall. Oh igår kom för övrigt våra förädrar tillbaks till huset. so there you know.
Imorrn ska vi till stranden...hm. undrar om man ska ringa Daniel och fråga om han vill med...Han gillar ju att sola. fast..jea...we'll see if he can. Jag ringer dig alltså imorgon Häggblom.

Nästa vecka går vi till Rolling så man får dansa i
schlagerbaren

Vit chokladlatte

För att beskriva tidens situation:
Sittande i sängen vid en laptop vars internet ÄNTLIGEN har börjat fungera igen, utan riktig kvällsmat i magen och en omänsklig längtan efter en kaffe latte med vit chokladsmak som den där underbart goda jag fick igår när jag fikade med Daniel på Waynes.

Precis så känner jag mig just nu. Elin och jag orkade inte laga mat, inte heller var vi hungriga, så vid nio på kvällen bestämde vi oss bara för att "nu går vi och tar en macka istället" och klarade oss fint med det.
Dessutom har nu "simpson-tv-rallyt" börjat, att se på det programmet gör mig trött. så kul är det inte ens att se ett gäng gula tecknade typer som ALLTID åker på semester och ALLTID gör nåt idiotiskt och korkat som att till exempel hamna i fängelse, eller bli bortrövade av motorcyklister.(VEM BLIR DET NÅNSIN?) Och varför har hälften blått hår? Och varför blir blått hår brunt när man plattar det?

En av alla i-landsfrågor som söker svar. Folk i länder utan TV ställer minsann inte de frågorna. nejdå! där är det istället frågor om...hmm. jag måste uppdatera mig.
Varje gång det har hänt nåt och pratar om det frågar jag alltid: "Vadå? var har hänt?"
och får alltid samma svar: "Tittar du ALDRIG på nyheterna?"

Då kan vi ju lägga till att"Neej... det gör jag inte" And that's it. jag håller mig inte uppdaterad, jag är otroligt oallmänbildad när det kommer till nutiden.
Och mycket annat också, Till exempel får jag ALDRIG nånting rätt på TP. därför förlorar jag alltid.
Ikväll skulle vi ha gått ut på rolling men Daniel den mesen blev sjuk och fick feber(okej, det är lite synd om honom men han får faktiskt skylla sig själv när han går ut mitt i natten i ösregn utan kläder, utan kläder för daniel verkar för övrigt betyda "T-shirt och byxor" enligt han själv. Jaha jaha, det här var ju intressant..vad är i såna fall påklädd?)

Och för att berätta om nåt helt annat, imorgon åker Kattis till mitt favoritland framför alla: FRANKRIKE My beloved country.Som jag inte är född i, nej, jag bara råkar gilla franska,Frankrike och fransmän, och franska affärer. Mode alltså.
So...Tio dagar är hon där, sen hoppas och ser jag fram emot en fika dä jag får höra allt om hennes resa till detta underbara land. Oh vad jag älskar frankrike. JAG måste åka dit nån gång igen snart, det var så länge sen...
Men... utan pengar..kommer man inte långt.
Istället får jag åka på Arvikafestivalen i juli, hoppas jag, om inte alla biljetter är slut. Kan en festival bli slutsåld? well well, we'll see. Jag ska kolla upp det där.

Parentes: Oh, vad jag ser lycklig ut med min vita choklad-latte

Vad är det för värld?

Soo...Hela gårdagens kväll/natt början satt jag och såg på de tre sista avsnitten av LOST.jag har ju liksom missat det nu sen jag kom hem från gotland. Och efter det var man ju helt:"Oj, Världen går under och nu kommer ännu ett plan att krasha och sen kommer Jack,Sawyer och Kate att bli elaka och omvända. Varför pratar för övrigt aldrig "de andra" med flygplanskraschfolket?
OCH varför vred han på nyckeln. och varför...fick hans tjej veta? VAD HAR HON MED ALLT ATT GÖRA? suck. Och för att inte tala om ryssarna som bara pratade på ryska (eller vad det nu var) om nåt skit i nåt flygplan eller nåt.
SITTER de bara där och väntar på att nån ska vrida på nyckeln eller att det ska bli "system failure?".Varför kan de inte bara berätta allt i början så att man inte får veta en massa nya regler för programmet hela tiden? FÖRRESTEN. Locke slängde ju bara skärmen i golvet. De kunde väl för sjutton fortfarande skriva på tangentbordet och trycka på enter? Man måste väl inte SE siffrorna man skriver in? vid det laget lär väl liksom alla redan kunna siffrorna i huvudet utan större problem?

TÖNTAR!

GOD, vad jag stör mig på skiten... Det stör mig att jag ser på det. Dumma idiotprogram. Varför ser jag på det? jag vet inte, det enda goda tecknet är att jag har missat det varje onsdag sen jag kom hem. Fast nu har det väl slutat antar jag.
Jo just det, Elin och jag var och shoppade igår(Hence the headline) Och sen åkte vi iväg med en bil som saknade aircondition OCH servostyrning. (Kims mammas bil) Nej, det är inget större fel på bilen, jag gillar bilar som rör sig framåt, det räcker.

Men tillbaka till shoppingen. jag har nu för första gången i mitt liv köpt nåt från makeupstore. Känns bra, nu har jag en blush och en concealer.(Yay) Elin äger också nu en lancome-kajalpenna. Fast ingen verkar förstå det coola i situationen. I evigheter stod jag också inne på Esprit och funderade på om jag ville köpa en kjol eller inte. Till slut bestämde jag mig för att köpa den, då hade dessvärre affären stängt och vi gått därifrån för länge sen. jaja, jag åker tillbaka dit sen nån gång. Den är ju så fin! men why oh why har jag inga vettiga skor att ha till kjolar? för mig är det nämligen så att det enda man kan ha till kjolar är stövlar och stövlar hör inte sommaren till utan vintern. Soo...I have no shoes. Men kjolen är snygg, så jag åker väl tillbaka och köper den sen. köpte ett par linnen också (ett lila/svart och en turkos ginatricottop) Och ett diadem, gult och vitt, varför lär jag mig aldrig? och en sjal. till i vinter, I just love it.(grön och lila, underbar med små puffar på snören. fy vad snygg, den skulle jag ha haft denna vinter! (nej, jag har ingen bild på den, det kommer upp i höst när jag börjar använda den)

Och äntligen finns bomull i mitt liv igen. Det var på tiden att jag äntligen kom ihåg att köpa det.
När kommer för övrigt föräldrarna hem igen? Kan man undra...
Jag måste ta reda på det så att lägenheten kan städas.
Och huset ska väl dammsugas också, för det lär väl bli damm även om ingen är där.
jaja.

Och just nu ser jag på kanal sex på ett gäng idioter som är övertygade om att de blivit bortrövade av utomjordingar. Töntar. igen.

Klockan fem

Är inte klockan nu. nej jag vet.
För att uppdatera om festen igår kväll säger jag detta:
Här kommer lite bilder:

Bild 1: JAG, och Kattis. Som posar för...ja, jag vet inte faktiskt. Inte för kameran som tar denna bild iallafall. Och inte för Carina med de blåa dreadsen som faktiskt också håller en kamera.utan för en tredje person med en annan kamera. Ah, rampljuset, förstod väl det.
God I really LOVE min drink som jag blandat. Jag älskar den!
Det är nån påhittad drink som liknar Bazookashoten, bara mycket större och så otroligt mycket snyggare.Matchar för övrigt min BH(som inte syns på bilden), och örhängena jag har på mig där som jag fick av Kattis som en försenad födelsedagspresent. (jo, aningen försenad, men vad gör det?)otroligt god drink iallafall med bols Blue curacao, mjölk, fruktsoda, is och mandarinvodka(vanlig vodka funkar PRECIS lika bra) Och kolla ankorna, de är från Sandviken. vårat fina vardagsrum, nu är de degraderade till kylskåpsdekoration, men men.

Bild 2: The people in the kitchen. Eh..okej, förutom några stycken som gissningsvis står bakom kameran. Eller ute i vardagsrummet(också bakom kameran) Men,okej, eh. Sissela, Carina, Freeman, Frisken, Daniel Och Elin(deras smeknamn är svårast att komma ihåg, så...eh jag kan inte minnas allt)
I köket, Where it all happened(okej, inget hände, men ändå, det är köket. Vårat otroligt ubermysiga kök)
Eh...också hemvist för alla numera tomma flaskor, kul det ska bli att cykla till tuna park och återvinningsstationen. YAY!!!(sarkasm...för er som inte visste det)


Bild 3: Varför var bollen så populär? I don't get it.
En STOR, BLÅ BOLL? VAD är det jag inte fattar? De sprang ju runt med den hela tiden. Den stackars bollen fick aldrig en ensam och lugn stund. (Inte för att jag tror den bryr sig, det är ju fortfarande en boll, dah!) Meeeeen.... den hade säkert kul. Pilatesboll kallas det ja, ingen har en aning om hur man SKA använda den...men men.




Bild 4: Elin och jag var VÄLDIGT stolta(och är fortfarande...kan läggas till) Över våra drinkar som vi älskar att blanda. Elin gillar att blanda såna där "blåfisk"-drinkar. Med Limeskiva förståss. Jättefina, ser fina ut och allt är bra. Jag tror dock att blandningen var Gin, bols blue curacao, fruktsoda. Och sen en limeskiva på kanten. Ehm...för övrigt, jag orkar inte lägga upp ännu en bild.Bara tänk dig du som läser detta hur drinken ser ut.
Jag orkar inte, bara.

För övrigt, de som fortfarande sov kvar här över natten(skulle tro att jag nämnde dem i förra inlägget) stannade kvar tills vi hade umgåtts i ganska exakt tjugofyra timmar. eller ja, inte hemma hos oss hela tiden,vid fyra åkte vi till MAX vid tuna park. Det blev våran frukost/lunch/middag. Det är bra, man SKA inte slösa så mycket pengar på mat. Har jag alltid tyckt. Men nu är de hemma allihop, antar jag. Jag har faktiskt ingen jättestor koll vad de gjorde sen,(DAH) men jag kan väl gissa.

Nytt inneord 1: Men men(inte nytt, och det lär finnas kvar länge.tyvärr)
Nytt inneord 2: DAH (Inte heller direkt nytt, men jag använder det inte så ofta.förräns nu)

Jaha...

Festen var trevlig.
Jag vaknade och gick upp kvart över tolv och sitter nu mest och väntar på att människorna som sover i "festlokalen" där på övervåningen(Med andra ord våran fina lägenhet) ska vakna och vilja äta frukost eller nåt. Kanske gå hem, jag har ingen aning.

Jag åt ett fullkornskorvbröd i morse nån gång runt fyra.Så jag kanske inte behöver frukost(haha)

Hmm..och daniel påstår att han inte visste att vi skulle ha fest...fast, det kanske han inte visste förresten, vi sade ju att vi skulle till sundbyholm och fira midsommar men igår ändrade vi ju det till att ha festen här. Eftersom, huset är tomt och vi har en grill, dessutom har vi en lägenhet, Och bra möjligheter att festa med.
Vi kanske aldrig hann nämna det till Daniel, Men how was I to know?
Jag visste inte riktigt själv förrän Niklas ringde nån gång runt ett och frågar om vi skulle ha festen hos oss eller inte.
Vilket påminner mig, de där som sover däruppe(Elin, Niklas,Frisken och Kattis), ja, förutom elin som bor här då, har varit här i femton timmar nu utan avbrott. interesting.
Not.

okej, jag uppdaterar igen med bilder sen då.Jag orkar helt enkelt inte gå och leta efter kameran nu.

Det handlar om min sommar

Och mitt liv.

Jag till skillnad från Elin valde att nu låta mig själv få en och en halv veckas sommarlov.
Idag började jag på en ny låt som jag måste skriva upp för att få nån ordning på.
Tänkte gå upp och sno ner en av syntharna,men orkade inte så jag slutade helt enkelt istället och satte mig för att göra nåt annat.

Spela betapet.
Hmm. Jag ska INTE bli en duktig betapetspelare över sommaren, det är bara att glömma. jag måste snabbt sänka min rating. det är inte svårt, det är bara att förlora mot nån med typ rating 400. då förlorar man en 70 poäng. Jag ska göra det nån gång.
Imorgon är det torsdag, och tydligen är fredag en helgdag. vilket betyder att jag borde få min lön imorgon. hehe, klockan typ tolv(eftersom jag har bestämt mig för att ha sommarlov måste jag gå upp sent.) ska jag ta och gå till en bankomat och kolla.

Och jag ska alltså sluta spela betapet.
Igen, det har jag sagt förut.

jag har fått en uppkörningstid, så nu är det väl bara att vänta.
om tre veckor har jag körkortet, verkar det som.

om jag ska vara helt ärlig, så tror jag våra liv ser ganska lika ut ändå, även efter sommaren, trots att jag varje sommar undrar hur det kommer att vara när hösten kommer, men det ser oftast ut som vanligt.

Fast jag undrar faktiskt hur de har tänkt att klara ut det här.
Jag då?

nej jag är nöjd som jag är, har inga planer på att ändra mig. Jag är ingen av de där ofrivilliga singlarna, ingen desperat dåre som tar första bästa. För övrigt har jag nog aldrig varit kär. Jag har bara följt efter och hamnat nånstans där jag efter ett tag inser att jag gjort fel och drar mig ur, eller låter nån annan dra sig ur före mig.

Jag är en bekräftelsehora
så egentligen kanske ett förhållande skulle passa, men jag anser det vara själviskt. för själviskt.
Men om man ser killar som troféer, vart hamnar man då på den där ytlighetsbarometern?

Önskar ibland jag kunde vara som Elin, trots att hon bränner sina broar ibland alldeles för tidigt, och vill ändra saker som redan hänt, hon tänker på frågor som "om inte jag...?" . fast det förstår jag i för sig.
för egentligen, Vem gör inte det?

Åh vad skönt att vara hemma!

"Det kommer att bli en lång sommar..."

"...Jag känner det i lilltån."
Sa Daniel.

"Det kommer att bli en lång sommar, jag känner det i magen.Det känns som om jag kommer att skriva en låt snart." Sa jag inte lika komiskt.
Men jag kände det faktiskt i lördags.

märkligt.

Och folket stirrar upp i himlen i rinmansparken och gör...absolut ingenting.

Imorgon ska jag klippa håret. ÅH ÄNTLIGEN!

Rothofsfest

Igår var det party party party!

I rothoffsparken där Elin och jag blandade drinkar.
FAST jag måste säga att det gick bättre med just drinkblandningen innan vi gick iväg, då såg vi åtminstone hur man skulle blanda.

ÅH vilken fin mjölkdrink jag gjorde, den var BLÅ!

Drinkreceptet var typ såhär(jag hittade ju på det själv)
typ 4cl vodka
ca 2 cl blå curacao(kanske 3, eller 4.)
fyll tills glaset är fullt upp till 3 fjärdedelar med mjölk
resten fruktsoda,
Lägg i is också.

Det var mitt drnkrecept. Den var jättegod! fast så många andra tyckte att det var lite överskattat att jag pratade så mycket om min fina drink.

Jaja, sen slutade jag med det, drack upp den och vi gick iväg till rothoffs.. Alla som var här, där var det för övrigt mer folk.

Jag har för övrigt kommit på de ultimata killarna att träffa sådär på kvällen när man är aningen(läs väldigt) full och bara vill ha lite närhet av nån.
Då vill man inte ha telefonnummer och inte lämna ut nåt till nån heller som man ändå inte riktigt minns hur han såg ut dagen efter. Men trevlig var han.

Men precis så, en kväll, sen inget jäkla frågande om ett nummer, då slipper jag ha press på mig, dessutom slipper jag oroa mig för att träffa dem på stan.

NEJ, precis sånt slipper man, det är det jag älskar med mig, och med killar som är som jag.

Rolig händelse igår förresten, eller ett litet händelseförlopp.

Jag sitter bland alla mygg (och trevligt folk) och spelar gitarr och kommer plötsligt på att Sanna är borta och erbjuder mig att gå och leta efter henne.
Så jag går till varenda bord där folk sitter(okej, eller två och de borden satt ihop såå...japp.)

Jag frågar(eftersom det är mörkt och jag ser inget) :"Heter nån av er Sanna? jag letar efter henne?"
"Jag kan vara Sanna om du vill" Säger en.
"Jag med" säger en annan.
Från spridda håll hör jag sånt där och vet inte riktigt hur jag ska reagera, då en kille reser sig upp och erbjuder sig att hjälpa mig att leta efter henne. Så vi går iväg, och vi hittar henne med en kille som hette Daniel(inte lika bra iochmed telefonnummer och msn och allt det där. haha Sanna) och resten är historia från igår.

Hon åkte i morse. Och glömde sin gråa kofta. hmm.. den måste vi få till henne på nåt sätt. Det var allt.

Hmmm

Inlägget jag lade in igår nån gån runt halv fyra tog jag bort...för konstigt helt enkelt. det MÄRKTES hur full jag var.
ingen aning om hur jag tänkte när jag formulerade mig..

jaja, det var kul igår.
synd att vi tappade bort daniel där nånstans vid ett...men men, jag antar att han åkte hem med två-bussen.
Annars...hoppas vi går ut snart igen. det här var iförsig...lite...dyrt. men ändå. så dyrt brukar det inte vara så det är väl lugnt.

För övrigt ska det bli intressant att träffa de killarna jag gav falska telefonnummer till. hehe..
Okej, det var bara två, men de var korta!
jag gillar inte korta killar!
Och det ena numret gav jag för Elin.
Det ska bli intressant och jag hoppas att ingen av dem känner igen oss.

(Även om det är lite otroligt med tanke på att en sa att han kollat in mig sen jag sjöng på blå ängeln...för sådär hundra år sen.)

Första sommardagen

Skolavslutningen. För alla utom jag, och alla som tar studenten imorgon förståss.
Det är den första sommardagen. Har man tur är det soligt och fint ute. har man otur är det det inte. Som när jag tog studenten. Det regnade ute så att vi aldrig fick möjlighet att ta skolbild för alla elever.
Och jag fick, precis som jag hade velat sen ettan, sjunga en egenskriven låt i kyrkan. sådär som jag första årets avslutning såg andra göra. Mina förebilder.
en av mina viktigaste förebilder var en helt vanlig person. jag har nämnt henne tidigare. hon var två år äldre än jag, gick i musikaltrean när jag gick i ettan, och skrev de finaste låtar jag hade hört.
Låten jag hörde henne spela den där dagen på skolavslutningen i ettan mindes jag i flera år och i vintras hittade jag den låten på internet. hon hade lagt ut den där en gång och jag kunde lyssna på den. Jag vet inte ens hur det gick till, om jag letade eller bara råkade stöta på låten.
Men iallafall, den första gången jag hörde låten(i kyrkan) var starten till att börja skriva egen musik, att höra att folk kunde göra nåt så fint. och där och då visste jag att jag ville göra samma sak när jag tog studenten.
Och...det var precis vad jag gjorde, sjöng min egen låt "Can't be done".
Det känns bra att jag gjorde det, och att jag numera vet varför jag så gärna ville. Det känns bra att få uppnå en dröm ibland, även om den inte var så ouppnålig. Det var ändå en dröm.


Så...då har ni fått en inblick i vad jag tänker på.

Till idag då.
Jag hade körlektioner i morse och träffade sen Kattis och Annelie(och lite senare, Sissela med sina underbara gröna lösögonfransar) för att fika i sisådär tre timmar. japp.
Sen insåg jag till slut att jag faktiskt var JÄTTEförkyld(Med extra betoning på JÄTTE) och gick hem.

Så nu upptäckte jag att det var för varmt för att ligga inne...så jag gick ut, (det trådlösa internet räcker hit ut) och satte mig här och tog ett par bilder på huset.( vi har ju ett så fint hus)

Dagens bild: Jag med solglasögon som inte ens är mina, nej, det är mammas eller papaps tror jag, men de är mörkare än mina så jag lånade dem. Mina ligger där på bordet bredvid datorn. I glasögonen ser man huset, och bakom är den där fina nyplanterade syrenbusken(Jag tror den är ny iallafall)...Ja, det var väl allt. bild från...typ nu. ganska precis nu faktiskt. SEn hur mycket det ser ut som jag...vet jag inte nej. Men det är jag. sen kan jag ha förstört nåt i redigeringen, jag ser inte så mycket av skärmen...dessvärre.

Men.. jag är envis. hah.

När man gått för långt

När man gjort sina första rullning i betapet... Utan att ens förstå ordet.
Alldeles nyss gjorde jag faktiskt en rullning, Det trodde jag aldrig, men men, jag har ingen aning om vad ordet betyder.
"SELOTISK"

VAD ÄR DET?
när är man selotisk?
jaja, jag fick femtio extrapoäng iallafall och vann spelet.

Men, då är man körd, störande idiot. tanken är att man ska kunna många ord när man spelar den där skiten.

Så...nu borde jag sluta spela det där ett tag.
Är jätteförkyld. och har läst veckorevyn och sett på tv-serier hela dagen. Åh vad bra..när jag egentligen borde ha pluggat körkortsteori.
SUCKAR

Träffade "tha girls" i söndags.
Elin var hemma på besök och jag, Sis, Kattis och Elin for ut till vikingamarknaden i torshälla, lite sent dock, för det hände typ inget och allt... var liksom på väg bort. Så vi fick lite tråkigt efter ett par timmar och for hem.

Men, det var kul att träffa dem igen, vi har knappt setts sen i somras. bara nån gång då och då. Men men...
Som Sissela sa: "Ni vet, nu är det sommar igen"

And that's the end of that, jag skrev till Erikas blogg och berättade om hur man inte skulle vara på gotland enligt veckorevyn, kul att vara gotlänning och få det förklarat för sig VARFÖR man ska åka till Gotland. De är ju liksom redan där, det är inte samma sak att semestra på hemmaplan. även om jag tycker bäst om det. oftast. eller ja ibland.

Okej....
Dagens bild: Bild från i söndags, på Elin, Kattis och Sis som äter upp Sis just köpta sockervadd. Jag tar kortet, jag är förståss då INTE med på bild.

Soooo....

Sooo... what's up...eh..pussycat..?
Damn

Okej, det där vet jag inte vad det kom ifrån. Jag kan inte låten så, äh, har bara hört det usla uttrycket nån gång för tvåhundrafemtio år sen(Då jag för övrigt inte levde). Det är för övrigt inget uttryck, det är eh...en textrad i en sång, sen efter den textraden kommer det ett: "ohohohoh"(ja, man hör väl själv hur det låter. eller hur?)

Vänta nu!
Vad gör jag, detta var inte alls vad jag skulle skriva om, nej, det här inlägget skulle handla om mitt uberstressiga sommarlov.
Jag håller ju som bekant på med att ta körkort.
PRECIS nu. eller nja, igår, idag är jag ledig rån det så ISTÄLLET jobbar jag på IP och känner hur en förkylning försöker krypa sig in i livet. Hmmm...jag vet inte om jag kan stoppa den, och jag orkar inte köpa nåt.
För övrigt är jag pank, Moas och min shoppingresa till Stockholm innan vi for hem tog mina sista pengar. (Okej, nicklas var med i stockholm också. men HUR mycket var han med när vi shoppade? nej just det)

Eller faktiskt så hittade jag en hundring i fickan idag på IP när jag skulle hem. Varifrån den kom vet jag inte.
Jaha, och så ringer telefonen. Vänta.

Okej det var det. Det var Elin, och innan det så var det nån tönt från tidningen femina som ville prata med Mamma. Jahapp.
Vart var jag. just det, hundringen i fickan...men...njae det var nog inget mer jag hade att säga om den.
Jag har ju nu en webbkamera förresten. Så, jag tog mig friheten att ta ett par USLA kort på mig själv alldeles nu. jag var tvungen och sen är jag verkligen...skum...ibland.

Min vänsterhands fingrar värker, mer än jag nånsin minns att de gjorde på Gotland. Märkligt, eller det är fingertopparna, för mycket övande i guess, märkligt att man skulle komma på att öva när man kom hem...på en gång. Men... här har jag iförsig TRE gitarrer stående i mitt rum. ALLA TRE. varför?
Jag vet inte.
Vem ställde in dem.
Jag vet inte.... Eller jo, en ställde väl jag in, det är ju den jag använder.
Men den tolvsträngade,(Som jag för några månader sen hade av en e-sträng på) och den gamla stålsträngade trasiga gitarren...vet jag inte vad de gör här.
Hmm...
För övrigt...nej, Jag har glömt vad jag skulle säga.

Dagens bild 1: vad jag försöker göra vet jag inte. antagligen ser jag på skärmen och trycker på knappen...bara,då ser jag ut sådär.

Bild 2: Det där ÄR en pose. Hehe. Av nåt slag. Varför? Jag vet inte. men .... okej!

Bild 3: Jag skriver i min blogg.(Nu alltså) och skrattar åt mig själv. Alltid nåt. Jag kan åtminstone roa mig själv. (Och uppenbarligen Erika:-)


dagens mest intressanta information: hmm... jag har ju riktigt snygga ögonbryn.

Eller kanske det ännu mer intressanta: Nummer LOB44882 är en... hmm, vad var det nu för grej igen...en grej jag inventerade idag. Och k4670 är gissningsvis en blocknyckel...kanske. från Kamasa. Ojsan, det var ju TVÅ uberintressanta saker.

Nytt inneord: "UBER". framför andra ord för att få det att låta...ja, bättre. uberbättre helt enkelt. eller kanske snarare lite mer svenska: Uberbra (eller svenska, det är en blandning av svyska(Svenska+tyska) och svenska, för jag menar uber stavas ju egentligen med ett sånt där tyskt specialY/U)

Det andra inneordet blir då inte helt otippat: "SVYSKA" (det kom jag på nu. jag tycker åtminstone att det är roligt:-)

Jag ber också om ursäkt för den KATASTROFALA klaviteten på
bilderna, inte likt mig och inte min grej, men, jag måste ju redovisa mig
webkamera eller hur?

Nejdå.

Nej, jag har inte dött.
Nej, inte sjuk heller
Nej, jag har inte brutit ett ben.
Eller flera.

Nejdå.
Jag mår fint.
Igår började min intensiv kurs och jag har lite....ont om tid kan man säga.
Ganska mycket ont om tid kan man säga. Snarare.
Hmm... nu gjorde jag ett klantfel. Jag startar om datorn...idiot.
Vilken film ska behöva ta 40000 mb?

Idiot. det fattar du väl själv.. JÄVLARS.
Okej, starta om datorn så blir allt bra.
Jaja, det är ändå simpsons nu...och jag behöver plugga.
Och lära mig Elins stämapparat.

Mitt tips för dagen: Säg inte till Datorn att hans videofil ska ta upp 40 gb av minnet. Den hänger sig garanterat.

dagens bild: Skulle ha varit en film men se nu går det inte. på grund av att jag klantade till det.

Okej hejdå.

Så....

..Då har man fått sitt nya körkortstillstånd.
..Då har man börjat jobba på IP
..Då har man börjat lära sig de gamla sakerna på IP
..Då har man läst rutinhandboken om godsmottagning
..Då har man börjat oroa sig för teoriprov och om man verkligen KAN krypköra
..Då har man cyklat ännu en gång i ösregn
..Då har man laddat upp nya låtar på mp3:n för första gången på ett halvår.
..Då har man ätit den andra majsburken denna vecka(Idag är det tisdag)
..Då har man funderat på att tvätta av concealerborsten men ändå inte gjort det
..Då har man brännt tre dvd-skivor
..Då har man klantat sig och köpt ett par byxor(Fast att jag inte skulle, dumma idiot)
..Då kan man alltså klassa sig själv som JÄTTEpank tills den 25 juni.
..DÅ är man väl...lite rikare.

Japp, då ska jag åka tillbaka till IP. så snart det slutar regna.

Eller innan, beroende på hur lång tid det tar.

Dagens bild 1: The fair city of Eskilstunas köpcentrum Tuna park...japp, jag sprang omkring där. utan att köpa nåt..men ändå.

Hmmm..undantagen

Att Lordi vann gör det nu möjligt:

- För rockklubbar att spela Schlager
-För Goth/Synthklubbar att spela Schlager
-För hårdrockare att dra ner bilrutan och spela Hårdrock på högsta volym(För nu är det schlager)
-att de som kände sig annorlunda och gillar konstig musik nu kan känna sig inne
- För de som VILL vara annorlunda att ...börja lyssna på...vanlig Schlager. eller dansband


Sen om dessa typer VILL göra det här...tål att se fortsättningen på.
Men.. det skulle inte förvåna mig om Rockklubben börjar spela Lordi(Det är ju fortfarande hårdrock), Men vad ska de då spela i Schlagerbaren?
Och jag blir heller inte förvånad om jag hör dem på Alternight nån kväll.(det var iförsig väldigt länge sen jag var där, men ändå) Fast Alternight spelade ju iförsig Alcazar också, så för dem är det väl inget stort steg.

Men frågan är om det är rätt.

Världen blir bakochfram och galen.
Nu finns inga musikgenrer längre...KANON, vad gör man nu med världen?

Och vad tänkte idioterna som körde realgroupaktig musik med när de ställde upp i Schlagerfestivalen?

Melodifestival...del 2

Säger bara detta...
Hela Europa måste vara jäkligt trötta på tävlingen om de låter monstren med den EXTREMT fula hatten vinna tävlingen.
Jag menar...vad störde man sig på?
JO, HATTEN.

Det är inget fel på låten, jag kan leva med att de vinner. MEN, hatten? den fula blåochvitrandiga hatten?
Nejdå, jag har inget emot finland och deras flagga. hatten hade varit lika ful i svenska färger på Carola.
hehe. på Carola. det hade ju i varje fall varit roligt.

HUR i hela helvetet kan Litauen få en sån bra placering? Jag menar...texten bestod BARA av "We are the winners of Eurovision" och "Vote for the Winners" .

Snacka om att vara uppenbar.
Jaja, Ryssland fick i varje fall sin andra plats. det dög för mig.
Sverige kan ta sin femteplats. det stör mig inte.
Jag stör mig på att Ryssland INTE vann.
Eller Ukraina.
Äh, detta gör ingenting i verkligheten. Inte en kotte som bryr sig om detta om en vecka.
Inte heller jag, jag har glömt allt.

Förutom att jag fortfarande försvarar att Martin Stenmark hamnade nästan sist
förra året. OCH? Det är bättre att hamna i semifinalen, han gjorde sverige en
tjänst.Han var bra! För övrigt, är det bara alla andra stackare i världen som inte vet hur man röstar på rätt låt. (Helena håller med mig iallafall)

Dagens bild: JAG, just nu, för nån minut sen framför datorn ser...intressant ut. intressant...hmm. jaja, lite smått irriterad när jag läser aftonbladet på internet och stör mig på tävlingen.

Dagens tips: Min kära storasyster Karin satsade en hundring på Finland. Så nu är hon 750 kronor rikare. Det borde ni andra också ha gjort. men tråkigt för er, det gjorde ni väl inte.


Förresten har jag fortfarande inte hittat batterierna...bara bytt till några andra. som säkert tar slut snart.
VAR ÄR MINA UPPLADDNINGSBARA??

"Sans Le Charme"

Jag hatar att erkänna det...men, allting har liksom mist endel av sin charm sen jag kom hem igen. från Gotland.
Egentligen har jag ju knappt kommit hem, jag har inte riktigt fått in i mitt medvetande att jag är tillbaka nu och ska stanna här i flera månader framöver.

Men tillbaka till det där med charmen.
Jag vet egentligen inte riktigt själv hur jag ska beskriva det här..men tänk nu, man idoliserar allt vad man bara kan när man är borta från hemmet. om hemmet alltså, inget annat.

Japp, så sen när man kommer hem på de där FÅ, så få och så korta stunderna, då önskar man att det aldrig tar slut och att man kan stanna för evigt. (Okej...hmm, nej riktigt så är det inte, men...äh, det finns några små likheter)

Men nu känns det som om jag har evigheten.
Och ska spendera den här.
Vilket känns...ja, inget större fel där inte.
men. till min poäng. VART ville jag komma nu igen?

Äh, allt har bara mist en del av sin charm här hemma i Eskilstuna.

Som igår då...
hmm...exempeldags.
Jag var ute och fikade på stan med Jimmy och Kim.
Och när vi var på väg hemifrån mig till kafeet så träffade de på en hel hop med människor som de hälsade på. såg jag nån? NEJ, precis.
Det är dessa ytliga bekantskaper. de som får en att känna sig populär.
hmm, jag bytte ämne. från charmen till nån popularitetshistoria...suck, okej jag vet.

Jaja, de bekantskaperna alltså, det är dem man mister först.
Man har de där så att man kan hälsa på alla man ser, för att man helt enkelt känner dem, ja iallafall litegrann. Ytligt.

De tappar man först, sen går det bara innåt mot de närmaste vännerna.
Iallafall, i den här stan är jag uppväxt(Eller okej, i torshälla, men det är nära)
Och jag känner faktiskt inte så många som jag gjorde en gång i tiden. för...jag gick inte gymnasiet här... nej, precis.

På dessa fyra år som jag tillbringat på annan ort har jag tappat mycket vänner, och..ytliga kontakter, mest ytliga kontakter.
Jag behöll de viktigaste, förståss, men man blir tvungen att sovra.
Det blir så när man är borta och inte kan hålla kontakten som förr.
Skolan är en av livets viktigaste kontaktskaparställen.

Tänkte bara säga det.

Dagens bild: Jag erkänner det också, jag har inte tagit en enda bild sen jag kom hemifrån gotland.(Om man inte räknar idag hos Karin och Mange med deras UNDERBARA kamera, sony cybershot med 12X optisk zoom...) såå..hmmm. äh, det blir ingen bild.

Dagens stora insikt: Dvs sammanfattningen: Staden har mist endel av sin charm under de senaste dagarna. och...under de senaste åren.

"We all loose our charm in the end"

Moulin Rouge

Melodifestival

Så...vad ville jag?
Egentligen inget.
Eurovision song Contest börjar snart.
Eller okej. Semifinalen.

Och.... JAG MÅSTE ringa till Helena eller Malin och berätta att jag inte kommer till Lund.

Hmm.. de kanske redan har räknat ut det.
Det vore ju inte helt otippat.
För övrigt funkar inte brännaren som den ska. för jag har inget bränningsprogram på min dator.
Det stör mig.

Så jag måste skicka mina filmer till Denna datorn.
Det gör jag nu.
Det känns lite trevligt att sitta vid ett riktigt tangentbord vid en riktig dator för en gångs skull.

För övrigt...jag hejar på Ryssland ikväll.

För de som inte visste.
Okej, nu går jag, ingen bild, min kamera mår inte så jättebra.
Batterierna är fortfarande borta.

dagens uppgift: Hitta kamerans batterier.

Melodifestivalkväll.

Och där försvann dom

Där tog det slut.
SOM EN RÖK...


Skämt åsido, men visst finns det väl likheter med förra året. Eller snarare...förrförra året.
Jag har tagit min sista gymnasiestudent.
Det kan man bara göra en enda gång, och det hände då, så sånt slipper jag.

Men jag kan inte säga farväl, jag har aldrig klarat av det.
Och lär aldrig göra det.
Antar jag.

Därför är det lättare för mig att gömma mig uppe i flygeln.
men inte säga adjö än. än så länge finns de här, och de som inte gör det...ja vi får väl se.
Sitter här och bränner skivor, igen.
Malin gick nyss, hennes skivor är klara. jag går väl efter om tio minuter eller så. När dessa skivor också är klara.
Jag vill bara få det klart innan...det är försent.
När alla åkt har jag inga att bränna åt längre.

Och husmor lär väl jaga mig efter min nyckel antar jag. Suck.
Jaja, hon ska väl få den.
Snarast. Antar jag.

OK, jag ska gå dit. Sen får jag springa efter Malin hela tiden.
Hon har nämligen våran enda nyckel.
Och jag ska tillbaka hit klockan 23 ikväll och prata med Daniel, inte glömma. nejdå.

Dagens bild: blir en gammal bild men som ändå representerar dagen. Det blir klassens första foto. ett lite...intressant foto.Innan vi alla kände varann. Nu skiljs vi igen. Bort försvinner vi, åt varsitt håll.

Och som med mina tidigare klasserfarenheter...vi får väl se vilka som ses igen.

Ändå.

"Det är kanske nånting som hänt."

Nu kan inget bli som förr, det var en annan dimension.
Och jag kan höra nattens mörka vatten brusa under bron

Tisdag den 9/5 06
Så…då har man just haft städbesiktning.
Det är alltså verkligen slut nu. Mitt stackars rum!
Det är helt nedmonterar och förstört bara. Inte en grej finns kvar. Eller jo, Mitt lakan.
Hehe, för övrigt märkte hon inte att jag hade lagt in en extra bäddmadrass under den andra. HAHA!
Kul att upptäcka det sen.
För övrigt är den här städbesiktningen aningen,… elak liksom.
Jag var paranoid i flera dagar…eller okej, typ två dagar.
Jag följde ju inte med till Åminne, och åh vad trevligt det är att tvätta fönster när man har en sån där härlig fönsterkarm.

”MIN MUGGTERMOS LUKTAR USCH OCH FY!”

Det var alltså dagens inlägg.
Jag har övertalat Erika, eller erika har snarare övertalat mig att titta på RENT ute i skolparken och det är det vi gjort fram tills typ nu, fast filmen är inte slut än, det har bara gått typ 40 minuter av den.
Och Nicklas och Erika sitter just i detta nu och bråkar med Pinnar. Och niklas ger ifrån sig fuuula skratt när han vinner.
Hur man nu vinner i det där usla …spelet? Pinnbråket?
Jo, jag blev godkänd i alla fall. Så när som på några gråa streck på fönstret. MEN!!
Försök själv att tvätta fönster mitt i natten. Eller okej, nio. Eller tio. Jag har glömt.
På kvällen alltså.

Dagens bild: Puckon som sjunger habibilåtar och ja…njuter av vårsolen. Erika(blondinen med flätan) och Nicklas,(Den stora svartasjalen på en grön t-shirt)

Detta skrevs alltså idag klockan typ kvart i tre en kvart efter min städbesiktning. Som nu då alltså är avklarad. Och i övermorgon flyttar jag in i rektorsvillan.
Sen kommer de små nysökarnahit.

Onsdag 10/5
Det där var alltså gårdagen.
Skrivet igår också.
Idag ska vi iväg och leka Ludo. Eller spela. INGEN vet vad det är för nåt.
Egentligen borde jag väl gå dit. Det ska jag väl göra också. förr eller senare.
Jag håller bara just nu på med att bränna skivor från Musikaliska sällskapet som var i söndags.
Och bildskivor till andra intressenter som vill ha skivor.

Så nu är mina skivor...slut. Mina egna alltså.
Jaja, jag har fått igen pengarna för skivorna jag köpte för nån månad sen och ännu inte använt.
Iallafall nåt. jag kan ju köpa nya om jag vill ha. eller hur?

Men tiden här på skolan börjar rinna ut.
Dagens bild: Blir samma som gårdagens bild...eller nej förresten. ge mig en sekund att gå och fota en grej.

DAGENS BILD: igen. jag tog en bild på instrument/notförrådet. Där ligger mina älskade flöjter som jag har spelat på hela året. Ja, de är förståss inte mina, men... Basen ligger därnere. jag orkar inte beskriva vart. jag vet iallafall. och tenoren och alten ligger i ett skåp där bredvid. Jaa...min alt och mina sopraner och andra grejer är ju mina så de får åka hem...

För övrigt..."nu har jag fått den jag vill ha" lät ganska så bra. Jag kan nog ändå vara nöjd.

"Jag kanske är lycklig. Jag är i varje fall inte olycklig. Resten får
framtiden utvisa."

Gladare

Jag är gladare idag.

än igår.
som sagt. jag har uppochnedgångar. hela tiden.

Det är jobbigt.
Och det är så.

Alla har åkt till Åminne nu. och jag följde inte med.
Känns bra.
Känns bra att vara ensam ikväll.
Och göra annat.

Har pratat med Daniel en stund, men han skulle nu gå och lägga sig. Ska tydligen upp tidigt imorgon.
Hmm.. det är nog det här som kan göra mig så svår att ha att göra med. Jag har så konstiga vågor som går upp och ner hela tiden.
Fast...jag tror inte det märks lika mycket för människor som umgås med mig varje dag.
Det är snarare när jag är ensam eller pratar med människor över telefonen och behöver prata, som det kommer fram.

Klantigt egentligen.
Det känns i varje fall bra att vara här. Fönstren måste jag tvätta om. det var för soligt hela dagen och det gjorde fönstren flammiga. Nu äntligen har solen gått ner.
så nu väntar jag bara tills filen är skickad. sen..går jag hem och fixar det.

Men det känns bra i halsen.
klumpen är borta

Ledsamheten är också...möjlig

Jag är också ledsen ibland.
rätt ofta till och med. faktiskt.
Jag hoppas de förstår det.

Det är bara det att "jag alltid är så glad". Så säger man.
Precis, jag är ALLTID glad.
Dessutom alltid väldigt glad. Och väldigt pigg. full av energi kan det tyckas. men tjena.
Det är just det som gör att jag kan bli så oändligt ledsen och deprimerad.
Jag har upp-och-ner-gångar. Riktiga höga berg och djupa dalar.

Det är så det funkar för mig.
Och jag vet det.

Men när jag är ledsen vill jag dra mig undan, och bara gråta, gråta ifred, borta från alla andra och bara tycka synd om mig själv.
För då kan man egentligen inte hjälpa mig.
Men jag mår extremt dåligt och känner hur allt bara hopar sig runt mig.
Det är då de där läskiga bloggmeddelanden blir skrivna, då jag bara skriver ord och små korta meningar. då inget ger en substans eller sammanfattning.

Man förstår inte, men man förstår att nåt är fel.
Men när jag är ledsen funkar jag bäst själv. tror jag alltså, men det är bara för att jag inte vågar be nån om hjälp. Just för att jag har imagen "Jag är ju alltid så pigg och glad".

I veckan bröt det ut en gång..igen.
I onsdags kväll när jag var så ARG för att det blivit fel under mitt framförande av Queen-låten "No-one but you (Only the good die young)".
Det gick så bra i Almedalen, men... ja, inte på kvällen på Effes.
Och egentligen var det inte mitt fel, om jag ska tro de andra.
Men vad vet väl de ? Jag är ändå bara sur på mig själv.
Eller framförallt var. Det kändes som om jag bara ville gråta och sjunka genom jorden och gömma mig nånstans. Jag ville visa något. Men det blev så fel.
Och det gör ont.
Men förståss inte bara det.
Det finns mycket som gör ont.

Och gjorde ont. Det var så mycket som utlöste allt.
Direkt efter låten kände jag gråten i halsen. Jag var så arg, så ledsen och besviken på mig själv.
Jag skulle ha klarat av att lösa problemet, men det gjorde jag inte. DET gör mig arg.
Förbannad.

Jag ringde Daniel, och grät. Ringde Elin, och grät.

Grät så mycket, och allt bara föll ur mig, föll av. Allt jag känt mig så stressad över de senaste veckorna, allt bara föll, varenda mur allting, och jag grät. så mycket. Också när jag sen kom hem. Faktiskt till och med nu. bara för att jag tänker tillbaka. Jag gråter av texten jag skriver.
Men det kändes lite bättre. lite bättre än innan.

Jag blir så ledsen när jag läser Elins bloggmeddelanden där hon säger att hon inte vet hur hon ska orka med ännu ett år så långt från mig, och Daniel. Eller där hon skriver om händelser när allt gick så fel för henne. Men jag minns de också, och känner mig så ledsen för hennes skull. Jag vill ju också att hon ska vara lycklig, och önskar så innerligt att det kommer att gå rätt snart. För hennes skull, för att hon är min allra bästa vän och min tvillingsyster. Jag skulle vilja göra så mycket, men det går inte, för så funkar inte världen.

Och jag blir så ledsen när jag läser om Daniels oro för saker och ting, om när han vill ge upp, om när han undrar om han är älskad eller inte. När han reflekterar över andras syn på honom och tror att ingen egentligen tycker om honom.
Då blir jag ledsen, för jag hatar att veta att någon jag bryr mig så mycket om känner sig deprimerad. Men jag hatar lika mycket att inte veta. Dessutom vill jag inte att han ska känna så, fast jag själv känner så...ibland, Men det är inget jag vill att andra ska göra. Varje gång vill jag ringa upp, men ibland stoppar jag mig.
Han är som en bror för mig.

Och jag minns hur ledsen jag kunde bli när jag läste Annelies dagboksinlägg och blogg för inte alls så länge sen egentligen. nu är det mesta glatt.
Och Sannas några enstaka inlägg i sin helgondagbok där hon ställer frågor om varför det är som det är. men vem kan svara? Om hur hon känner sig deprimerad för framtiden.
Och Sissela, och Kattis, och alla andra. Men för så många verkar det bättre nu. varför är det bara oss det fortsätter för? förklara det du.


Nog för att jag inte direkt funkar så bra för att prata med ledsna människor. I lördags såg jag två av mina vänner prata utanför kyrkan. Jag gick dit... såg plötsligt att en av dem grät, Jag glömde varför jag gick dit, stod bara där en stund, visste inte vad jag skulle göra. Själv vill jag ju bli lämnad ifred tänkte jag. Hon kanske inte vill berätta för mig vad som har hänt?Då ska hon heller inte behöva göra det. Så jag gick igen. Kände mig ledsen, för att hon var ledsen. ville hjälpa till, men gick ändå. för att...jag vet inte. trodde det hjälpte mer. Så gör jag.

Jag hade aldrig velat att någon kom hit nu, när jag sitter vid min dator, skriver, med ögonen fulla av tårar.
För så gör inte jag. gråter. Bara för mig själv, om jag kan.
För det är en svaghet om jag gör det, Om andra gör det är det en styrka. Så är det i mitt konstiga ojämlika huvud.

Jag glömde vad jag tänkte skriva idag.
Jag blev så upptagen med att skriva det här. Och nu har jag glömt det.
Det var väl inte så viktigt.

Jag är en av alla dom som har så otroligt nära till
gråten.

Jag vet inte

Jag är bara så överkänslig.
Jag säger fel saker.

Jag tänker fel saker, jag konspirerar för mig själv och egentligen...nej, jag vill bara. jag vet inte.
Nej just det.

Jag klarar inte riktigt med allt egentligen. jag tänker bara att jag måste i huvudet.
Fast jag inte vill.

Egentligen inte.
Nej, egentligen vill jag inte.
Nej, men nu vet jag det...kan jag inte bestämma det imorgon?
Säga det på en gång.
Att jag egentligen inte vill
Det är ju för min skull det här ändå.
Jag kan inte, det gör ont

Ont i hela kroppen.
Som om jag liksom frös. fast inuti.
Fan.
Nu känns det sådär igen. Jag vill inte framföra nånting.
Jag vill bara. nej jag klarar inte.

Jag vill inte. inte nu, inte på söndag. jag ska gå och lägga mig. nu. ja.

Precis.

Nej det kallas inte nervositet, jag får inte sånt så här långt i förväg.
Jag kallar det...ja, vad kallar jag det?
Jag vet inte. jag vet bara att jag inte vill.

Varför..vet jag inte.
Fan.

Varför ska just jag ha så nära till gråten?

Melankoli

Jag tänker inte skriva.

Melankoli.

Framtidsdepression

Pressen från omvärlden

Enligt mig är ensam stark.

Bara för att jag inte vill be nån annan om hjälp.